NULL
Skriv ut sidan - Rotemästare inom infanteriet
Anbytarforum
Titel: Rotemästare inom infanteriet
Skrivet av: Hans Högman skrivet 2000-01-17, 09:32
En rotemästare var inte en person som var anställd av armén men däremot var han en del av indelningsverket. Under början av 1680-talet omorganiserade Karl XI den svenska krigsmakten. Riksdagsbeslutet som togs 1682 innebar i stort att ett ständigt knekthåll skulle upprättas i hela riket. Kontrakt skrevs med allmogen landskapsvis eller länsvis. Allmogen åtog sig att sätta upp och försörja ett regemente på 1.200 indelat i 8 kompanier om 150 man, både i krig och fred.
Inom varje län eller landskap delades all jord som inte var undantagen in i 1200 jordlotter som benämndes sk. soldatrotar. Varje rote fick ett rotenummer inom regementet. Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal men den disponibla jorden räckte inte alltid till för detta så vissa rotar hade ett lägre mantal. Hur många gårdar som krävdes för att få ihop två mantal varierade i olika landsdelar, beroende på gårdens areal och den avkastning jorden i trakten gav. Mantal var ett jordtaxeringsmått och ett mått på en gårds bärighet.
Huvudgården i roten fick normalt ge namn åt roten. Som motprestation för roteringssystemet fick bönderna befrielse mot utskrivning. Det var sålunda rotens uppgift och ansvar att rekrytera och hålla en soldat/ryttare med häst/båtsman inklusive ett boställe (soldattorp) samt de ytterligare förmåner som ingick. Den största gården i roten kallades för stamrote eller huvudrote. Övriga kallades för hjälprotar. En av bönderna, vanligen bonden på huvudroten eller en som de själva valde, kallades rotemästare och han ansvarade för att lönen och övrigt som de skulle förse soldaten med också överlämnades. Hans Högman