NULL
Skriv ut sidan - Hinneryd 1772 (dödbok) En familjetragedi... (GID 829.19.95800 och 829.19.95900)
Anbytarforum
Titel: Hinneryd 1772 (dödbok) En familjetragedi... (GID 829.19.95800 och 829.19.95900)
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2006-03-13, 11:08
Hej Daniel! Det ska stå brännasiuka (ej brännaskuka; lurades av g:et på raden över), dvs brännasjuka. I Gunnar Lagerkranz Svenska sjukdomsnamn i gångna tider anges bränn(e)sjuka såsom häftigt feberanfall. Han anger vidare att brännsjuka kan vara benämning på åtskilliga sjukdomar ss augustifebern fläckfeber, fältsjuka, gallfeber, hetsig feber, höstfeber, lantvärnsfeber, nervfeber, rötfeber. I samma artikel om brännsjuka hänvisas till speciella kapitlet (s 91) om:
Hetsig feber eller hetsig sjukdom
Dr J A Darelius skriver (1760) bl a följande.
Sjukdomen är oftast gångbar och kallas på landet brännsjuka. Den börjar oftast som frossa, ibland häftigt, och ibland drager man ihop sjukdomen några dagar, då man är ruskig och får huvudvärk, törst, matthet, matleda, hetta smått och efter hand eller hastigt samt vid hetsigare feber yrsel och sömnlöshet.
Till skillnad från frossa, då den sjuke får en lindrig hel eller halv dag, sedan ett dygn eller några dagar är förbi, håller sig plågorna i hetsig feber mest ständiga, och ger föga eller ingen lindring emellan. En annan skillnad är den tegelfårgade brytning i urinen på botten av glaset, som syns ( frossa. [Dr J J Haartman kallar i sin bok (JJH) urinen ystad.]
Inte heller är den lik håll och styng med feber, som också kallas pleuresi, ty den sjuke får väl en lika stark om icke starkare hetta, men får tillika då håll och styng i ena sidan och spottar då upp blodaktigt slem eller saffransgult med hosta och har svårt att draga till sig andan för hållets skull.
Inte är den lik flussfeber, ty den inleder gärna jämte små rysningar med snuva, hosta, ont i halsen eller styvhet i nacken, har ej heller så stark matthet och hetta med sig, så framt den icke blir blandad med hetsig feber.
Darelius antyder avslutningsvis feberns möjliga samband med buken, halsen, bröstet, gallan och blodet m fl kroppsdelar och vätskor, varav febrarna kan få åtskilliga namn, åtskilligt utseende och särskilda botemedel.
På somliga orter har hetsig sjukdom fått namnet Uppsala feber, emedan den där varit mycket gångbar. Denna feber förhåller sig något olika vissa år och har just intet eget och enda tecken, varigenom den i första begynnelsen igenkännes och kan skiljas från denna hetsiga feber. Men då man tager alla tecken tillsammans och blir van vid sjukdomen, så känner man ändock igen den, ty utan de anförda skiljetecknen klagar den sjuke merendels över magen, som gärna är spänd och något öm, samt över svår matthet, men har för övrigt svårt att beskriva sitt tillstånd, och tycker ofta att han ej är särdeles sjuk. Enligt prof. Wolfram Kock i Sveriges radio den 3/2 1987 var den så kallade Uppsala febern detsamma som tyfus, tyfoidfeber, paratyfus. DSA