Titel: Dödsbok från Stöde
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2002-02-05, 09:08
Många goda förslag och gissningar har framförts ang. tolkningen av texten som Andreas Wikström lade ut en kopia av här ovan den 20 januari. Texten är dock bitvis så otydlig på mikrofilmskopian att jag tror originalhandlingen måste tas fram för granskning, så att alla bläcknyanser kan urskiljas och bläckplumparna skiljas från bokstäverna, innan en säker läsning kan göras.
Emellertid kan man med hjälp av enkel textanalys våga dra vissa slutsatser. Det är tydligt att texten tillkommit vid två skilda tillfällen. Först har dödsnotisen för Jon Olsson införts i dödboken enligt följande:
den 13 Aug. el. IV:de Storböndagen om aftonen afsomnade Joen Olson i wigge 64 år gammal begrafvin. Lefvat tilsamman med sin förriga Hustro i 13 år och aflat 6 barn. Med den senare uti 20 år ungefähr utan lifzfrucht.
Notisen handlar alltså enbart om Jon - hans båda hustrur omnämns inte ens med namn. Sedan har något inträffat som föranlett prästen att komplettera texten. I högermarginalen och efter textens slut, har han lagt till inte bara namnet på den senare hustrun utan också noterat hennes ursprung (vilket prästen utelämnat för såväl den första hustrun som för Jon):
Hru Anna Gudmundz dotter ifrån Lune och Tuna Sochen
Detta tillägg fortsätter sedan i vänstermarginalen:
som likwäl [… … ….] Pä- sten dog […] lik(?) för […]
som likwäl i tillägget i vänstermarginalen syftar alltså troligen på hustru Anna och inte på Jon, vilket skulle kunna förklara varför det överhuvudtaget tillkommit i efterhand. Även om inte alla orden går att läsa i tillägget och innebörden av understrykningarna är oklar (förkortningar?), så förefaller det som om hustru Anna också insjuknat och dött en tid efter sin make och på detta sätt fått sin egen dödsnotis införd i dödboken. Detta skulle kunna förklara varför prästen kompletterat med hela hennes namn och ursprungsort, när dödsnotisen för Jon Olsson redan var inskriven i dödboken.
Slutligen frågan om ordet Pästen. Handlar tillägget om hustru Annas sjukdom och död, så kan tillägget ha tillkommit 1710 och därför är det inte orimligt att det faktiskt står Pästen, som Ulf vill tyda ordet. Som Lotta påpekat härjade en stor pestepidemi i Sverige 1710-13. Det var i juni 1710 som pest (Pasteurella pestis) kom till Stockholm med krigsflyktingar österifrån och orsakade en snabb spridning i den tätbefolkade staden. Pesten spreds sedan med bland annat sjöfarten längs kusterna och med militära truppförband in i landet. Men ända sedan den första pestepidemin i Europa på 1300-talet (digerdöden) förekom det då och då större och mindre pestepidemier, även i Sverige, och det var först långt in på 1600-talet som sjukdomen började klinga av. Större epidemier förekom i Sverige, t ex åren 1629-30, 1638, 1653, 1657 och som nämnts 1710-13. Men sjukdomen var aldrig helt utrotad där emellan utan förekom faktiskt endemiskt i Sverige med enstaka mer eller mindre isolerade fall som inte orsakade epidemier. Pest finns för övrigt alltjämt endemiskt i delar av Asien, t ex i Mongoliet, men orsakar idag sällan epidemier. Smågnagare är vektorer för bakterien som då och då överförs till människa, men så länge sjukdomen inte drabbar människor i tätbefolkade områden så saknas de rätta förutsättningarna för epidemier. Detta gällde förstås även i Sverige på 1600-talet.