Titel: Runstenarna
Skrivet av: Marc Hernelind skrivet 2006-09-01, 23:56
Jag vill bemöta Nicklas i han inlägg nedan, som helt enkelt inte alls är klart de källor som finns, även om de är sekundära visar på motsatsen en vad Nicklas säger,primärkällor saknas vilket gör att nicklas antager att han inte blev adlad.
Av Niclas Rosenbalck - fredag den 25 aug 2006 kl. 08.21:
Egentligen borde man låta denna kvasidiskussion dö ut genom att inte bemöta Sawerts spekulativa talanger men då han uppenbart påstår något som är FALSKT och han ständigt återkommer till detta i sin argumentation så tar jag bladet ifrån munnen.
Anderas Laurentti Björnram,Adlad Björnram efter år 1583,Han utnämdes av Erik XIVsom kyrkoherde i Umeå år 1561,1570 flytta till gävle son Kyrkoherde där han ocskå blev Landsprost för Gästrikland 1570-76 då han förordnats till superintendent i Växjö Stift.Biskop i växjö 1577-1582 , Han var Ärkebiskop under åren 1583-1591. vid Ärkebiskpos invigningen i sept 1583 ,vilken försggick med stor prakt och vid vilken alla biskopar utom Strängnäs biskopen (således från Hertig Karls furstendömen)infunnit sig,Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 230-234. Kyrkoherde i Umeå underåren 1561-1571 10. Mag. Andreas Laurentii (Björnram) (1561-71), f. 1520, son af kon. Gustafs trogne man, den tappre Lars Olsson Björnram till Isnäs, hvilken under befrielsekriget slog danskarne vid Västerås 1521 och i nov. s. å. utnämndes till fogde i Västerbotten samt slutligen en tid kallas ståthållare i Norlanden. Modern hette Anna Andersdotter Grubb. Sonen Andreas, som förmodligen växte upp på Backa här i socknen belägna fogdegård, inskrefs som student vid Rostocks universitet juni 1556, studerade sedan vid andra utländska högskolor och blef magister. I en odat. skrifvelse, sannolikt från 1561, tackar han kon. Erik ?för det gäld uthi Norlanden Uma benempt, som K. Mjt migh gunsteligen för någon tid sedan confererade?, och begär halfparten af prästspanmålstionden, ?att jag thermed kunde komma migh något före medh bohagh och begynne hushold ?, enär prästebordet, sedan det lades under afvelsgården, är mer och mer förblottat (RA). K. M:t beviljade honom 1561 1? läst korn och af fogden Nils Olsson mottog han 15 okt. 1562 det välförsedda prästeinventariet. Af kon. Erik XIV:s bref 12 juni 1566 till fogden Lasse Joensson framgår, att Umeå afvelsgård icke bar sig, och khde Anders samt länsman Östen Andersson aflämnade 13 dec. s. å. häröfver en redovisning. Vid gårdens nedläggande år 1567 återfingo kontraktets öfriga prästgårdar de persedlar, som de vid dess upprättande sammanskjutit. Kykoherdarna Anders i Umeå och Anders i Skellefteå anmälde vid samma tid klagomål öfver, att de en lång tid icke fått någon tionde af de kungliga laxfiskena. Häröfver uttalar konungen i bref af 29 juni 1567 sin förvåning och befaller fogden att rätta sig efter instruktionen och ej förhålla dem sådan tionde. Den årliga prästetaxan från Umeå var f. ö. rätt dryg, 4 t:r smör, 2 t:r lax och 2 skeppund gäddor, och herr Anders' kontribution till Älfsborgs lösen 1571 belöpte sig till 1? stycke guld, 22? lod silfver samt i penningar 72 mk 5 öre 15 pgr, utgörande 1/10 af värdet af hans lösegendom, som omfattade: guld 15 st., silfver 225 lod, reda penningar 208 mk, koppar 10? pd, mässing 1? pd 5 mk, tenn 6 pd, gilla oxar 2, stutar 25, kor 11, getter 15, svin 7, hästar 4, värderade till 60 mk. Af kon. Johan III utn. till khde i Gefle pastorat, erhöll herr Anders 18 juni 1571 till hjälp och underhåll 5 pundläster spanmål af tionden, som föll i Ockelbo och Hamrånge socknar i Gästrikland samt Forsa s:n i Hälsingland. Såsom landsprost i Gästrikland bevistade han Upsala provinsialmöte 1572 och undertecknade dess beslut 22 aug. Allmänna meningen var, att han för herregunst och stora prebendens skull antog kon. Johans liturgi och därigenom kom i åtnjutande af konungens särskilda förtroende. Måhända är omdömet för hårdt. Visst är, att han sökte gendrifva de protester mot liturgien, som utgingo från Upsalateologerna och bragte en del af dem i fängelse. Han erhöll 2 aug. 1576 kgl. förordnande att sköta det lediga biskopsämbetet i Vexiö och säges ha varit den förste präst i riket, som höll mässan enligt liturgin (sacra more liturgica), hvilket skall ha skett på riksmötet i Sthm 1577. Sommartiden s. å. blef han ordin. innehafvare af Vexiö biskopsstol och invigdes 8 sept. 1583 till ärkebiskop i Upsala. Vid samma tid lär han af kon. Johan fått förnyelse på sitt adelskap och upptog som vapenmärke i sitt sigill 3 björnramar efter att tidigare däri fört en bild af kopparormen på korset. Afled 1 jan. 1591 och begrofs i domkyrkan. Gift 2ggr och hade 15 barn. G. 1) m. Anna Michaelsdotter, dotter af Michael Pedersson i Vadstena och änka efter skolmästaren i Åbo Claës Crusius; 2) m. Margareta Larsdotter, dotter till ärkebiskop Laurentius Petri Nericius och änka efter ärkeb. Laur. Petri Gothus. Af barnen i förra g.: Anna, f. 1563, g. 1) 1583 m. domprosten i Linköping Nicolaus Petri Grubb, 2) 9/3 1595 m. assessorn i Göta hofrätt Per Mattson Stiernfelt, d. 1/2 1603; Brita, f. 1564, g. m. Johan Luth till Lutåker och Ytternäs; Barbro, f. 1565, g. m. häradshöfdingen Nils Arvidsson Gyllenållon, änka 1611, d. 1614, begr. i Hagebyhöga kyrka, Ög.; Ingrid, g. m. lagläsaren i Upland Göran Larsson; i senare g.: Christina, g. m. öfversten i Brandenburgsk tjänst frih. Dominicus von Parr af huset Parro i Steyermark. (Sv. ättartal 5, s. 450.) Tr.: Protestatio et ingenua confessio de ordinanti? ecclesiastic? et liturgi? subscriptione (ref. i Laur. Raymundi Historia liturgica, utg. af A. A. von Stiernman, Sthm 1745). - Ad maledicum cujusdam Momi scriptum responsio Andre? Laurentii Upsaliensis (refererad i Abr. And. Angerm. Historia liturgica, Hamb. 1588, pag. L 5 r). [Litt.: N. Ahnlund, Sv. biogr. lexikon IV, s. 661. - J. A. Hammargren, Om den liturgiska striden under konung Johan III. Ups. 1898.] _________ ? I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.) ? Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans hustru Barbro.