NULL
Skriv ut sidan - Hovgårdarna? Kan vi ringa in vad detta var?
Anbytarforum
Titel: Hovgårdarna? Kan vi ringa in vad detta var?
Skrivet av: Torbjörn Jerlerup skrivet 2009-10-02, 09:29
Jag såg också på wiki direkta referenser till landskapslagarna som jag ska kolla upp hemma (jag har några gamla lagtexter hemma):
Kungsgårdar som begrepp har varit detsamma överallt, kungens gård i grannskapet, hans visthusbod och skattekista på orten. Hit kunde kungen komma ridande med hirden, sitt beridna följe, och hovet, för att inspektera egendom eller bara konsumera de magasinerade födoämnerna. Här var också platsen för konungens utsände, här togs politiska och praktiska beslut. Sveakungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap. Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810. I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon - vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon. I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.
Skatteverket (!) beskriver det så här:
Uppsala öd och gästning gick till kungens underhåll Det enda synliga föreningsband som fanns emellan landskapen var kungen, som dömdes till konung på de olika landskapstingen. Hans uppgifter var att styra riket, upprätthålla lag och hålla fred. De rättigheter som tillkom honom var i främsta hand Uppsala öd, bestående av de kungsgårdar som låg spridda över riket, där avkastningen var kungens egendom. Då det var kungens uppgift att skipa rättvisa tvingades han ut på resor i riket och han och hans följe, hirden, tog då in på dessa gårdar och kunde på så sätt förbruka de produkter som där fanns samlade. (Dessutom hade kungen rätt till de böter han utdömde). Ursprungligen skulle Uppsala öds avkastning vara tillräcklig för kungens underhåll. Vad vi nu för tiden i dagligt tal kallar för skatter var det inte fråga om - den frie mannen kunde inte påtvingas några avgifter. Däremot hade den frie mannen tjänsteplikt. En sådan tjänsteplikt var gästningen, skyldigheten att ta emot och underhålla -kungen och hans följe när de var på resa. Förmodligen ingick det i gästningen att bidraga med produkter till kungsgården, när kungen och hans följe väntades på besök och kungsgårdens egna produkter inte beräknades räcka till. Antagligen kunde denna tjänsteplikt kännas mycket tung emedan hirden oftast var talrik - en typ av maktdemonstration från kungens sida. Det är lätt att tänka sig den förtvivlade bonden efter ett dylikt besök med skövlade visthusbodar och tomma förråd. Hur skulle han nu kunna försörja sin familj och sina underlydande på gården?
Bondebefolkningen fick leverera livsmedel och andra varor till kungsgårdarna. Kungen och hans följe tog in där under resor i landet. Dessa skatteprestationer kallades gästning och gengärd. Bild: Ola Nyberg.
Åter till mina egna funderingar...
It makes sense. Upsala Öd var ett intressant system som lämnat en mängd kungsgårdar efter sig i Sverige. Det fanns liknande system i Danmark vilket givetvis satt spår i Skåne, Blekinge och Halland. Systemet lär ha existerat fram till 1600-talet i nån form.
Vad säger då detta om HOVGÅRDARNA?
Att begreppen Hovgård och kunglig fogde/övernattningsgård (Kungsgård) hade med varandra att göra syns på de exempel av Hovgårdar som nyttjats av kungar. Hovgården i Adelsö lär väl vara praktexemplet av de alla. Kungsgården i Bjärtå som nämndes ovan och som också kallats Kungsgård tyder på samma.
Men har begreppet HOV-gård en betydelse som inte är kunglig också, som ni andra visat att många anser?
Var Hov-gård en frälsesläkts gård/fogdeplats också? Är det skillnaden? Eller har äkta hovgårdar ett kungligt ursprung?
Jag spånar lite, har inte lösningarna på detta men fascineras av ämnet.
Ska dyka ner i landskapslagarna. Nåt säger mig att svaret finns där.