NULL Skriv ut sidan - Bure Pedersson Sven f, omkr 1475 kyrkoherde Säbrå

Anbytarforum

Titel: Bure Pedersson Sven f, omkr 1475 kyrkoherde Säbrå
Skrivet av: Marc Hernelind skrivet 2005-06-06, 13:26: Hej igen här har jag hämtat lite om den linje du efterfrågar Lars om den räknas som Bure Släkt.
I anbytarforum såg jag en artikel av Urban Sikesborg som bekräfta vad jag länge trott, en del har kommit med starka påstående att denna släkt linje var på hittad av Engelbert Larsson Bures Barn,men nu kommer Urban fram och säger att denna linje mycket väl kan räknas som en Bure släktlinje omman läser nedan. på vissa Johan Bure har kallat Bure kommer jag i fortsättningen också att kalla Bure tex .Anders, Fale, Swen.en liten grupp var i Uppsala och såg Släkttavlan av Bureus som börja med Herse från Selånger sen Fale Hin Unge ,Härse Falesson ,Sen Oloff Härsesson ,AndersOlofsson Bure,och brodern Fale Olofsson Bure precis som nedan.

I min artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 har jag behandlat brodern Engelbertus Laurentii härkomst under kapitlet Obestyrka sidolinjer av Bureätten. Vad jag har gjort är att redovisa och analysera de uppgifter som Johan Bure lämnar om familjen och bedömt källäget som otillräckligt för att kunna säga att kopplingen till Bureätten inte är historiskt hållbar. Men jag anför också flera argument för att det verkligen fanns någon form av släktförbindelse mellan herr Engelbrekts och Johan Bures familjer.

I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:

1. Fale hin unge i Byrestad
______I______
2. Härse Faleson
______I______
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.
______I__________________________________________
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.]
______I__________________
5. Peder Faleson [Bror:] Swen Bure
______I______
6. Swen Pederson, stod uti ett collectaneo som
Andr. Bure har skrifwit.
______I_____________________________________
7. H. Lars i Säberåd [Bror] Jon Swenson (horum relator) en höfwitsman
______I____________________________________________________
8. 2. H. Ingebrecht i Säberåd, sedan i Siäla i Ångermanland (vid. infra)
[Bror:] 4. Hans i Säberåd och Hernösand
[Bror:] 3. Peder Larson
[Bror:] 1. Swen Larson

Från kyrkoherden Hans (Johannes Laurentii) i Säbrå härstammar sedan ”Stormor i Dalom”. Johan Bure själv var sonsons dotterdotterson till Anders Olofsson. Av denna släkttavla framgår alltså att släktskapen ska ha varit mycket avlägsen.

Den enda uppgiftslämnare som anges är Jon Svensson (”horum relator” = ungefär: ”förtäljde om dessa”), som vid tiden för 1600 måste ha varit vid mycket hög ålder; hans bror herr Lars hade redan flera barnbarnsbarn när Johan Bure och Jon Svensson träffades. Det kan tyckas öka trovärdigheten i genealogin, men kan också ses tvärtom - ålderdomen är inte alltid skonsam mot minnesförmågor och sinne. Inte heller alla äldre kan förväntas ha varit så intresserade av släkthistoria i sin ungdom att de kan ha haft mycket att bidra med på ålderns höst. Ett exempel på detta ger Johan Bure när han om en av sina kvinnliga släktingar, en vid det laget mogen kvinna med många barn, noterade ”wet intet”, trots att hennes mor varit en av Bures mer framträdande uppgiftslämnare om släkten [X36, folio 141v].

Det som talar för släkttavlans trovärdighet är att uppgifterna är (som jag skriver i årsboken) ”korta, lakoniska och föga glamorösa” och att någon av herr Engelbrekts barn, som hade tillgång till släktkrönikan, valde att i stället förfalska en släkttavla för fadern eftersom Johan Bures genealogi var för simpel.

Det som talar mot släkttavlan är att uppgifterna faktiskt är misstänkt få och att Jon Svensson faktiskt inte tycks ha haft någon större reda på släkten. Märklig är också att den enda uppgiften som finns om Jon Svenssons far, Sven Persson, att han stod i en samlingsbok av Anders Bure, sannolikt herr Engelbrekts son Anders. Ingen information lämnas om var han var bosatt, vad han arbetade med eller vem han var gift med. Det går därför inte vidare att särskilja Jon Svenssons uppgifter från Anders Bures - det är ju mycket möjligt att i hela härledningen tillbaka är hämtad från denna samlingsbok. Det är emellertid sällan särskilt givande att leka djävulens advokat. Johan Bure skulle väl till exempel knappast ha angett Jon Svensson som sagesman om denne inte hade haft något av värde att berätta om släktens äldre led.

Utanför protokollet kan jag lugnt säga att jag tror mycket mer på att herr Engelbrekt och herr Hans verkligen var släkt med Johan Bure än på motsatsen. Bland annat deras upptagande av Burenamnet tyder på detta (även om den vitala punkten är att belägga om namnet anammades före eller efter Johan Bure skrivit sin släktbok; det har i sammanhanget stor betydelse för bedömningen). Att jag ändå för egen del valt att inte reservationslöst föra upp dem i släkttavlan är att Johan Bure medvetet eller omedvetet kan beläggas ha ”tillverkat” släktled eller personer för att få till släktskap, och att namnen Bure och Fale spelade en nyckelroll för honom. Bara det förhållandet att båda dessa namn återfinns bland Jon Svenssons anor manar till försiktighet. Släkttavlans summariska karaktär, med endast en sagesman, bör också tas i beräkningen.

Det är möjligt att vi har kommit ett steg närmare problemets lösning med Ingvar Dahls artikel ”Bure-släkten igen. Ett bidrag till klarläggandet av släktens genealogi”, Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten. Släktskapen mellan dessa prästmän måste också ha varit rätt nära.
Därefter är det upp till andra att för egen del avgöra om de delar min bedömning.

Urban Sikeborg

Det gör jag i varje fall, Sen har vi under Anthelius haft en disskution om Anna Segersdotter Gift 1582 med Hans larsson (Bure)d.1603 mor till fem barn men ej mor till Antehelius barnen hon Gifte sig med Olaus Martini 1608 och tillsamans fick dom ett barn enligt nyutgåvan av HHH Anna Olofsdotter född 1609.går att läsa mer om det på Anthelius. mvh Marc