Titel: Bindestreck i förnamn
Skrivet av: Karl Göran Eriksson skrivet 1999-03-13, 09:00
I namnsammanhang hör bindestrecket ihop med dubbelnamnen. Även om man har fler dopnamn är det endast två av dessa som kombineras inom svensk tradition. Någon Björn-Ture-Sven som Hasse Alfredson skämtar om i en show, lär alltså näppeligen kunna påträffas. Dubbelnamnen karaktäriseras av ett annat uttal än när namnen står för sig själva. T.ex. i stället för Kárl Ótto får vi Karl-Ótto. Detta annorlunda uttal fanns förstås redan innan man började använda bindestreck i skrift. Roland Otterbjörk hävdar att det är i slutet av 1800-talet som denna stavning börjar uppträda, men den blir allmän först en bit in på 1900-talet. Varför tillkom då denna förbindelselänk? Jag tror helt enkelt att det var en markering som informerade både om uttalet och samtidigt upplyste om att namnbäraren använde sig av båda namnen. För egen del har jag aldrig erfarit denna stavning i några primärkällor före 1900-talet. Att Anna Johnson har belägg från tidigt 1800-tal låter därför så pass intressant att jag gärna tar del av närmare källhänvisningar.