NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
Skrivet av: Nils Olofsson skrivet 2005-03-19, 00:39
Med reservation för att jag tolkat Marc fel, men här kommer i alla fall ett försök att göra en sammanfattning av allt som Marc lagt fram de senaste dagarna.
Följande personer har berättat om Fale Bure (hin Unge). Peder Skrivare som levde 1480 i Öregrund. Kyrkoherden Herr Peder i Skön som levde i mitten på 1500 talet, berättade utförligt om Fale Bures bedrifter för Johan Bureus på dennes Norrlands resa 1600-1601. Loccenius, Örnhielm och Schefferus samt en källa av JB thun1717, sid 101f Källa: Loccenius 1662 sid.79-81, Örnhielm år 1689 sid.478 Det är bland annat från dessa krönikörer som Jan Guillou fått inspiration till berättelsen om Arn.
Fale Bure som kallas Fale hin gamle Han var bosatt i Byrestad som ligger i Sköns socken, Medelpad. Han var en myndig man och slogs för Hälsingland. Konung Erik den Helige vann med Fales och Guttorm Östands hjälp slaget år 1156. Som följd därav skulle han ha blivit satt till landsdomare. Han skall och varit Hälsingarnas anförare under bemälte konung då han intog Finland där Helsingfors, dåvarande Helsinge by förmenas fått namn av hans folk. Källa: JB Genealogica 53 Källa :Professor och historiografen Johannes Loccenius på latin författade svenska historia från 1654. Erik den Helige mördades år 1160 vid Trefaldighetskyrkan av dansken Magnus Henriksson. Hälsingarna uppbådas för att vedergälla konungens död. Vid ett slag den 16 maj år 1161 utanför Uppsala anförde Fale från Byrestad hälsingarna och norrlänningarna mot kungamördarna. Den norrländska härföraren Fale Bure, som själv stupade då han sökt att hämnas sin konung, kämpade modigt och fick platsen Falebro namngiven efter sig. Den danske prinsen Magnus Henrikson uppsatte och anförde upplänningarna, dvs. Sverkers trupper. Att Fale hin gamle skulle vara farfar till Fale hin Unge är det många som stödjer. Ex. Loccenius, Örnhielm och Schefferus samt en källa av JB thun1717, sid 101f. Källa: Loccenius 1662 sid.79-81, Örnhielm år 1689 sid.478 och Svedelids Svenska historia sid 94.
Det finns två Fale Bure D.y. Den ena kallas Fale hin unge och var ståthållare i Skön. Han hjälpte Erik Knutsson till makten och var med i slaget vid Lena 1208. Han dog i slaget vid Gestilren år 1210. I slaget vid Lena år 1208 gjorde han Fale till Herre och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter. OBS, innan hade adelsskölden en stenbock som vapen. På hjälmen fick han norska vapenbyxor, därför att han med norske män hade börjat inta riket, Konungen tillhanda. Då gav ock Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland. Fale lät bygga Bureslott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka och Erik Knutsson var kommen till regering. Fales griftesten ligger på Sköns kyrkogård med detta vapen uthuggen (den finns i dag uppsatt i vapenhuset i Sköns kyrka). Samma vapen var med guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen därsammastädes och hava han själv eller hans son, Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Sköns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var. ”Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik.” Det står att den svenska adeln krigade uti Gestilren i andra slaget 1210 där Sverker blev slagen. Sunne Folkesson Härförare för Västgötarna var en av de djärva som dödade Sverker. Källor: Johannes Magnus bok 19 kapitel 12 (även Bygd?ns tolkning stämmer överens). Erik Knutsson blev Kung 1210 -1216 Svedelids Historia sidan 94, samt utdrag av JB Genalogica 53. En bild av Fale Bures gravhäll tecknad 1869 av Nils Månsson Mandelgren. Lägg märke till de åtta fördjupningarna på hjälmen.
Fartheign d.ä bor i Byreholms slott som hans far Herse färdigställde. Slottet byggdes senare om till Sköns kyrka. Fartheign var rik och hade många medeltida fiskediplom. Han var landsdomare i Medelpad. Fartheign dog år 1324 och är nämnd som landsdomare åren 1300-1314.
Hans son Nils Fartheignsson var godsägare och storman. Han var en av de 5 stormän som år 1327 fick Luleå älvdal i förläning. ”Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommelser om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande”. (DS 2606) Nils har Burevapnet i sitt sigill (som jag har bild på men inte kan sätta in). Nils är nämnd 1324-1352 och han har levat uppskattningsvis mellan 1280-1352. Hans son är Fale Bure D.y. (Fartheign unge) och är lagman i Medelpad.
Den andra Fale Bure d.y. kallas för Fartheign Unge och var lagman i Skön. Han är född omkring år 1320 och är nämnd 1348 till 1363. Han nämns första gången år 1342 tillsammans med sin hustru Ingeborg i ett brev, där han byter bort 14 öresland jord i Mullberge. (Det kan vara Morberga i Bälinge, Uppland som åsyftas). Han nämns sista gången i en dråpsak den 19 feb 1363 i egenskap av underlagman för Medelpad. Bygd?n anger dödsåret på hans döds- eller minnessten till 14?2 vilket borde betyda 1402. Han bär också Bures släktvapen. Båda är begravna i Sköns kyrka vilket orsakat att många blandar i hop de två. Denna Fale är far till hövitsmannen Herse Falesson som bosätter sig i Bureå i Skellefteå socken med sin familj.
Herse Falesson var hövitsmannen som flyttade från Skön sn till Skellefteåtrakten med familjen. Han var gift med Olofsdotter ifrån Burträsk.
En intressant sak är att vi har hittat den försvunna släkttavlan som Johan Bureus gjorde på 1600 talet. Vi har kopierat den så den är läslig till konferensen. Den har nyheter som stödjer min teori med de förlorade generationerna 1) Herse, som står först är far till Fale hin Unge. Här hade Bygd?n fel. Fale Hin Unge som dog i 1210 vid Gestilren, visade sig vara den som Johan Bure satt som stamfar för den adlade släkten Bure som hade den nya vapenskölden med en bepansrad krökt arm, nr.126 idag. Om man kallar Fale hin gamle och Thord i Byr på 900 talet för Burar så var deras släktvapen en Stenbock. Det kan man klart se på släkttavlan En grupp Bureättlingar och press kommer att dokumentera och fota av släkttavlan. Vi får hjälp av experter på latin att läsa den. Den har runskrift runtom på yttersidan. Runologen Helmer Gustavsson kommer att hjälpa mej med att tolka skriften och svara på en del frågor jag har. Eventuellt kan han komma till Bureseminariet och tillföra sin expertis. Sen har vi eventuellt lokaliserat vapenskölden för Fale hin Unge. Jag skall kolla med mina efterforskare. Enligt dom skall den vara i Åby kyrka i Kalmartrakten där Johan Siggesson begravdes. Vi har inte lyckats spåra Krönikeboken skriven av Fale hin unges son Herse omkr 1210-1220 talet. Den kan ju tänkas blivit medtagen när danskarna plundrade kyrkorna. Senaste spåret var Åby Kyrka. Fast vi lyckades ju hitta den försvunna släkttavlan så vi har inte gett upp. Vi är en grupp på fyra personer.
Bygd?n hade rätt i sin forskning till 1300-talet. Nils Ahnlund och Gunnar Lindgrens forskning går att hitta på medeltidsavdelningen. Det är deras id?er jag dammat av och jag tycker mej finna mer och mer belägg för att dessa teorier stämmer.
Följande adelssläkter gifta med Bureättlingar: Drake, Dufva, Graan, Ruuth, Bröms, von Bröms, Adelcrantz, Liljemark, Steuch, af Grubbens, Grubbe, Björnram, Rålamb, Blanck af Schmidt, Burensköld, Ulv, Natt och Dag, Bille, Björnklou, Bonde, Ehrenklo, Solenblomma, Birberg, Dillner, Boose, Clo, Broman, Hamilton, Pik, Svart, Krumme, Mod?e, af Grubbenhielm, af Grubbbenfelt, Schildt, Schillerfelt, Edelstam, Elgenstierna, Ulfsax, Ulfhielm, Ulfvenklo, Klafe, Bagge af Boo, Soop, Sockenström, von Sockenström, Meck , Lohe, Månesköld af Selinge, Lillesköld, Liljeram, Lijeflyckt, Skunck, Silfversparre, Sibeth von Baxter, Winblad von Walter, von Walter, Ehrenpreuss, Grip, Gripenclou, Hallencreutz, Gyllenspetz, Forbes af Lund, Bååt, Gedda, Kewenbrink, Fock, Bielke, Bohm, Durell och Boj? af Näs. Jag tror det var 72-73 stycken och jag har fler. tex Lillehöök af Gälared, Mörner af Morlanda, Åkerhielm af Blombacka.
Det finns indicier om Burekloster. Exempelvis har vi Eskilstunabrevet som var skrivet till Påvel Andersson Skrivare omkring år 1480. Jag kommer inte håg det exakta året när han fick det här så kallade Franciskanerdokumentet Påvel var ansvarig för Franciskanerbröderna för odling av fisk i Bureälven. Det är ett indicium på att Bure Kloster har funnits. Förmodligen var det en enkel byggnad för tolv Franciskanermunkar och en abott. Vid utgrävningarna på 1960-70 talet av Klosterholmen i Bureå hittade man en tappkran till en öltunna från 1400-talets början. En finsk arkeolog, jag ger mej inte in på att skriva hans namn, sa att det fanns en grund efter en kyrklig institution. Herr Jon, ”Den siste Abboten” fick ju enligt herdaminnet lära upp Laurentius Svenonis. Han fick i Bureå av sin släkting Jon lära sig att läsa och tillvandes där till klosterlevnaden. Från Bureå kom han till Franciskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan, ”deinde praebendam animarum administrandam suscepit”. Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge. Han sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev kyrkoherde i Säbrå under åren 1543- 1572. Med detta har jag nämnt ett antal ämnen som vi kommer ta upp på Bureseminariet. Ni kanske tycker det är mycket men då har vi ändå bara skrapat lite på ytan av allt det material som vi har.