Titel: Åldersbeständighet
Skrivet av: Per-Frikk Åhman skrivet 2005-11-08, 13:41
Hej Anders.
När det gäller klassiska svartvita fotokopior så är själva bilden uppbyggd av ett skikt metalliskt silver inbakat i ett lager av gelantin. Denna bildemulsion ligger på ett syrafritt bomulspapper alternativt Barytpapper. Barytpapperet har ett skikt kaolinlera på ytan som ger ökad vithet och högblank yta tillsammans med gelantineskiktet. Dessa fotografier skydds-behandlades förr i tiden bl.a med guldklorid som formade sig som ett täckande lager över det metalliska silvret. Guld som är en finare ädelmetall än silver motstår bättre tidens tand. Bilden fick därmed också en djupare blåsvart vacker svärta och ökad kontrast vilket var både artistiskt effektfullt som ändamålsenligt när det gäller att öka den fotografiska bildens livstid.
När det gäller färgbilders permanens består bildskiktet endast av färgpigment till skillnad från den klassiska s/v silverbilden. Det fotografiska silvret byts i framkallningen ut mot pigment. Färgpigment finns i en uppsjö olika kvaliteer en del är mycket stabila men också dyrbara, snabblabbskopior som är en uttalad massmarknadsprodukt har har följdriktigt en något mer begränsad hållbarhet, de bleks snabbt ut om de hängs på väggen i dagsljus, det är tyvärr den dystra sanningen. Utöver pigmentering måste man även ta med i beräkningen fotopapperets hela konstruktion d.v.s. vilken typ av papper, olika ytskikts beskaffenhet m.m. Moderna sk. RC-papper har en kärna av fiberpapper men är överdragna med ett plastskikt på båda sidor vilket kan medföra att i papperet kvarvarande kemikalierster från framkallningen med tiden börjar att bryta ned bilden / missfärga denna. Talesättet om en kedjas svagaste länk..... är i detta fall påtagligt aktuell. Samma förhållande avseende ytskiktens beskaffenhet gäller även printerpapper för digitala skrivare eftersom allt printerpapper för bildframställning har någon form av ytpreparering.
Det idag absolut största hotet mot fotografiska bilders permanens/hållbarhet är luftföroreningar. Dagens luftföroreningar reducerar bl.a. metalliskt silver och bryter ned bilders pappersbas. Ett annat för fotografiska bilder skadligt ämne är Lignin vilket finns naturligt i trä och som följer med i alla massproducerade papperssorter som omslagspapper, förvaringsaskar och lådor. Lignin och gaser från ny och gammal målarfärg i förvaringsmöbler av trä / äldre spånskivekvaliteer skadar både filmnegativ / papper samt pappersbilder. Men hav tröst det går att skydda sig via några ganska enkla skyddsåtgärder, men detta är en alltför omfattande redogörelse, i denna redan långa framställning. Intresserade får gärna ta kontakt med mig eftersom det är mitt yrke att renovera & konservera äldre fotografiskt material samt att framställa klassiska högkvaliteförstoringar. e-post: frikk@telia.com
En annan besvärande sanning som man måste beakta är att digital bildhantering inte löser några akuta problem rörande bevarandet av vårt fotografiska kulturarv.
Den digitala tekniken har bidragit med fantastiska verktyg för att framställa, bearbeta och ta del av bilder, men avseende bilders permanens och långsiktiga bevarande ( mitt perspektiv = hundratals år) har man istället skaffat sig nya komplicerade men trendiga problem. Den klassiskt producerade fotografiska kulturarvet är inte hjälpt av att det digitaliseras utan att också själva urkundsmaterialet d.v.s negativ och orginalbilder bevaras och vårdas.
Den digitala tekniken har en enorm utvecklingspotetial men den är ännu i sin början. Än är inte tid att kasta all kunskap och samlad erfarenhet om klassisk fototeknik över bord. Mitt råd till dig som läser detta är; Låt dig inte luras att skanna ditt bildmaterial och dina smalfilmer för att sedan tro att du lugnt kan glömma bort ditt gamla orginalmaterial för då riskerar du att inom en inte allt för avlägsen framtid (t.ex.om 25år) upptäcka att du är rökt, dina gamla filmorginal har brytits ned bortom all räddning och ditt digitala nya orginal håller inte den kvalitet och tekniska klass som du förväntat dig.