Titel: Sköllersta F:1 1746 bild 105
Skrivet av: Irene Johansson skrivet 2015-02-12, 15:28
Gamle Sokne- och Enke Mannen Simon Simonsson i Kalsta född i Öfra Skruku år 1702 d. 1 Jan. g(amla) Stil(en) fadr. Soknem(annen) Simon Simonsson modr. Hustru Brita Larsdotter. Feck god upgostran hemma. Lärde jemte Christendomen Skräddare Handt- werket och Åkerbruket. Antog först tjenst hos För- saml:s Cyrkoherde G(amle) Mag(iste)r Jonas Widmark i Prästeg:n der han med aldt loford tjente 2 år. När samme Cyrkoherdes Fru försattes i Enkostånd kom han i hennes tjenst på Öfra Åkerby 5 års tid o flyttade derif(rån) til framl.(ev struket) Bokhållaren Åman på Berg 2 år, samt ändtel. derif(rån) och til Ilvanbo 1 år. Nu hade han upnått stadgad ålder och fyllt sina 36 år ty syntes ock tid wara inne at träda i Ägtenskap. Herren skickade det så, at han uti Pigan och dottren Catharina Andersdotter i Falla fann en dygdig maka, med hwilken han år 1738 10/2 samanwigdes. Men sedan Han sedt detta sitt ägtenskap wälsignadt med 3 Söner och 1 dohter af hwilka en Son är för detta hädanskild, hade han den sorgen at genom döden bortmista denna sin K(ära) Hustru år 1744 7/4. Tilståndet i HusHållningen jemte Barnaup- fostringen föranläto honom at söka en annan maka i den aflednas ställe, den Han ock lyckel. träffade i nämnde- mannen Jöns Pehrssons dotter, Anna Jönsdotter i Oxelvärsta Ekeby Sokn. Med henne trädde han i ägtenskap 1744 i Dec. Hon födde Honom 3 Barn, 2 Söner och 1 dotter, af h(wil)ka endast Sonen Pehr lefwer. Han bodde i början med denna sin K(ära) Hustru i Falla men flyttjade sedan til Kalsta, derest han til sin död hos sin Son warit boende. Den senare Hustrun blef til hans stora sorg och saknad genom döden if(rån) honom tagen år 1783 d. 7 Junii hwarefter han i et bedröfl. Enklingestånd tilbragte sin öfriga lifstid. Han war känd af et gudfruktigt, dygdigt och nyktert lefwerne, fogligt sinnelag ömhet för sina Barn, god hushållning och redlighet emot hwar man. Ägde en jämn och stadig hälsa och wisste ej af andra krämpor än dem en hög ålderdom medförer. Af dem war han slutel:n på 3:dje året sängligg- ande men ägde derunder god sansning och sina sinnens fulla bruk. De 3 sidsta dagarna kunde han icke tydel. tala som tilförne; hwaraf syntes at lefnads-slutet war nära förhan- den. Han bad Gud, och längtade efter sin förloßningsstund hwilken inföll nästl. Sönd. Kl. 1 efter midnatten. 86 (år) 48 (weck.) 1 (dag) Ålderdoms Bräckligheten.