Titel: Kornett
Skrivet av: Ingela Martenius skrivet 2010-12-03, 21:05
Redan från 1613 (Gustaf II Adolfs omorganisation av armén) blev det vanligt att de lägre officersgraderna var besatta av icke-adliga; man började värdesätta kompetens framför börd, dvs. en professionalisering av krigsmakten. Dock var de oadliga officerarnas mål oftast just en klassresa, dvs. att de skulle avancera och så småningom adlas. Under andra halvan av 1600-talet var bara ca hälften av de lägre officerarna adliga. Däremot var så gott som alla - eller vissa år alla - de högsta officerarna (från överste och upp) adliga.
1723 blev vad som varit praktik i runt 100 år officiellt erkänt, med de nya adelsprivilegierna. Enligt dessa nya privilegier var det alltså bara de allra högsta officerstjänsterna som var förbehållna adeln.
Just det som Markus påtalar, dvs. att man snabbt var tvungen att fylla luckor i leden, var en starkt bidragande orsak till att man officellt bekräftade vad som redan gällde i praktiken.
Se t.ex. Stånd och genus i stormaktstidens Sverige, av Kekke Stadin.
Wälborne hade inte nödvändigt med börden att göra, utan kunde följa med jobbtiteln.