Titel: #84280 - En kärleksaffär
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2009-07-13, 20:18
Har sedan den 2 juli ägnat detta fall en del tid och det kan vara dags för en rapport. Tyvärr blir den inte särskilt optimistisk.
Utgångspunkten var, förutom Christer Dahls berättelse, uppgifterna i Oscars födelsebok: Signe Dagmar Sofia f. 4/12 1907. Ingen notering om fader. Moder okänd, född 23/1 1883, adress Karlaplan 4. Signe Dagmar Sofia utflyttad 1908. Signe Dagmar Sofia adopterad 8/3 1921 av (sin faster, min anm) Rut Lydia Maria Lavesson. Hänvisning till födelsebokens bilaga nr 340.
Här vad jag funnit:
1. Bilaga 340 finns inte längre, den är utgallrad. Men det behöver man inte gräma sig över, för den innehöll säkert ingenting annat än det som antecknats om adoptionen i födelseboken - i annat fall skulle den ha bevarats, enligt vad som sagts mig på stadsarkivet.
2. Den knappt sju månader gamla Signe flyttar 30/6 1908 från Oscar till - Söderköping, enligt ursprunglig notering i Oscars utflyttningslängd. Senare är orten överstruken och ersatt med Norrköping Hedvig. Likadant ser det ut i rotemansarkivets längder på stadsarkivet. I rote 24:s utflyttningslängd 1908 fol 19 finns hänvisning till rotemanshäfte O2, vilket visar sig uppta barn av okända föräldrar i roten 1898-1925 och sakna alla uppgifter om var barnen bor och vem som vårdar dem.
3. Rut Lavesson flyttar med sin fosterdotter Signe från Norrköpings Norra till Lidingö hösten 1918 och därifrån till Hedvig Eleonora, Sthlm, i mars 1920. I december 1920 anhåller hon om att Stockholms rådhusrätt ska förordna grosshandlare Lave Lavesson i Norrköping till förmyndare för Signe. Han förklarar sig (på samma dokument) villig att åta sig förmyndarskapet, och 25/1 1921 beslutar rådhusrätten enligt anhållan. Bara några veckor senare, 8/3, beslutar samma rådhusrätt att förmyndaren entledigas i och med att Rut Lavesson blir flickans adoptivmor.
Man måste undra över detta till synes onödiga besvär med att få flickans far Dan Lave Valdemar Lavesson utsedd till hennes förmyndare i inte ens två månader. Varför erkände han aldrig faderskapet formellt? Vid adoptionen anges att Signes föräldrar är okända. I Norrköpings Norra församlingsbok AIIaa:21 (1911-1915) fol 162 står Signe som barn av okända föräldrar - men också som oä.D. till Dan Lave Valdemar Lavesson på raden ovanför.
4. Med hjälp av rotemansarkivet har jag kunnat kartlägga vilka som var skrivna i fastigheten Harpan 26, adress Karlaplan 4, rote 24, 1906-1908. Där fanns ingen kvinna född 23/1 1883. Inte heller fanns där någon barnmorska. Jag har börjat kolla upp hyresgästernas närmaste släkt i hopp om att finna någon dotter eller syster med rätt födelsedag som skulle ha kunnat vara inhyst hos någon av dem vid slutet av 1907. Men jag tror inte så mycket på det projektet. En bättre teori är nog att någon av de boende behövde dryga ut inkomsterna och därför hyrde ut rum för obemärkt.
Åter till uppgiften om att Signe skulle flyttas till Söderköping. Lave Lavesson bodde troligen där vid den tiden - församlingsböckerna finns inte åtkomliga på nätet, men han kom från Söderköping till Norrköpings Norra i december 1909. Kanske bodde Signe i Söderköping ett par månader, men i så fall utan att hennes flyttningsattest lämnades in. När hon 9/9 1908 skrivs in i Hedvigs församlingsbok som fosterbarn hos sin farbror, typografen Hugo Lave Kristoffer Lavesson, anges hon komma direkt från Oscar.
Nu vet jag inte hur mycket Lave Lavesson vistades i Stockholm, men tror det kan vara en god idé att leta efter den okända modern även i Söderköping. Det var ju mycket vanligt på mindre orter att ogifta kvinnor som blev gravida gömde sig i Stockholm några månader, om de hade möjlighet.
Tyvärr verkar det alltså inte möjligt att via arkiven finna någon som med säkerhet är Signes mor. Men om man hittar en eller två eller tre tänkbara mödrar skulle man kanske med porträttets och eventuella släktingarnas hjälp kunna identifiera en åtminstone mycket trolig moder.
Till sist ett par kommentarer:
1. Helene Jorsell skriver ovan: Så sent som 1907 skedde väldigt många födslar på barnbördshus, inte hemma hos en privat barnmorska som tidigare. Modern bör ha varit bosatt i Stockholm och haft lokal kännedom om barnmorskor som tog emot i hemmet.
Barnmorskor tog inte emot barnaföderskor i sina hem. Barnmorskor hjälpte barnaföderskor i deras hem samt på stadens barnbördshus och privata förlossningskliniker. (Med hem menar jag här även barnaföderskors tillfälliga bostad.) Att den bostadsadress som i födelseboken anges för en okänd moder ofta visar sig vara barnmorskans, ska verkligen inte uppfattas som att modern bodde hos barnmorskan eller att förlossningen ägt rum hemma hos denna. Barnmorskorna var inga företagare med egna förlossningskliniker, de var anställda av staden.
2. Ordet kiosk finns belagt i svenskan sedan 1711, enligt SAOB. Det är ett turkiskt ord (kjossk, av persiskt ursprung) som infördes av de från Turkiet hemvändande svenskarna, Karl XII och hans karoliner. En kiosk var/är i Turkiet - och var på 1700-talet även i Sverige - ett litet (tältliknande) lusthus eller en trädgårdspaviljong. På 1880-talet fick ordet sin nuvarande betydelse i svenskan: liten fristående byggnad avsedd för försäljning av tidningar, biljetter, läskedrycker, tobaksvaror, choklad m. m. och för telefonering. Andra turkiska ord som karolinerna tog med sig hem är exempelvis hord, kaviar, kosack, sorbet och - troligtvis - dolma.