Titel: Gölin
Skrivet av: Magdalena Larsson skrivet 2003-12-04, 18:26
Att ifrågasätta kopplingen Gudlög-Gölin bygger på flera oberoende skäl, många - inte alla - av dem verkar stå kvar med sina frågetecken. Jag hänvisade inte enbart till den här diskussionen, utan detta är frågor jag har. Där gav Leif Boström mig ett svar, och du ytterligare ett.
Faktum är att det finns oerhört få svenska namn under äldre tid, och när så är fallet, precis alla jag har funnit hittills, därav uppfattningen, så förekommer dessa även i fina familjer - utom Gölin innan den här diskussionen, nu även Tore vad jag vet(hur länge fanns det kvar - till nutiden?) eller så förändrar de form. Jag såg det som två sätt att legitimera presumtivt farligt hedniska namn då traditionen talar för kristna namn. Vad som ansågs som hedniskt berodde på en uppfattning av prästen och sockenskrivaren och föll tillbaka på deras referensramar. Det går inte att bevisa, och det går inte att motbevisa, det är ett antagande som jag bygger på dåtidens inställning till vad som var okristligt och dopets betydelse. Det var bland allmogen man först och främst sökte trollpackor, det var i deras kultur som det granskades. Johannes Bureus var intresserad av judisk mystik, och många kungahus intresserade sig för Nostradamus inte alls så kristna profetior.
Om inte antagandet av ett kristet namn var tradition och symboliskt laddat, varför skulle då en sådan överväldigande majoritet under 1600-talet ha kristna namn? Att det just är kristna namn är en vedertagen uppfattning. Varför inte behålla det svenska som var lättare att uttala? Varför latiniserade präster sina namn - var det finare att verka romersk eller lät det mer kristet under katolsk tid med katolsk, latinsk liturgi, men varför behölls då namnskicket efter reformationen? Under den här tiden var det religionstvång.
Det finns ett flertal exempel så sent som från samtiden, där präster inte velat döpa till ett visst namn av olika skäl. Där har de sin vetorätt. Att det överhuvudtaget förekommer ett så hedniskt namn som Frövid på 1600-talet är märkligt med tidens inställning. Att flera namn(jag har idag sett fler än detta, dock inte så till oigenkänlighet förvandlade som Gölin) genomgår förändringar under denna tid, till en annan form ur en annan språklig familj kan inte tolkas på något annat sätt om man inte tror på hyperkorrekta stavningar i samtliga fall. Det gör inte jag.
Allt detta oavsett om prästen kände till exakt vilka namn som var hedniska eller inte - och det var något som jag undrade över, inte hade svar på, vilket framgår. Jag har aldrig gett mig in i det här i egenskap av expert, däremot tror jag inte alltid på vad experter säger, och av samma skäl står det var och en fritt att tro på vad jag säger.
Har jag talat om Oden och personnamn? Jag sa ortsnamn.