NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 17 juni, 2007

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 17 juni, 2007
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2005-11-04, 14:08: Tack Jan-Åke, för ditt förtydligande.

Jag hoppades att något nytt framkommit i denna intressanta fråga; att det fanns något annat än spekulationer utifrån de redan kända indicierna, men så var tyvärr inte fallet.

Ytterligare några kommentarer är nog på sin plats:

1. Att Israel Petri hade ett svinhuvud i sitt sigill är ett indicium för att han på något sätt kan vara befryndad med den äldre Svinhuvudätten vid Kopparberget, men definitivt inget bevis för släktskap. Det finns gott om exempel på att obesläktade personer använder samma vapenbilder, såväl under medeltiden som under nyare tid.

2. När det gäller historisk, biografisk och genealogisk litteratur som t.ex. herdaminnen är den generella regeln att litteraturuppgifter från 1900-talet i allmänhet har större tillförlitlighet än litteraturuppgifter från 1700- och 1800-talet, när de beskriver förhållanden som inte är samtida. Närhetsprincipen har alltså ingen relevans i detta sammanhang, utan gäller främst vid värdering av mer samtida källor, som t ex dagboksanteckningar kontra memoarer etc. Uppgifter i historisk litteratur av detta slag måste bedömas källkritiskt utifrån andra kriterier.

Vad gäller Muncktells herdaminne kontra Ekströms så är Ekströms arbete vida överlägset, inte minst eftersom Ekström använt sig av betydligt fler primärkällor än Muncktell, t ex kamerala handlingar och domböcker, som Muncktell inte hade tillgång till. Dessutom, inte minst viktigt, har Ekströms herdaminne källhänvisningar, vilket Muncktell saknar. Uppgifter hos Muncktell som inte återfinns hos Ekström har antingen tagits bort för att de är felaktiga eller för att de inte gått att belägga i det samtida källmaterialet och bedömts som mindre trovärdiga. Att Muncktells herdaminne utgavs 100 år före Ekströms och alltså kan sägas ligga 100 år närmare 1500-talet har ingen som helst relevans i detta sammanhang.

3. För uppgiften att Israel Petris mor hette Karin Hansdotter och var dotter till Hans Eriksson i Asbo, Aspeboda sn, hänvisar Ekström dels till en domboksnotis (serien Strödda domböcker och rättegångshandlingar, landstingsdomböcker, 1596 9/9, Riksarkivet) och dels till en handskrift i Västerås läroverksbibliotek, vol. Bc26a, troligen ett förarbete från 1700-talet till Muncktells herdaminne. Muncktells uppgift om Jöns Eriksson kan alltså vara hämtad från Bc26a.

4. Den gård i Aspeboda som ägdes av Lyder Henriksson (Berkevelde) är den gård som senare kom att kallas Lilla Aspeboda. Lyders änka Agneta Jeppesdotter (Svinhuvud) sålde (obs, ej gåva!) 1524 24/7 och 1526 6/1 detta gods för 76 skeppund koppar till sin systerson Erik Hansson (Westfal) som var domare på Kopparberget 1525 och bergsfogde där 1526-1528. Lyder Henrikssons farfar hade i sin tur köpt detta gods 1448 29/6 av dalafogden Peter Krassows änka och ännu tidigare tillhörde godset dalafogden Jösse Finnsson. Se vidare professor Per-Axel Wiktorssons utredning i RIG 1988:1, s. 17-20.

Om denna gård, som alltså på 1520-talet köptes av Erik Hansson (Westfal), är identisk med den gård i Aspeboda som under andra halvan av 1500-talet kan ha bebotts av Israel Petris morfar Hans Eriksson, återstår att bevisa. Vidare återstår givetvis att bevisa att bergsfogden Erik Hansson (Westfal) hade en son vid namn Hans, som i sin tur var far till kyrkoherdehustrun Karin Hansdotter i Nås. Även om en genomgång av 1500-talets landskapshandlingar skulle visa att det kan röra sig om samma gård, återstår att bevisa att Hans Eriksson i Asbo inte förvärvat egenomdomen genom t.ex. köp eller byte, istället för genom arv. Lilla Aspebodas tidiga historia innehåller som synes flertalet överlåtelser genom försäljning och inte genom arv.

Den som har tid att gräva mer i detta intressanta problem bör först och främst gå igenom landskapshandlingarna och se vad de kan ge och givetvis söka efter ytterligare information i de äldsta bevarade domböckerna. Jag har sedan gammalt en notering om att en Hans Eriksson i Aspeboda förekommer i kopparlängden 1550. Möjligen är det samme Hans Eriksson som i taxeringslängden för Älvsborgs lösen 1571 finns upptagen i Aspeboda bygdelag i (Stora) Tuna och då taxerades för bl a 59 lod silver och totalt för goda 471 mark 6 öre.