NULL Skriv ut sidan - Byte av patronymikon i vuxen ålder

Anbytarforum

Titel: Byte av patronymikon i vuxen ålder
Skrivet av: Andreas Jansson skrivet 2011-10-07, 14:34
Camilla: Du skriver att 1850-talet var så pass sent att Eriksson troligen uppfattades mer som ett efternamn (släktnamn) än ett patronymikon.  
Det är kanske olika på olika ställen och landsbygd/stad - det känner jag inte till - men jag tycker att det låter som för tidigt med patronymikon som släktnamn redan på 1850-talet.
Kan det inte vara som så att de helt enkelt kände sig som barn i den nya familjen och ville visa det med styvfaderns namn, eller att styvfadern ville att de skulle känna sig som hans barn? (För de adopterades aldrig?)
 
Jag har försökt att undersöka när patronymikonseden upphörde i min egen hemsocken, Tärby i Västergötland, och här tycks man ha övergått till att med automatik ge faderns efternamn till barnen (som vore det ett släktnamn) år 1875. Det har jag kommit fram till genom sökningar i Födda i Sjuhärad - Ås härad (där uppgifterna från födelseböckerna finns inmatade, inklusive föräldrarnas namn) och jämfört vilka av männen som i Sveriges dödbok 1901-2009 vid sin död anges med ett efternamn bildat på faderns förnamn. En stark skiljelinje för min socken går just vid 1875: 1874 fick pojkarna ännu sina fäders förnamn+son som efternamn, men 1875 blev det faderns efternamn som fördes över rakt av.
 
Man kan göra på ett enklare sätt också (utan födelsebok), genom att leta efter kvinnor i dödboken på CD (t.ex. Sveriges dödbok 1901-2009), och där söka på efternamn som slutar på *dotter. På så vis hittar man de gifta kvinnor som matats in med uppgift om född xxx-dotter eller som dött ogifta, alltjämt med -dotternamnet. För min hemsocken synes skiljelinjen gå vid samma tidpunkt som för männen (dock finns tre undantag med *dotter för tre kvinnor som är födda efter 1874).
 
Gustafsson, Johanson, Johnson, Jansson
Angående originalfrågan är den mycket intressant för mig också, eftersom min farfars far och hans bror bytte namn från Gustafsson till Johansson. Min fff var född 1856 och namnbytet verkar ha skett i samband med deras respektive emigrationsresor till Amerika, då de innan dess hetat Gustafsson. Deras far hette Gustaf Johansson, så vi har gissat det det varit hans efternamn som bröderna av okänd anledning bytt till när de emigrerade (vid olika årtal). På passagerarlistan ut från Sverige 1882 står det för min fff Johanson (med ett s). Väl i USA blev det till Johnson, vilket låter som en naturlig förändring. När han kom tillbaka till Sverige och uttalade det som Jannson så fick det en försvenskad stavning i namnet Jansson (vilket jag ännu heter). Min farfar och farmor uttalade dock fortfarande efternamnet som Jannson (alltså närmare det amerikanska Johnson), vilket är litet kul.
 
Den släkt som blivit kvar i USA efter min fff:s bror hade hört att deras förfader emigrerade för att slippa från värnplikten/krigstjänsten (som tycks ha blivit alltmer omfattande under 1880-talet). Så ett tag tänkte jag att det var för att svenska myndigheter inte skulle hitta dem lika lätt, men jag har senare hittat en anteckning om frikallad från beväringstjänst för deras anfader (så stod det i samma husförhör som notisen om utflyttning till Amerika var införd, så nu funderar jag på om man blev officiellt frikallad med anledning av just emigration).