NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-07
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-07
Skrivet av: Anders Ryberg skrivet 2005-04-05, 16:24
Exakt samma politik tillämpades för Småland, Västergötland, Närke, Värmland och övriga landskap. I så fall tillämpades kolonialism i hela Sverige... Nej, vad det är frågan om är helt enkelt en expanderande centralmakt med större intresse för sin egen makt och rikedom än för befolkningen, vilket var vad som förekom överallt på 1600-talet... Och att prata om ett handlingsprogram är i mitt tycke klart uttryck för konspirationsteorier...
Och eftersom det var just Älvsborgs lösen det refererades till ovan kan det vara värt att i sin helhet återge Torsten Berglunds mycket utredande kommentar på området från den 14/1 i år: Nils Olofsson och Lennart Lindström hänvisar bl.a. till taxeringslängderna för Älvsborgs lösen 1571 i sin argumentering för den s.k. Bureättens maktposition och exceptionella rikedom, inte bara i det norrländska lokalsamhällets kontext, utan också i förhållande till övriga riket.
Lennart Lindström citerar en finsk internetuppsats som utan källhänvisningar hävdar att: I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna.
Taxeringslängden för Älvsborgs lösen 1571 är en mycket intressant källa för den som vill kartlägga den tidens bebyggelse och antal hushåll/beskattningsenheter. Men att utifrån denna engångsbeskattning dra långt gående slutsatser om vem som var rikast i Sverige är knappast oproblematiskt. Älvsborgs lösen var en lösöresbeskattning där varje bondes innehav av metaller (guld, silver, penningar, koppar, järn, tenn), spannmål och boskap skulle förtecknas och beskattas med 10 procent av det sammanlagda värdet enligt en särskild värderingslista. Emellertid kom taxeringen i praktiken att skilja sig åt i olika landsdelar, t ex beskattades spannmålet nästan aldrig och endast i vissa delar av bergslagen deklarerades järn, kol och malm. I exempelvis hela Dalarna var hästar undantagna från beskattningen (se Bertil Bo?thus, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott, 1965, s. 420f).
Även om längderna i Älvsborgs lösen 1571 sannolikt ger en god bild av förmögenhetsfördelningen av viss lös egendom, går det inte att enbart utifrån denna längd uttala sig om en enskild persons faktiska rikedom - inte ens vad gäller lösöret - i en tid då rikedom framför allt mättes i fast egendom (jordinnehav), vilket inte återspeglas i Älvsborgs lösens taxeringslängder.
Nils Olofsson skriver att: Inte mindre än 7 bönder från Luleå har lösöre värderat tillmer än 1000 mark i silver 1571. I hela det rika Bergslagen har exempelvis endast fyra bergsmän en motsvarande förmögenhet.
Det vore intressant att veta vilken undersökning denna uppgift kommer ifrån, inte minst eftersom uppgiften förefaller felaktig. Bara i kopparbergslagen, alltså socknarna runt nuvarande Falun i Dalarna (Kopparbergs sn, Svärdsjö sn, Vika sn och Aspebodadelen av St Tuna sn) kan jag räkna till 10 bergsmän som taxerades för en lösöresförmögenhet på mellan 1017 mark och 3688 mark. I dalasocknarna Grangärde och Norrbärke i den delen av järnbergslagen som kallas Västerbergslagen finner jag fyra bergsmän som taxerats till mellan 1003 och 3360 mark samt kronans fogde på Väster Silvberg som taxeras till 1362 mark. Fler exempel från berglagen och andra delar av landet torde inte vara svårt att ta fram, t ex nämns i Svenska Antavlor nr 243 (häfte 8/1998) en bergsman i Norberg i Västmanland som taxerades till 1715 mark (fotnot 24).
Sedan så får som sagt den som vill bevisa en specifik kolonialism mot Norrland göra bättre ifrån sig än att redovisa de åtgärder centralmakten vidtog i hela landet om det skall påvisas någon konspiration. Och dessutom måste det påvisas att de motiv Åström anför är korrekta...