NULL Skriv ut sidan - Lundkvist, Arthur (1906-1991)

Anbytarforum

Titel: Lundkvist, Arthur (1906-1991)
Skrivet av: Lennart Pettersson skrivet 2004-02-06, 23:13: Glasblåsarnas eget rike blev ruiner.

Under några vårveckor år 1693 drog en skara tyska invandrare med familjer upp till skogsbygderna i norra Skåne.
Det var de första hårda årtiondena under svensk krona. Skånelanden skulle försvenskas, och Karl XI hade sett till att skaffa sig pålitliga män söder om den gamla gränsen. En av dom var den förmögna stockholmaren Jöran Adlersteen, känd för hårda nypor men också för stor driftighet. På fickan hade han ett privilegiebrev att driva ett glasbruk på sitt nyinköpta ryttarehemman Henrikstorp i skånska Perstorp. Det var han som budat invandrare från Hessen och Mecklenburg.
Det skulle bli ett 30 tal familjer med tyska namn, som under 70 år, och så länge glasbruket var igång, kom att bosätta sig i Henrikstorp och bilda Skånska Glasbruket , som låg 3 kilometer från kyrkbyn och blev ett slutet invandrarsamhälle.
De gifte in sig med varandra så länge de kunde hålla ihop och innan bruket lades ner. Sedan flyttade de norrut eller gick upp i det anonyma skånska bondesamhället och förlorade namn och släkttillhörighet, om de var kvinnor.
Men en av glasblåsarmästarnas ättlingar dök fram ur anonymitetens dimmor och var en av de aderton i Svenska akademien – författaren Artur Lundkvist. Ur glasbruksfädernas nära 300-åriga skugga och ur skånsk mylla kom han , född i byn Hagastad i Perstorps annexförsamling Oderljunga den 3 mars 1906.
Detta är berättelsen om Henrikstorps uppgång och fall, om en dramatisk brand, om hur en invandrargrupp sprängdes, om Artur Lundkvists rötter och mina egna då våra anmödrar är systrar.
De som forskar i Perstorp har tur. Det gör mindre att bara en minnessten står kvar över det gamla glasbruket Henrikstorp.
Viktigast är att kyrkböckerna finns kvar från 1680 och är i läsligt skick. För de släktforskare, som tror sig ha glasblåsare i sitt utrikesklingande namn så följer här de namn som verkat på glasbruket, Beijer, Bremer, Claus, Durchman, Friedrich, Fruenstein, Giertz, Grotkopfski, Gundlach, Heiman, Heintz, Hoffman, Jubel, Kamph, Kierchner, Klein, Kunckel, Menzel, Mildener, Moor, Packman, Planboch, Rahm, Sadler, Schieffman, Snellman, Sundler, Swedler, Went, Wentzel, With, Zimmerfrost. Tilläggas skall att stavningen kan vara lite hur som helst i svenskbygderna.
Nej namnet Lunkvist eller Pettersson finns inte med och inte låter de som glasbrukstyska invandrarnamn. Det är genom våra anmödrar som vi hittar tillbaka i historien, varför bara följa fäderna som många gånger är osäkra, däremot så är mödrarna givetvis säkra på att det är deras barn. Det är genom undertecknads mormors farmors mor, som hette Johanna Jönsdotter som var född 1789 i Rullabygget i Hörja socken, grannkommun till Perstorp som spåren leder fram till Artur Lundkvist, då Johanna Jönsdotter är hans farmors mor. På Johannas fädernesida hade folket bott i Rullabygget länge och brukat jorden både under danskt och svenskt fögderi. På mödernet däremot, och nära dessutom, låg glasbrukartraditionerna. Johannas mor dvs min mormors farmors mormor hette Anna Greta Giertz och var enligt Perstorps Kyrkobok född på glasbruket 1756. Hon var fjärde generationen glasbrukssläkt i bygden. På nära håll fick hon uppleva, hur glasbrukets ugnar släcktes 1760, hur en våldsam brand utplånade bruket 1762 och hur glasblåsare tvingades lämna den trakt, som deras förfäder invandrat till 70 år tidigare. De som bröt upp representerade minst 8 av de gamla tyska släkterna och målet var andra glasbruk i Värmland , Annebergs, Liljedals Bro och Liljedals Ed.
Flickorna som stannade kvar i Skåne fick också bryta upp: ut ur det slutna tyska invandrarsamhället Henrikstorp som varat i flera generationer och som lydde under gamla tyska hantverkstraditioner, ut i det skånska bondesamhället där de blev svenskar. Anna Greta Giertz som gifte sig med Jöns i Rullabygget borta i Hörja var den första i sitt släktled. Anna Greta var dotter till Petter Giertz och Lena Greta Kamph på glasbruket. Genom familjen Kamph som var en av dom mera profilerade släkterna på Henrikstorp så var hon släkt med inte mindre än 9 av de 30 tyska familjerna som fanns på bruket. Lena Gretas far, Matthias Petersson Kamph, var född i Tyskland omkring 1687 och kom till Perstorpi början av 1690 talet med sin far Peter Kamph, född omkring 1657, och sin mor Margaretha Packman, född omkring 1648, båda i Tyskland. Lena Gretas mor hette Anna Maria Guntlach och var född på glasbruket redan 1694. Hennes föräldrar var det nyetablerade glasbrukets första verkmästarpar, glasblåsarmästaren Hans Jörgen Guntlach och hans hustru Engela födda i Tyskland döda på Henrikstorp, Engela 1753. Så har vi kommit ända tillbaka till min momors farmors mormors mor och far.

Lennart Pettersson

Källor.
Ingrid Schrewelius Kulturens Värld
Sten Möller Släkt och Hävd ( Cecilia Kamph )
John Sundberg
Barbro Petersson Ängelholm ( Claus Friedrich Kamph )
Henrikstorp det skånska glasbruket. Noreen&Graebe Göteborg 1964.