NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2015-07-26

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2015-07-26
Skrivet av: Gunnar Mattsson skrivet 2015-07-23, 23:47
Hej,
 
Det finns flera viktiga generella aspekter på Olles databas man kan diskutera. Förmodligen är jag dum som ger mig in i denna diskussion, eftersom jag har förstått att det finns starka åsikter för och emot. Men jag hoppas alla inblandade ser att mitt uppsåt är gott.
 
Först vill jag understryka att databasen är Olles skapelse och det är förstås han som äger den och som bestämmer vilken nivå på källhänvisningar och kvalitet i övrigt (t.ex. att välja bort osäkra uppgifter) som skall gälla, och som även har möjlighet att bjuda in andra till ett samarbete. (Hoppas bara att alla levande personer nu är borttagna, så att databasen även uppfyller personuppgiftslagens krav.) Trots bristerna är det ett imponerande arbete som Olle har lagt ner. Var och en bestämmer själv om man vill ladda ner databasen och på vilket sätt man vill utnyttja data. Man kan t.ex. använda databasen för att leta på bred front efter personer som har ett visst namn eller är födda ett visst år. Däremot tycker jag att Olle tydligt kunde skriva en varning att det finns många fel i databasen (vilket är naturligt för den stora datamängden) och att det är varje användares ansvar att kolla uppgifterna innan man lånar dem och för dem vidare. Min bild av databasen stämmer rätt väl med vad Jens säger då det gäller släkter och socknar som jag har lite koll på. Om man t.ex. tar de släkttabeller som Olle har kopierat från databasen hit på Anbytarforum skulle jag säga att det i många tabeller finns åtminstone ett allvarligt fel, som ofta innebär att en släktgren blir helt fel (eftersom det ofta är släktskapet mellan två personer som är den svaga punkten).
 
En annan sak, som jag tycker att alla användare av Anbytarforum har rätt att ha en åsikt om, är just de långa utdrag ur databasen som Olle i många fall, och säkert i bästa välmening, har lämnat som svar på andra släktforskares korta frågor om hjälp med en viss person eller släkt. Min åsikt är att dessa långa utskrifter förfelar diskussionen här på Anbytarforum. Som jag ser det är syftet med Anbytarforum att diskutera metodfrågor, få hjälp med att tyda en svårläst text i en källa, få en förklaring till ett gammalt ord eller företeelse, få hjälp att komma vidare när forskningen har kört fast (t.ex. när en släkting har flyttat utan uppgift om varifrån eller vart), och inte minst skapa kontakt med andra släktforskare (kanske avlägsna släktingar) som är intresserade av samma släkt eller socken. Om jag ställer en fråga om en viss person förväntar jag mig inte en släktutredning i 7-8 led, utan i bästa fall bara ett kortfattat tips på en källa där man kan hitta något som för forskningen vidare. Ett tips i all vänlighet till Olle är alltså att svara med högst två släktled och sedan eventuellt en vink om att mer finns i hans databas, ifall frågeställaren inte vill göra det roliga jobbet att forska vidare på egen hand.
 
Slutligen, det finns flera filosofiska frågor kring detta med en databas som har som syfte att täcka in (nästan) alla som har levt i ett landskap. Det finns t.ex. en parallell till Olles databas i Västerbotten med angränsande landskap och om jag har förstått rätt har det blivit viss irriterad diskussion bland släktforskare kring den databasen. Jag tror att en anledning till dessa diskussioner är att en del släktforskare ser dessa stora databaser som ett hot mot själva släktforskningens framtid. Om all tillgänglig information om ens släkt redan finns i en färdig databas, vad finns det för anledning för mig att börja forska? Själv hade jag förmånen att börja släktforska på Landsarkivet i Visby i början av 1980-talet, när man fick läsa i originalböckerna, vilket jag minns som en speciell högtidlig känsla. Sedan kom en period med mikrofilm och mikrokort som jag inte längtar tillbaka till. Efter ett långt uppehåll började jag om för drygt tio år sedan i samband med att källorna gjordes tillgängliga på nätet. Kanske de som börjar släktforska idag ändå får en närhetskänsla genom att läsa de avfotograferade handskrifterna i stället för databasens mängd av intetsägande namn? Jag har alltmer övergått från att forska på min släkt till att forska på gårdar och socknar, och med andra källor än bara kyrkoböcker. Med den inriktningen blir förstås släktdatabaser mindre intressanta, men jag ser även en stor brist: Det finns många personer i arkivhandlingarna som man inte kan koppla ihop med släkter, men som ändå levde och som kan ha lämnat minst lika intressanta spår i t.ex. domböcker som personer som har nu levande släktingar. Det gör t.ex. att det blir tveksamt att använda databaserna för att ta fram statistik för befolkningen vid olika tidpunkter eller för olika delar av Gotland. Kanske skulle Olles databas bli mer värdefull (och med färre fel) ifall han gjorde om den till ett personregister utan släktkopplingar (eller med endast väldokumenterade kopplingar), men med bättre källhänvisningar? Ett problem är förstås att släktforskningsprogram är uppbyggda kring principen att alla personer måste ha en koppling till någon annan person.