Titel: Gölin
Skrivet av: Magdalena Larsson skrivet 2003-12-05, 10:20
Lars Nylander, Jag trodde som du tills ganska nyligen angående inställningen till det hedniska kontra det kristna. Att jag ändrat mig beror på flera saker, dels att den reformerta liturgin inte avspeglas i prästers namnskick. Liturgin var en av de starkaste skälen för den lutherska läran, där folkspråket var starkt fokuserat.
Vad gäller vad som var hedniskt eler inte hävdar jag fortfarande att åtminstone allt okristet var hedniskt och detta kan ha föranlett den hyperkorrekta stavningen om sådan var genomdrivande till denna namn-mutation (Petersons teori).
Anders Ryberg: Jag har aldrig, och jag upprepar aldrig, velat lägga fram teorier. Jag har gjort reflexioner, och jag har varit noga med att påpeka detta. Om du nu vill diskutera Ockhams rakkniv så kan man lätt konstatera att Jorden är ett klot är en bättre hypotes än Jorden består av höga berg och djupa dalar, hav och kontinenter, är plattare vid polerna etc. Ockhams rakkniv används vid metodologiska spörsmål, och i sådana odiskutabelt att föredra. Mina reservationer och frågor är å andra sidan komplexa, varav jag, som jag påpekar, inte har fått svar på allt, varför jag inte framställt någon som helst avsikt, tvärt om har jag förnekat den ambitionen, att själv framkomma med en teori som är allmängiltig, och som är tänkt att ersätta den vedertagna. En informell diskussion, som i vetenskapligt sammanhang detta är, behöver inte vara metodologiskt korrekt, även om logikens lagar alltid gäller.
Vad beträffar källkritik och Tacitus, kan jag svara med en motfråga: Är Tacitus falsifierad? Och om, vem har falsifierat honom? Och varifrån har du tagit teorin om hans avsikter, varför redoviosar inte du källor? Är den vedertagen för att du har hört den, eller kan det finnas alternativa teorier som vunnit lika starkt fotfäste någon annanstans? Dessutom, om det var min hänvisning till Tacitus som fick dig att nämna Ockham, så var detta inte en teori eller hypotes; läsningen av T fick mig att ompröva ett förhållande som jag tidigare tagit för självklart, och detta framgår. Jag tycker att det var en ogin tolkning av vad jag skriver. Jag skriver Såvitt jag kan se eller Detta undrar jag eller Vad det verkar för mig hittills och du svarar att jag har rigida uppfattningar! Jag har envist påpekat att jag kanske inte har rätt och att jag inte har ett slutligt svar! Och att detta är min inställning påpekar jag gång på gång! Hur korrekt läser du vad andra skriver? Tyvärr har de deletat ett tidigare inlägg av dig som jag hade tänkt hänvisa till, men jag kan ge svar ändå: begging the question?
Beträffande ortsnamn har de onekligen ofta ett hedniskt ursprung. Men det var också onekligen lättare att för varje generation ersätta det hedniska med ett kristet alternativ beträffande personnamn, än ortsnamn.
Att det var professorer som hade större delen av kunskapen om skiljelinjer mellan vad som ansågs vara hedniskt eller kristet har jag aldrig ifrågasatt. Allmogen kan mycket väl ha praktiserat hedendom ovetandes, och trott sig vara fromheten personifierade. Vad gäller dåtida normeringar, namnbyten, och stavningar har de dock inte enbart med allmogens referensram att göra, utan med prästens och sockenskrivarens. Att präster kände till vad som var nordisk hedendom har jag aldrig hävdat, dock sett det som möjligt, åtminstone fr o m 1600-talet. Att folktro i hela världen minglats med kristen vet jag, tydligare än i Sverige märks detta i ortodoxa länder. Vad gäller rensandet av hedniska inflytanden bland allmoge och annat folk (och inom själva kyrkan, t ex gnosticismen) är detta så vedertaget att det förvånar mig att jag måste belägga det. Tron på häxor var vanlig i hela Europa under medeltiden, men kyrkan var inte alltid villig att acceptera häxtron. En stor förändring inträffade 1487 med den av två dominikaner författade Malleus maleficarum (Häxhammaren), en handbok i konsten att spåra upp och avslöja häxor. /---/ Utan tvivel förekom olika former av trolldom och satanism som kanske också innehöll element från förkristna kulturer /---/ (ur Den kristna kyrkan. Från apostlarna till renässansen, P Beskow, J A Hellström, N-H nilsson, Sthlm 1995, s. 197). Då Oden och Göll hör ihop utesluter jag inte att det fanns kännedom om dessa, men kända såsom nordiskt hedniska vet jag inte, det räckte nog att de var okristna. För jag förmodar att det fanns en mängd nationella motsvarigheter till Häxhamaren. Och dopnamnet har en symbolisk betydelse, inte bara på det sätt Lars beskriver (som jag förklarar med okunnighet bland allmogen) utan även i en kristen kontext. Normen kom dock uppifrån. En präst ville nog inte verka allför slapphänt vid biskopens visitationer. Vidare (a a ) hävdas det att även om den kyrkliga organisationen ganska snart tog form, får man anta att folkets kristnande har gått relativt långsamt, och att den gamla religionen länge praktiserades på sina håll vis sidan av kristendomen. Särskilt tron på lokala naturväsen - vättar, tomtar, skogsrån och troll - höll sig kvar ända in i vår tid (s 117). Detta utesluter inte att det förekom kult av gudar. Hur länge vet man inte, men det var enorma lokala skillnader. Att helgondyrkan fortsatte att ha ett kulturellt inflytande i den reformerta kyrkan märks i kykoåret och helgonkalendern. Gränserna mellan hedendom, katolsk och luthersk tro är komplicerat. Lika komplicerat är det med frågan när Sverige ska räknas som ett kristet land.
Och nu undrar jag, om inte 1. Joline associativt eller på annat sätt påverkat till utvecklingen av Gölin, 2. Jul- -ie/-in/-ique i någon form heller gjort det, 3. En önskan att göra namnet mer kristet klingande föreföll troligt,
- hur kan ni då hävda att Petersons teori om hyperkorrekt stavning gäller? Vad ska den hyperkorrekta stavningen härröra från? En naturlig fonetisk eller morfologisk evolution som uppkommer på skilda platser oberoende av varandra? När samtida namnutvecklingar följer andra regler, kan man då tala om analogier? Kan man överhuvudtaget påstå att något med namnet Gölin är styrkt annat än själva uppkomsten? Andra namn har förändrats under 1600-talet, före och senare, men de har också ersatts, försvunnit eller stöpts om, så även i Hälsingland.