Titel: Siggo Christophori Bure
Skrivet av: Thomas Sverker skrivet 2015-04-19, 21:54
Christopher Siggesson i Viken, Torps sn.
Här på anbytarforum har det länge diskuterats kring en utpekad person, kapten, hövitsman över norrländska krigsfolket som skulle hetat Christopher Siggesson (uppgiven fader till Sigge Christophori i Stenqvista) och att denne enligt 1700-tals källor även skulle vara bror till den mer omtalade Johan Siggesson (till Svartingstorp). Teorin har varit att denne Christopher skulle varit identisk med bonde med samma namn i Viken Torps sn i Medelpad. En del har tom hävdat att både namnet och titulaturen skulle vara påhittat då man inte ansett sig finna några belägg som tala för något annat.
Däremot kan jag konstatera att den Christopher Siggesson som anges som fadern till Sigge faktiskt är identisk med Christopher Siggesson i Viken, Torps sn.
Låt oss gå tillbaka till Christopher Siggesson i Viken, Torps socken. Det som är känt om honom och som tagits fram av forskare här på forumet (Janzon, Sikeborg, Persson, Johansson, Borssén, Sjölund och Blästa) ger följande bild:
Christopher Siggesson bonde i byn Viken, Torps socken under åren 1559-1601. Uppges vara död 1601. Efterträdes av Johan Christophersson i tiondet 1601. Hade 1567 frihet på sitt hemman tillsammans med åtta andra landsknektar för att man var ute på krigståg. Kallas landsknekt i tiondet 1568. Christopher var en av landskapets absolut rikaste personer(1571) . I tiondet 1600 hade han frihet på sitt hemman.
Mer finns att hitta.......
Christopher var kapten(hövitsman) över (inte krigsfolket) men väl bönderna i Norrland. Detta bekräftas i dem samtida källan Svenska Riksdagsakter där en Christopher Siggesson, hövitsman för bönderna i Norrland tillsammans med många skrev under en trohetsförsäkran gentemot den nye kungen den 29 oktober 1568. De erkände därvidlag också att Erik XIV en lång tid hade otillbörligt regerat Sverige och ogiltigförklarade den trohetsed som de tidigare gett till kung Erik och att man aldrig effter tenne dagh bekenne honom eller hans affödhe för Sverigis riches heller vår herre och öfverhet, uthen honum och hans anhangh såsom Sverigis argeste fiender emotstå och förfölie [SRA sid 219. 29 oktober 1568]. I Medelpads handlingar för 1569 framgår det i avkortningen att en landsknekt som är Hövitsman över bönderna i Nordlanden erhållit 5 spänner spannmål I avkortningen för tiondet samma år står det i klartext att denne landsknekt och hövitsman är Christopher Siggesson. [MH 1569:10]. Bakgrunden till hans uppdrag kan förmodas vara de av kungen anbefallda mobiliseringen av bondeallmogen i Norrland för att skydda landet i den pågående konflikten med Danmark (Norge). Flera gången under perioden 1563 och 1570 befarades att norrmännen skulle tåga in i de svenska landskapen och kungen anbefallde därför att allmogen skulle gå man ur huset för att göra norrmännen motstånd. Tex befallde Johan III i slutet av 1568 att än en gång uppfordra menige man i de norrländska landskapen till landets försvar, tills dess en stadig fred kunde vinnas [WIDMARK tr 1860 sid 155ff. Han hänvisar även till riksregistraturet.]
En genomgång av Medelpads handlingar visar dock att den militära banan för Christopher startat mycket tidigare. Han nämns som knekt/ landsknekt även 1562-1563 och 1665-69 och hade tillsammans med några andra knektar i landskapet skattelättnader 1562-1563 för det att de var i Livland (de nämns vid namn 1562 men bara med antal knektar 1663). Återigen knekt från 1565 och deltog i krigståg 1567. Anges som landsknekt även 1568-69 men med en viktig skillnad, han omtalas dels för 1568 som hövitsman (kapten) för de Norrländska bönderna (se ovan) och anges i räkenskaperna som detsamma 1569. [MH 1562:6, 1563:10, 1563:11, 1564:2, 1565:3, 1566:2, 1567:9, 1568:, 1569:10 och Svenska Riksdagsakter 1568]
Om vi nu förflyttar oss fram till slutet av hans levnad så anges i Medelpads handlingar år 1600 att han hade frihet på hemmanet och således finns vi även det kungliga brevet som ger oss mer matnyttig information. Han hade fått frihet enligt brev utfärdat av hertig Karl den 18 januari 1597. Christopher Siggesson i Viken, Torps sn anges i brevet som en gammal kronans tjänare som haft frihet (för utlagorna) på sitt hemman som han besitter (för sin långa tjänsts skull). Man hänvisar till ett kungligt brev ursprungligen utfärdat av Johan III. Han anges även i avkortningen samma år som en gammal tjänare som dött 1601. I det kungliga brevet i 1598 års räkenskaper får vi mer upplysningar och det förefaller som Christopher sökt upp hertigen (eller rådet), visat upp sitt frihetsbrev som kung Johan III utfärdat och bett om att samma frihet för sin gamble tjänst niutha motte. Detta beviljades av hertigen i Västerås datum som ovan. [MH 1600-7 och MH 1598:4]. Johan III´s ursprungliga brev utfärdades den 30 december 1569 och i detta brev framgår det att Christopher Siggesson i Viken Torps sn, för det att han bättre skulle kunna utföra sitt arbete i den landsändan som anförtrotts honom (Medelpad, Ångermanland, Västerbotten), sitt hemman som han besitter, fritt från alla årliga skatter [MH 1569:10 A0044222_00072].
Vi kan således konstatera att det i de upptecknade 1700-tals uppgifterna finns en kärna av sanning kring Christopher Siggesson som går att verifiera i bevarat källmaterial. Han fanns på riktigt tjänstgjorde både i Sverige och utomlands på Erik XIV´s tid innan han slutligen blev hövitsman (kapten) för bönderna i Norrland.