Titel: """"Omdöpta"""" anor!
Skrivet av: Eva Dahlberg skrivet 2003-07-31, 08:18
Det var kanske därför de skulle reagera på ordvalet (kopplingen att kalla namnbyte för något med dop)?
Inte bara namnen på personerna blir förvirrande utan även benämningen av termerna vi använder för de olika namnen. Jag kollade lite i Furtenbachs Släktforskning för alla (däremot orkar jag faktiskt inte läsa genom alla inlägg på annat håll på Anbytarforum för att se efter om definitionerna fanns). Furtenbach skriver att namnen Eriksson, Andersson eller Nilsdotter [...] var inte egentliga familjenamn(min fetstil), utan s.k. patronymikon. I Henrik Anderös Ordbok för släktforskare definieras patronymikon som tillnamn. Ingen av dem använder efternamn (inte heller för annat än patronymikon).
SAOB [Internet] har följande definitioner, som är lite av cirkeldefinitioner.
Patronymikon BRUK (person) namn l. beteckning som anger härkomst (på fädernet).
Familjenamn BRUK (ärvt l. ärvtligt) namn vilket betecknar en person ss. tillhörande en viss familj l. släkt, släktnamn, efternamn, tillnamn; motsatt DOP-, FÖR-NAMN (finns även en betydelse om inom en familj l. släkt vanligt förnamn).
Släktnamn om ett (från fädernesidan ärvt) namn som bärs av personer tillhörande samma släkt, familjenamn, efternamn; motsatt: dopnamn, förnamn;
Nätversionens definition av efternamn är lite svårläst (formateringsfel?) så jag är inte helt säker på att sista delen ska med
Efternamn ETYMOLOGI: [till EFTER- 8; bildat i senare tid efter mönstret av o. i motsättning till det vida äldre FÖRNAMN, möjl. under påverkan av d. efternavn]
0)
familjenamn, tillnamn.
Det går ännu inte att slå upp Tillnamn.
Oavsett vad det kallas, så anges olika namn efter förnamnet på våra anfäder i olika originalkällor - vid olika tider, för olika ändamål eller för att de faktiskt slutade använda ett namn och valde/tilldelades ett annat.
I ens egen forskning och i andrahandskällor kan det därför bli gissningar eftersom man kanske inte sökt allt upptänkligt material om personen och fått med alla varianter, eller inte följt personen genom livet som vuxen (om sidolinjerna). Att då använda ett patronymikon om det aldrig skrevs ut i källorna är kanske fel, men det är ju också lika fel att gissa att de behöll familjenamnet/släktnamnet om de faktiskt inte gjorde det (som jag skrev så har åtminstone jag stött på att man släppt det namnet och endast använt ett patronymikon, det förekommer faktiskt på sina håll i mer än en familj, likväl som man blev många Andersson så blev man kanske många med det släktnamnet!).
Ett dataprogram med fler namnfält vore givetvis bra, men det blir som med mycket annat aldrig bättre än den som använder det (jämför källhänvisningsdiskussionerna), och utdrag till en databas är fortfarande en förenkling.