Titel: Normering av personnamn
Skrivet av: Johan Lindberg skrivet 2011-11-27, 22:00
Hej!
Jag har flera anfäder och anmödrar som använder olika namnformer, någonting som jag är medveten om är fullt normalt; åtminstone brukas dessa olika av de präster som antecknat namnen i de olika längderna. Jag försöker nu sammanställa en antavla som utgår ifrån min farmors mor. En anmoder till henne, min farmors morfars mormor (född 1801), hette enligt husförhörslängderna Maja Stina, men återgives också som Maria Christina. Hennes exempel är emellertid bara ett i högen; har flera andra anmödrar vars namn återgives på olika sätt: min farmors farfars farfars mor Maja Greta kallar sig även Maria Margareta och min farfars mormor angives på olika ställen både som Lisa Brita och Elisabeth Birgitta. Enligt farfar själv kallade hon sig för Lisen, vilket gör det hela ännu mer förvirrande. Detta förmodade smeknamn står även på hennes gravsten samt i brev skrivna av henne.
Vilken namnform skall man då utgå ifrån? Den som angives när vederbörande föds eller dör, den som anges som standard eller den som mest frekvent förekommer i längderna? Eller skall man rentav bruka ett smeknamn om det framkommer att personen alltid kallat sig själv för det? Personligen tycker jag att namn som Maria Christina är vackrare än Maja Stina - men där ställs vi återigen inför en fråga: skrivs Christina på det sättet eller som Kristina?