NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-05
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-05
Skrivet av: Ulf Sawert skrivet 2006-01-03, 08:16
Hej igen allihop! Vilken tur att jag har vilat upp mig nu, så att jag inte däckar ihop så lätt för alla slag under bältet!
Här skall du få lite mera material Björn angående af Ugglas: Samuel af Ugglas (1750-1812). Greve. 1788 Landshövding i Stockholm. 1802 President i Kammarkollegium. 1800 Överståthållare i Stockholm. Hade hand om kung Gustav IV Adolfs privata förmögenhet. Hans son: Greve Per Gustav af Ugglas (1784-1853). Generaladjutant 1815. Statsråd 1828-31. Utnämd 1843 till en av Rikets Herrar, var också en av landets största godsägare. En av hans söner hette: Curt af Uggla (1820-1895), Friherrre. Finansminister mellan 1867-70 under Louis de Geers första ministär. 1874 Överståthållare i Stockholm. Sist kan jag bara nämna en annan släkting till denna ätt som hette: Carl af Ugglas (1884-1946, docent i Konsthistoria. Som en av landets ledande experter på medetiden var han med om utgrävningarna av Gamla Lödöse 1916-20. Från 1933 var han föreståndare för medetidsavdelningen inom Statens Historiska mus?um. Skrev en mängd böcker.
Är det denna släkt du verkar tycka är obetydlig Björn?
Eller Rosenblad? Läkaren Eberhard Rosén (1714-96) gifte sig ju med Bure-kvinnan Ulrika von Hermansson - härstammande från Elisabeth Troilia (dotter till stormor i Dalom). Adlad 1770 till von Rosenblad. Deras son, Mathias von Rosenblad (1758-1847) blev Friherre (1805), Greve (1815) och utnämd till Justitiestatsminister 1829 (den tidens Statsminister). God vän med Kung Karl XIV Johan!
Eller Eberhards bror: Nils Rosén (1706-73) adlad 1762 till namnet von Rosenstein. Han gifte sig med Bure-kvinnan Anna Christina von Hermansson, syster till Ulrika (se ovan). Nils ansågs som sveriges bästa läkare och tjänade flera svenska kungar som livmedikus. Hans son: Nils von Rosenstein (1752-1824), var bl. a lärare till den blivande kungen: Gustav IV Adolf. Han var under årtionden en centralfigur inom sveriges litterära värld, bl. a. var han ständig sekr. i Svenska Akademin. Källa: Svensk Uppslagsbok, utg. 1957. Boken: Biskopsdottern som inte ville gifta sig, av Margareta Grafström, utg. år 2001.
Är det dessa män som du tycker är obetydliga och inte tillhör Bure-ätten Björn?
Jag tänker inte ens nämna släkten Hamilton (med stamgodset Barsebäck utanför Malmö) då den ju är så känd att alla måste känna till den. Denna släkt med sina Fältmarskalkar, Justitiestatsministrar och Talmän. Björn får själv läsa om denna släkt. Likaså Tersmeden med sitt stora Järnbruk i Ramnäs.
Så till frågan om den medeltida adels-släkten i Medelpad. Jag har aldrig kallat den Bure-ätten! Varifrån får ni detta? Jag bara sade att den är skriftligen belagd på riksarkivet, där man kan se bilder på den böjda arm som släkten bar på 1300-talet. Detta var ett adelsvapen, samma vapen som fanns på den gamla griftestenen i Sköns Kyrka. Detta tvivlar ingen på! Denna släkt innefattade även stormännen/adelsmännen: Nils Farthegnsson och hans son: Farthegn Unge. Om detta kan man läsa i boken: Kyrkan och Bygden, utgiven av Sköns församling år 2000. På sidan 36 kan man läsa följande: Emellertid har vi i 1300-talets Mellannorrland ett litet antal nära relaterade personer som bildat ett ledande skikt och framträtt vid interna rådslag, större godsaffärer, men som framförallt mött upp när storsamhällets representanter kommit upp. De har utgjort en liten grupp, vars ledamöter - åtminstone de överst på listan - utan tvivel förtjänar epitetet stormän och som vid denna tid var sammanflätade i ett intrikat nätverk där släktskap inte så noga kan skiljas från bolags- och klientrelationer. De härskade över centralbygderna i Medelpad och Ångermanland och skriver sig till den tidens storgårdar, huvudsakligen koncentrerade till kustbygderna i det förra och nedre Ådalen i det senare landskapet. Av namnskicket och en del andra omständigheter att döma har dessa båda stormannakretsar varit grupperade i ett gemensamt helt. Vidare på sidan 37, står det om Nils Fartegn: Han levde ännu på 1350-talet då han framstår som jordägare inte bara i Mellannorrland utan även i Uppland. Vidare några rader ner...Nils Fartegnsson hade nämligen i sitt sigill fört samma väpnade arm från vänster som den heraldiska vapenbilden på hällen visar. Det är 1342 som Fartegn unge tidigast framträder i det bevarade källmaterialet. Av det skälet att han titulerades lagman i Medelpad och tillsammans med sin hustru byter bort jord i Uppland mot egendom i Ångermanland. Denna artikel har skrivits av Nils Blomkvist. Detta är ju intressant! Vart låg denna jord i Uppland?
Enligt en gammal sägnen skall ju Bure-ätten härstamma från en Tord i Byr som bodde i närheten av Skokloster. Sätesgården: Norrby t. ex. som ju Anders Bure ägde ligger ju inte långt ifrån dessa trakter. Kan det finnas något samband? Eller emellan de jorddomäner som Tord i Byr kan ha ägt - som storman under 900-talet(ej skrifligen belagd) - och de jorddomäner som den medeltida adelsläkten från Medelpad ägde i Uppland? Finns någon koppling till de gods som de sentida Burarna ägde under 1600-talet i roslagen? Varför ägde de gods just i roslagen och inte i Södermanland eller runt mälaren? Detta måste väl gå att kolla upp på något sätt? Alltså man följer marken och godsen iställer för människorna!
Jag har några fler frågor. Är Bagge af Boo-ätten, släkt med Bure-ätten? Vilka gods ägde Johannes Bureus? Jag har hört om ett...Wålsätra, finns det fler?
Godset Burvik kan ju ha hämtat sitt namn från samhället Burvik stax söder om byn Bureå i Västerbotten? Kanske att det funnits ett gammalt gods däruppe som man ville knyta an till? Enligt Johannes Bureus så härstammade ju många Burar från Bureå (från 1300-talet). Har någon besökt dessa gods: Norrby, Burvik, Ora som ju ägdes av Burar (Elgenstierna)? Är det fina gods? Hur stor var de?
Jo, Kenneth...svarta får brukar finnas i de flesta släkter...förm. också i din!
Vänligen: Ulf. Boende ute vid havsbandet i herrgården: Byrisholm. (Min mor residerar i Bure-gården i Kvissleby!)