Titel: Gårdsnamn i Dalarna
Skrivet av: Lennart Mårding skrivet 2003-02-19, 18:36
Jag har inte tagit del av den här debatten förrän nu, men skulle vilja tillföra några synpunkter. Gårdsnamnen har nog använts i vanligt tilltal i alla tider, både för män och kvinnor. Säkerligen användes i sådana sammanhang inte patronymikon. Namnskicket tycks ha rönt ett betydande motstånd hos prästerna. I Rättviks kyrkböcker uppträder gårdsnamnen först mot mitten av 1700-talet och då enbart i husförhörslängderna. Omkring 1800 används gårdsnamnen allmänt även i födelse- och vigselböcker - men då enbart för mannen. Efter ytterligare att par decennier skrivs även kvinnans namn med (födelse)gårdsnamn i vigselböckerna. Även i dödböckerna skrivs nu gårdsnamnen ut för kvinnor, men då är det mannens gårdsnamn som anges. Av naturliga skäl skrivs inte kvinnans namn ut i födelseböckerna.
Det förefaller som om praxis skiljer sig åt mellan olika socknar. Man kan fråga sig i vilken utsträckning detta kan härledas till prästernas inställning.
En fördel med att använda gårdsnamnen vid registrering av personer är att detta ofta är enda sättet att skilja på alla Anders Anderssöner etc. Jag har gjort så att jag skriver ut gårdsnamnen fr.o.m att dessa noteras i husförhörslängderna. Dessförinnan - tyvärr inte konsekvent - skriver jag gårdsnamnet inom parentes.