NULL Skriv ut sidan - Geijer, Arne (1910-1979)

Anbytarforum

Titel: Geijer, Arne (1910-1979)
Skrivet av: Eva Leksell skrivet 2000-03-18, 18:49
Tittade i gamla tidningsklipp om Arne Geijer och hittade lite om hans släkt och namn:
 
Arne Geijer, död 27/1 1979, var född 7/5 1910 i Söderala, Hälsingland, uppvuxen i Grangärde, Dalarna. Fadern arbetade vid Nyhammars bruk och där började också sonen efter sexårig folkskola. (DN 29/1 1979)
 
Artikel av Kurt Samuelsson med anledning av Charles Kassmans biografi Arne Geijer och hans tid 1910-1956: Familjen hade fått sitt namn genom att en bruksförvaltare i Ljusne döpt om Arnes farfar för att undgå förväxling med en annan Eriksson. (SvD 21/2 1990)
 
Förre LO-ordföranden Arne Geijer, som avled i lördags, berättade nyligen för en TT-medarbetare att han hade värmländsk härstamning. Men trots detta var han inte ens på långt håll släkt med historikern och skalden Erik Gustaf Geijer.
  - Min farfar hette Eriksson och kom från Norra Råda i Värmland, sade Geijer. Han flyttade till Hälsingland och fick arbete vid ett bruk där. Patron fann det besvärligt att så många av arbetarna hette Eriksson. En dag frågade han min farfar var han kom ifrån. Värmland, sa farfar. Då får du heta Geijer, sa patron. (DN 30/1 1979)
 
I en riksdagsdebatt hade justitieminister Lennart Geijer svarat på en interpellation. Därefter gick förre LO-ordföranden Arne Geijer upp och höll ett dånande anförande - det var hans sista dag i riksdagen.
  - Förr fanns ingen frihet, förklarade Arne Geijer. Som exempel nämnde han att en arbetsgivare i slutet av 1800-talet bestämde vilka efternamn arbetarna skulle ha. Därmed fick Arne Geijer sitt efternamn.
  Därefter gick Lennart Geijer upp och sade:
  - Om detta skulle vara en kritik mot den arbetsgivaren kan jag inte instämma i den, eftersom jag anser det vara en heder att få bära samma efternamn som Arne Geijer. (DN 6/6 1976)
 
Jag misstänker att Arne Geijer (eller hans far eller farfar) hade bättrat på historien om namngivningen genom att sätta in patron i förvaltarens ställe.
 
Lennart Geijer (ovannämnde justitieminister) nämner i sin bok att det var flera som tog namnet Geijer under 1800-talet, särskilt utflyttade värmlänningar. Han har inget om Geijer som soldatnamn, men det kan förstås ändå ha förekommit.