Titel: Andersson, Dan (1888-1920)
Skrivet av: Carin Widén skrivet 2009-01-29, 16:47
Hej Björn Jag citerar ur fadern Adolf Anderssons Memorandumbok Nr 1 s 89: Min äldste son Anders Som föddes den 28 maj 1883, var hela sitt liv svag till kropp och själ. Arbetade dock för det mesta som milvedshuggare, men kunde även slå och gräva åker. Det blir ej mycket för dagen, men fastän det gick sakta blev det dock något. I början av februari 1918 skulle han såga ved åt härvarande folkskola. Då blåste kallt och han sjuknade. Han föll omkull bäst han gick. Det var nog någon släng av den s k spanskan, som angrep honom. Ett år fick han vattensot, men dr Haglund i Ludvika ordinerade medicin, som drev ut vattnet ur kroppen. Frisk blev han aldrig, utan var för det mesta sängliggande till döden den 25 oktober 1923 förlöste själ och kropp. Begravdes å Ludvika nya begravningsplats söndagen den 4de november sistlidne. Liket framkördes till gravkapellet tisdagen den 27/10 och gravsattes den 4/11. Det rägnade alla dagar, men då liket framkördes och då det sedan gravsattes, var fint uppehållsväder. Skedde så till svar å mina böner derom. Gud vare hans själ nådig i Jesu namn!