Titel: Torstenius
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2005-03-24, 19:34
Kenneth,
Identifieringen av Catharina Olofsdotters (Torstenia) far som den ovannämnda prästen Olof Torstensson (Olaus Torstani) i Vilske-Kleva torde vara säker. Däremot är Skara stifts herdaminne från 1870-talet tyvärr hopplöst föråldrat och ett av de sämre herdaminnena i landet (oavsett vad Arne Sträng skriver i det säljande förordet till 1984 års överdådigt inbundna faksimilupplaga!).
Att herdaminnet inte nämner någon dotter till Olaus Torstani i Vilske-Kleva med namnet Catharina är inte så märkligt - herdaminnet nämner ju över huvudtaget inte namnen på några barn till Olaus Torstani (så skriver han själv den latiniserade formen av sitt namn Olof Torstensson när han i egenskap av socknens pastor t.ex. undertecknar mantalslängerna i Vilske-Kleva på 1640-talet. Herdaminnets stavning Olavus Thorstani är bara Warholms 1800-talsstavning av samma namn och det finns ingen anledning att använda herdaminnets inadekvata stavning av namnet!).
Vad vet vi då som kan styrka identifieringen av Catharina Torstenias far med ovannämnde Olaus Torstani? För bortåt 20 år sedan undersökte jag ovanstående problem närmare.
Utgångspunkten är uppgifterna i Romfartunas dödbok 1720 (F:2, fol. 62v och 63r). Korpralen Klevings änka Catharina Torstenia var bosatt i Frösvi vid sin död den 7 febr. 1720. Hon sägs vidare vara född i Kleva prostgård 1644 (eller 1643 enligt dublettnotisen), Vid 14 års ålder ska hon ha lämnat föräldrahemmet och kommit i tjänst hos överstelöjtnanten Devitz på Fröslunda går i Haraker sn [=Johan Thewitz, adliga ätten nr 856, då ryttmästare vid Upplands ryttare (=Livregementet till häst), sist överstelöjtnant och chef för adelsfanan i Finland], där hon tjänade i 6 år och där hon gifte sig 1663 med Klevingen, med vilken hon hade 8 barn.
I Romfartuna AI:2 (hfl 1710-22), fol. 13v påträffar vi rusthållaren Anders Andersson i Frösvi och hans hustru Catharina Larsdotter, samt svärmodern Carin Olsdotter som noteras som död 1720. Carin Olsdotter har tydligen i dödboken fått sitt namn förbättrat till Catharina Torstenia, en namnform som hon för övrigt inte förekommer med i Romfartunas kyrkböcker eller andra undersökta källor. Att Carin Olsdotter verkligen är rätt person framgår t.ex. av att Carin Olsdotters dotter Catharina Larsdotter vid sin död 1762 skrivs som Catharina Kleving (Romfartuna F:3, fol. 199). Även på andra ställen står Catharina Larsdotter ibland noterad med tillnamnet Kleving (ibland skrivet Kläving och Klöving etc).
Catharina Olsdotters (Torstenia) make korpralen Lars Jönsson Kleving i Frösvi begravdes i juni 1685 i Romfartuna (F:1). I generalmönsterrullorna (gmr) för livregementet till häst 1683 och 1684 står korpralen Lars Kleving upptagen som rusthållare för kronohemmanet Frösvi, men från och med 1685 års gmr står änkan Karin Olofsdotter för hemmanet, med sonen Jonas Kleving som ryttare. Senare har den ovannämnda svärsonen Anders Andersson genom sitt giftermål med Catharina Larsdotter Kleving tillträtt som rusthållare på kronohemmanet i Frösvi. Tillnamnet Kleving, vilket antyder att Lars Jönsson i likhet med sin hustru kan ha varit från Kleva i Västergötland, har Lars Jönsson uppenbarligen börjat använda för att lättare särskiljas från den samtidigt verksamme ryttaren Lars Joensson i Frösvi (se mantalslängderna på 1670-talet som t.o.m. upptar tre ryttare vid namn Lars Joensson/Jönsson åren 1676 och 1677 i Frösvi, Romfartuna). Av Christopher von Warnstedts förteckning över befälen vid Kungl. livregementet till häst 1680-1709 (Släkt och Hävd 1998-99, s. 110) framgår att Lars Kleving blev antagen 1677 som 3:e korpral vid Östra Västmanlands kompani, 1678 blev han 2:e korpral, och han avled i maj 1685.
Om vi nu övergår till uppgiften från dödboken 1720 att Catharina Olofsdotter (Torstenia) var född i prostgården i Kleva socken, så finns det två socknar med namnet Kleva - båda i Västergötland: Kleva i Kinne härad och Kleva i Vilske härad. I den förra finner vi ingen präst med namnet Olof vid den aktuella tiden, men i Vilske-Kleva socken finns Olaus Torstani. Av Olaus Torstanii latiniserade patronymikon har prästen i Romfartuna gissningsvis skapat efternamnet Torstenius (femininumformen för kvinnor är Torstenia) för att markera Catharinas prästliga härkomst, men jag är tveksam till om Catharina Olofsdotter någonsin själv använt sin fars omgjorda patronymikon som efternamn. Liknande namnövergångar finns dock, t.ex. den välkända präst- och lärdomssläkten Boëthius från Mora i Dalarna, som kommer av förnamnet Bo.
Herdaminnets knapphändiga uppgifter om Olaus Torstani och hans hustru är tyvärr otillfredsställande. Om hans verksamhet i Vilske-Kleva får vi endast veta att han utnämndes 1640 till kyrkoherde i församlingen. Var han tidigare varit verksam är obekant för herdaminnesförfattaren Warholm. Identifieringen med studenten med samma namn som skrevs in vid Uppsala universitet 1615 är fullt möjlig – det är rimligt att Olaus Torstani kan ha varit i 40-årsåldern när han blev kyrkoherde i Vilske-Kleva – men identifieringen bygger väl enbart på namnlikheten och att studenten var västgöte. Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala, del 1 (Uppsala 1946), s. 18, uppger, säkerligen efter Warholm, att den Olaus Torstani som inskrevs i Uppsala 26 feb 1615 blev kyrkoherde i Vilske-Kleva 1640 och dog kort därefter.
Herdaminnet uppger vidare att Olaus Torstanii änka Brita Johansdotter blev omgift med de 2:ne närmaste efterträdarna och hade med sina 3 män tillsammans 29 barn. Enligt herdaminnet var dessa efterträdare Olaus Benedicti Cleander, ”blef kyrkoherde på 1640-talet och död år 1652”. Han skall ha haft sonen Bengt som blev kyrkoherde i Bellefors. Britas tredje man var Jonas Gislonis Esvaeus, född 1616, som tillträdde som kyrkoherde i Vilske-Kleva 1653 och dog i febr. 1682.
Av de 29 barnen som Brita Johansdotter skall ha fått med sina män finns bara en namngiven i herdaminnet, nämligen ovannämnde Bengt, som blev kyrkoherde i Bellefors och kallade sig Benedictus Olai Cleander. Han var enligt herdaminnet (del 2, s. 243) född 1641 i Vilske-Kleva som son till kyrkoherden därstädes Olaus Benedicti och död 2 aug. 1712.
Problemet med herdaminnets uppgifter är att det aldrig existerat någon präst i Vilske-Kleva med namnet Olaus Benedicti (Cleander). Om man studerar mantalslängderna i Riksarkivet för Vilske-Kleva år för år, finner man att pastorn herr Olof Torstani står antecknad i mantalslängden alla år mellan 1642 och 1653 och han har undertecknat dem som Olaus Torstani och satt sitt lacksigill under längderna. I 1653 års längd namnges också herr Olofs hustru som Brita Johansdotter, men Olof har inte själv undertecknat längden det året utan detta har komministern i församlingen gjort. I 1654 års längd står hustru Brita ensam upptagen under pastorns mantal och i 1655 års längd står den nye kyrkoherden antecknad, herr Jon Gislonis tillsammans med sin hustru Brita. Man bör här beakta att mantalslängderna oftast upprättades i november-december året innan och därmed törs vi dra slutsatsen att Olaus Torstani torde ha varit i livet i slutet av 1652 men ha avlidit senast 1653.
Varifrån kommer då uppgiften om den mystiske kyrkoherden ”Olaus Benedicti Cleander” som enligt herdaminnet skall ha efterträtt Olaus Torstani och gift sig med hans änka Brita redan på 1640-talet? I Vilske-Kleva C:1 (s. 22) finns en ”series pastorum” – en längd över kyrkoherdarna i församlingen. Exakt när den är upprättad framgår inte, men som nr 1 står herr Per, som nr 2 herr Björn, nr 3 herr Christiernus Danus, nr 4 herr Bengt, nr 5 herr Olof, nr 6 herr Jon Esvaeus och som nr 7 herr Zacharias Marchander, d.v.s. längden upptar alla kyrkoherdar från Uppsala möte 1593 och framåt. Med en annan hand har någon senare efter herr Olofs namn skrivit till ett patronymikon och tillnamn ”Benedicti Cleander” och på så sätt tillskapat en i övrigt okänd präst, som herdaminnesförfattaren i nästa led oriktigt inordnat i sin förteckning och gjort till fader åt den i Vilske-Kleva år 1641 födde prästsonen Benedictus Olai Cleander (se ovan).
En välbevarad gravsten inmurad vid triumfbågen i Vilske-Kleva kyrka bekräftar också att Brita Johansdotter aldrig varit gift med någon ”Olaus Benedicti Cleander”. Gravstenen som kyrkoherden Gabriel Rosendahl (1643-1698) i Sandhem lät bekosta över sina föräldrar, ger bland annat informationen att herr Jon G. Esvaeus var gift 1 med Johanna M.D. (och avlade med henne Maria, Gabriel, Daniel, Johan och Elias) och gift 2 med Brita Johansdotter som han inte fick några barn med, men hon hade med sina förra män ”S.H.B.O. och S.H.O.T. aflat 29 barn”. Herr Jon och hans andra hustru Brita Johansdotter avled enligt gravstenen båda i februari 1682. Förkortningarna av Britas förra mäns namn kan enkelt uttydas som Salig Herr Bengt O[lofsson?] och Salig Herr Olof Torstani, alltså Jon Gislonis Esvaeus närmaste företrädare i kyrkoherdeämbetet i Vilske-Kleva. Om gravstensinskriptionen, se Lahrin, Vilske-Kleva (Falköping 1956), s. 36.
Warholm har i herdaminnet inte bara lyckats tappa bort herr Bengt, som enligt kyrkbokens series pastorum var företrädare till herr Olof, d.v.s. Olaus Torstani som tillträdde 1640 och då uppenbarligen konserverade herr Bengts änka Brita Johansdotter. Av Olaus Torstani har Warholm skapat två personer genom att den fiktiva ”Olaus Benedicti Cleander” fått ta plats som hans efterträdare fast Olaus Torstani efterträddes först 1653 av herr Jon Gislonis Esvaeus, som var änkling och i sin tur konserverade Olaus Torstanii änka Brita Johansdotter. Med herr Bengt och med Olaus Torstani ska Brita Johansdotter, enligt gravstenen, ha haft 29 barn. Benedictus Olai (Bengt Olofsson) Cleander i Bellefors, född 1641 i Vilske-Kleva, var uppenbarligen son till Olaus Torstani och Brita och på sedvanligt sätt uppkallad efter Britas förre man herr Bengt. Catharina Olofsdotter (Torstenia) i Frösvi, Romfartuna socken, född 1643/44 var tydligen en yngre syster till Benedectus Olai Cleander. Vilka de andra 27 barnen var är för mig okänt, men om gravstenen har rätt om den digra barnaskarans imponerande storlek, så kan man väl misstänka att flera av dessa barn aldrig nådde vuxen ålder. Att flera barn till Brita Johansdotter och Olaus Torstani funnits vid herr Jons tillträde 1653 framgår av Vilske härads dombok 1683 (§ 13, fol. 30ff). Den då nytillträdde kyrkoherden i Vilske-Kleva herr Zacharias Marchander klagade hos den avlidne företrädaren herr Jons son magister Gabriel Rosendahl, bl.a. efterlyste han en inventarieförteckning för prästgården. Rosendahl svarade att hans salige fader aldrig mottagit någon inventarieförteckning över prästgården vid sitt tillträde, utan endast en bok över inventarier som personligen tillhört herr Jons hustrus förre man (d.v.s. Olaus Torstani) och de persedlarna hade herr Jon givit till sina styvbarn.
Lundqvist har i Västgöta nation i Uppsala, del 1, s. 69, som trolig son till Olaus Torstani angivit den Torstanus Olai (Torsten Olofsson) som 27 juni 1644 skrevs in som student vid Uppsala universitet. Om detta på namnkombinationen antagna faderskap skulle vara riktigt förutsätter det att Olaus Torstani varit gift en gång tidigare innan han 1640 tillträdde Vilske-Kleva pastorat och konserverade företrädaren herr Bengts änka Brita Johansdotter.