Titel: Namnbyte
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-07-27, 11:10
Kristina, Maud och andra eventuellt intresserade av namnbyte vid giftermål:
Brudpar överger namntradition
Sedan 1980-talet har det blivit betydligt ovanligare att följa traditionen att kvinnan tar mannens namn vid giftermål. Istället tar mannen oftare kvinnans namn eller så byter bruden och brudgummen inte namn alls.
Olikkönat brudpar i närkontakt
Enligt 1920 års giftermålsbalk var kvinnorna tvungna att anta sin makes släktnamn. I och med namnlagen från 1963 blev det möjligt för kvinnan att behålla sitt efternamn och 1982 fick vi en helt könsneutral namnlag. Först då blev det tillåtet även för mannen att ta hustruns släktnamn.
Under 1900-talet har kvinnan nästan alltid tagit mannens efternamn vid giftermål och fortfarande i början av 1990-talet skedde så i nära nio fall av tio. Huvuddelen av den resterande tiondelen behöll sina tidigare efternamn. Giftermål där mannen tog kvinnans efternamn eller där båda tog ett helt nytt gemensamt efternamn var relativt ovanliga.
Fler behåller sina tidigare efternamn vid giftermål
Antal vigslar och andel (%) som ändrat respektive inte ändrat efternamn vid vigsel 1983-2012
Antal vigslar i undersökningen 28579. 25305. 27806. 34204. Kvinnan tog mannens efter- eller mellannamn 87,8. 86,9. 76,6. 63,9. Båda behöll sina tidigare respektive namn 7,9. 6,0. 11,6. 21,1. Mannen tog kvinnans efter- eller mellannamn 2,1. 4,4. 7,5. 10,2. Båda tog ett helt nytt gemensamt efternamn 1,7. 2,4. 3,9. 4,3. Den ena parten tog ett helt nytt efternamn 0,4. 0,2. 0,4. 0,5.
Under de senaste 30 åren har dock synen på namnval förändrats och blivit mer jämlik. Sedan början av 1990-talet har andelen kvinnor som tar mannens efternamn successivt sjunkit och är nu mindre än två tredjedelar. Samtidigt blir det vanligare att båda parterna behåller sina tidigare efternamn och att mannen tar kvinnans efternamn.
Användningen av mellannamn ökar i samband med giftermål. Av de drygt 34 000 kvinnor i undersökningen som gifte sig under 2012 hade 859 ett mellannamn före vigseln men 5 127 hade det efter vigseln. Antalet män med mellannamn ökade på motsvarande sätt från 390 till 1 158. Oftast behålls det gamla efternamnet som mellannamn.
Citat: Vid 10 procent av vigslarna 2012 tog mannen kvinnans efter- eller mellannamn. Den så kallade änkepensionen avskaffades 1 januari 1990, men genom generösa övergångsregler kunde kvinnor födda 1944 och tidigare beviljas änkepension enligt de gamla reglerna. Äktenskap var dock en förutsättning, vilket ledde till ett stort antal giftermål under 1989, företrädesvis mellan personer som varit sambopar under längre tid.
Benägenheten att behålla sina tidigare efternamn var betydligt större bland de nygifta 1989 än övriga år. Vart fjärde par behöll sina tidigare namn det här året jämfört med 7-8 procent under de intilliggande åren. Man kan anta att de som först varit sambor under många år och sedan gift sig vill behålla sina gamla namn i större utsträckning än de som gift sig vid unga år.
Vigslarna 1989 visar också att det kan finnas ett samband mellan valet av efternamn och de nygiftas ålder. De personer som gifte sig 2012 var i snitt 38 år. Lägst medelålder, 34 år, hade par där mannen tog kvinnans namn medan de par som tog ett helt nytt gemensamt efternamn också låg klart under snittet. Högst medelålder, 42 år, hade par där båda behöll sina tidigare namn.
Vanligaste efternamnen väljs också ofta bort vid giftermål
De mest bortbytta namnen vid giftermål 2012. Antal
Det har betydelse för namnvalet om parterna varit gifta tidigare eller inte. Bland de nygifta 2012 där ingen av parterna varit gifta tidigare behöll 19,7 procent sina tidigare namn. I de fall båda parterna varit gifta tidigare behöll 27,1 procent sina namn. De tidigare gifta har istället en lägre andel där mannen tagit kvinnans namn.
Det finns regionala skillnader, även om det kan vara vanskligt att dra några långtgående slutsatser på basis av ett enskilt år. I Västmanlands län var brudparen mest traditionsbundna 2012 och där tog 70 procent av paren mannens efternamn.
Minst traditionsbundna var man på Gotland där 58 procent av paren tog mannens namn. På Gotland var det istället förhållandevis vanligt att båda parterna behöll sina tidigare namn och 32 procent av paren gjorde så. Att behålla sina tidigare namn var minst vanligt i Jönköpings län, 14 procent. Kronobergs län hade den högsta andelen par som tog kvinnans efternamn, 14 procent, medan Norrbottens län hade den lägsta andelen, 5 procent.