NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-22
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-22
Skrivet av: Lars Öhman skrivet 2001-11-07, 00:55
Jag har noterat att i min egen släkt där praktiskt taget alla mina förfäder varit bönder och som nyttjade patronymikon ända till 1830-talet har det ändå under lång tid legat ett släktnamn latent så att säga. Detta släktnamn har använts i stort sett varje gång någon av sönerna har lämnat bondeståndet för att bli präst, borgare eller sjöman.
Ända sedan 1600-talet, alltså i ungefär 200 år, användes släktnamnet Öman när någon tog detta steg bort från bondeståndet. Även kvinnor i släkten som lämnat bondesamhället för att bli borgarhustrur eller prästfruar har sedan hela livet använt detta släktnamn i stället för det patronymikon som användes före äktenskapet. Och aldrig har de använt sin makes släktnamn såvitt jag har kunnat se.
Patronymikon har även efter namnlagens tillkomst kunnat användas, men då som förnamn inte som efternamn. Ett roligt exempel på detta är förre riksmarskalken Stig H:son Ericsson där H:son är ett förnamn (förkortat till H:son i skrift, han var väl döpt till Hansson om jag minns rätt). Och Ericsson är alltså inget patronymikon utan släktnamnet. Detta sätt att lösa problemet med patronymikon är fortfarande vanligt inom adeln.
Min egen morfarsfar, som var son till en båtsman, använde i hela sitt liv sitt patronymikon Andersson oaktat att prästen vid födelsen hade skrivit in honom med faderns båtsmansnamn Wass. I vuxen ålder (efter namnlagens tillkomst får man förmoda) ville därför min morfarsfar formellt ändra sitt namn från Wass till Andersson, men prästen satte sig på tvären och efter en animerad diskussion blev resultatet en kompromiss. Han fick bära båda namnen i förening och så skapades ett helt nytt släktnamn, Andersson-Vass.
Frågan om varför kvinnor till sist började använda sina mäns släktnamn är kanske inte helt lätt att ge en förklaring till. Sådana förändringar är ofta knutna till tidsepokens id?mässiga strömningar, som kan vara svåra för oss i dagens samhälle att förstå förblindade som vi ofta är av vår egen tidsepoks id?mässiga strömningar.