NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-14
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-14
Skrivet av: Lennart Lindström skrivet 2006-01-10, 10:05
Den första flyttvågen Bureättlingar skedde på 1500-talet. Den enda troliga förklaring (som jag hittills funnit i alla fall) var att handelsvinster och handelskontakter gjorde det möjligt att söner kunde utbilda sig (utomlands). Dessa personer blir sedan en del av Sveriges intelligentia 1550-1650. Deras ättlingar sprider sig i södra Sverige.
Även handeln i sig krävde ett fungerande tillförlitligt kontaktnät lokalt, dvs nya etableringar inom handelsfamiljerna till lämpliga handelsstäder, inte bara i Gävle utan även andra nya städer runt Bottenhavet-Bottenviken. Förklaringen till att västerbottningarna i motsats till flertalet norrbottningar undvek Stockholm verkar vara så enkel som att Gustav Vasa dikterade sämre priser i Stockholm. Handeln i Bureättens ursprungsområden låg således länge utanför kungamaktens (Vasakungarnas) kontroll i Västerbotten. Med det Bottniska handelstvånget 1636 slog stockholmarna igen detta med Stockholm konkurrerande norrlandsfönster. Dessa ättlingar blev förmodligen kvar i städerna, eller kunde dra fördel av kungamaktens nya investeringar i Bergslagen på 1600-talet.
Mörkret längst i norr blev däremot inte bara ekonomiskt. Gustav Vasas beskattning (eller konfiskation) av fisket i norr hade säkert redan minskat vinsterna kraftigt. Än värre blev kanske ändå den utvecklingsmässiga och kulturella effekten. Alla de nya direkta impulser till vidareutveckling, kunskaper och erfarenheter som tidigare lätt kunnat fås via handelskontakterna stryptes. Övre Norrland gick in i en 200-årig status quo-situation, som varade till träbaronernas intåg i slutet på 1800-talet (Källor;Westin Övre Norrlands Historia, Fahlgren Umeå sockens historia, m fl)
Men de flesta ättlingarna blev ändå kvar i norr. Mellan Piteå och Umeå älvdalar är det nära nog omöjligt (gissar jag), att hitta en person med anor från en småbrukarefamilj på 1900-talet, som inte tillhör Bureätten enligt Bur?us medeltida ättedefinition. Antalet anor (räknat matematiskt via upprepning) via ingiften kan lätt bli över tjugo st. Ingiften med andra bureättlingar begränsar antalet ättlingar, men ökar anornas antal hos varje ättling. Så blir det, då befolkningen länge var så liten.
I en andra flyttvåg drar tiotusentals av dessa till södra Sverige under 1900-talet. Antalet ättlingar kan idag vara över en miljon. Dessutom snabbt växande via rörligheten hos alla svenskar. Om några generationer lär således nästan varenda svensk tillhöra Bureätten