NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-22
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-22
Skrivet av: Hans Högman skrivet 2001-11-05, 12:33
Hej, Så länge man använde patronymikon som efternamn var det knappast aktuellt för kvinnan att ta mannens efternamn vid gifte. Patronymikon namnet angav vem som var bärarens far, t ex -sonnamn eller -dotternamn. En kvinna kunde aldrig vara någon annan mans son. Om mannen hette Karl Andersson så var han en son till Anders. Karls hustru var inte Anders son, hon var en kvinna och följaktligen någons dotter. Med anledning av detta kunde inte en kvinna bära ett patronymikon med ändelsen -son. Nu fanns det grupper i samhället som tidigt började använda släktnamn, exempelvis hantverkare. Kvinnan tog normalt inte heller mannens efternamn om båda hade släktnamn. Om mannen hade ett släktnamn och kvinnan ett patronymikon kunde hon på 1800-talet ta mannens efternamn. Det går säkert att hitta undantag till ovanstående, lokala variationer etc. Först under slutet av 1800-talet, då även allmogen började att ta släktnamn (och därmed övergav patronymikon), blev det vanligt att kvinnan tog samma efternamn som mannen. Man bör dock vara medveten att det var mycket vanligt att man behöll sitt patronymikon som släktnamn. Exempelvis en person med patronymikonet Andersson tog helt enkelt namnet Andersson som sitt släktnamn. År 1901 antogs en lag som kom att reglera tagandet av familjenamn. Det viktigaste med denna lag var att bruket av patronymikon förbjöds. Från och med 1901 var alla svenskar tvungna att använda familjenamn, namn som ärvdes av barnen. Därmed ökade också bruket för kvinnan att anta manens efternamn. -son namn efter 1901 är således släktnamn och inte patronymikon. Hasse