NULL Skriv ut sidan - Peterson-Berger, Wilhelm (1867-1942)

Anbytarforum

Titel: Peterson-Berger, Wilhelm (1867-1942)
Skrivet av: Nils Johan Tjärnlund skrivet 2000-08-09, 19:14
Hej Marcus!
 
I tidskriftsartikeln ”Några minnen från Dal och Norrland” (tryckt i Dalsländsk jul 1939) berättar Wilhelm Peterson-Berger själv om sina föräldrar. Den finns återgiven i Peterson-Bergers ”Minnen” (Lindblads förlag, Stockholm 1943). I denna bok finns också en släkttavla som visar Peterson-Bergers släktskap på mödernet tillbaka till Austman Gudfastarson, gode på Frösön omkring 1050.
Släkttavlan upprättades av Paul Meyer-Granquist i en artikel i Aftonbladet 1912. Om den är fullständigt korrekt är inte alldeles självklart, men den utgör åtminstone en utgångspunkt.
 
Här ett utdrag ur Peterson-Bergers egen släktartikel:
 
”Mina föräldrar voro båda dalslänningar, min far bondeson från Nössemarken (vars släktingar, syskonen Erlandsson, ännu leva i Asslerud, Håbols socken), min mor enda dottern i lantmätare Fredrik Wilhelm Bergers hem, Bälnäs vid Stora Lees sydliga ände. Här stod den 2 maj 1866 ett bröllop: husets dotter, Sofia Wilhelmina Berger, sammanvigdes med lantmäteriauskultanten Olof Peterson, som då erhållit anställning hos en annan lantmätare (kommissionslantmätare hette det då) uppe i Ångermanland, en avlägsen släkting till det Bergerska huset, K. Bäfverfeldt på Engelsberg i Skogs socken i Ångermanland. Men det var inte bara bruden utan i viss mån även brudgummen som kunde kalla Bälnäs sitt hem. Olof Peterson hade vid 13 års ålder blivit antagen som skrivbiträde hos F. W. Berger - för sin vackra handstils skull.
[.]
Omväxlande med de mer kulturellt betonade händelserna i Karlstad och Lund fingo vi höra om fars- och morssidans släktförhållanden inom den dalsländska bondevärlden. Där uppenbarade sig håbolingarna som ett slags senfödda vikingatyper, som fyllde oss mer med förvåning än stolthet - vi hade ännu inte hunnit till den ålder då människans narraktighet tar sig formen av högfärd över förmenta eller verkliga anfäder. På morssidan voro vi nämligen på något sätt släkt med de berömda vildbasarna i Håbol, men det ägnade vi inte ett ögonblicks tanke - vi voro barn och av borgerlig läggning. Någon liten aristokratisk X-stjärna eller Y-huvud hade troligen tagit noga reda på denna släktskap och känt sitt människovärde stiga i kapp med kunskapen, men - vare sig det verkar skryt eller ej - vi voro inte sådana.”
 
Tilläggas kan att Wilhelm Peterson-Berger föddes den 27 februari 1867 på Äskja gård i Ullångers socken, Ångermanland, och dog den 3 december 1942 på lasarettet i Östersund.
 
I år firar för övrigt Wilhelm Peterson-Berger Sällskapet, med säte i Stockholm, 50-årsjubileum.
 
Vidare läsning är exempelvis:
 
Carlberg, Bertil: Peterson-Berger. Albert Bonniers förlag. Stockholm 1950.
Hedwall, Lennart: Wilhelm Peterson-Berger. En bildbiografi. Norrlandsförlaget. 1983.
Peterson-Berger, Wihelm: Minnen. Lindblads. Stockholm 1943.
Wilhelm Peterson-Berger. Festskrift den 27 februari 1937. Natur och Kultur. Stockholm 1937.
 
Med vänlig hälsning
 
Nils Johan Tjärnlund