Titel: Stålhand
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2013-01-29, 00:22
Euphrosyne Löf (egentligen Euphrosina), född i Stockholm 1772, död i Stockholm 1 juli 1828, var en svensk balettdansös och skådespelare. Hon var mätress åt prins Fredrik Adolf mellan 1795 och 1800. Hon var aktiv på Dramaten 1790-1796.
Hon var dotter till Johan Gottfrid Löf, som var löpare, munskänk och slutligen taffeltäckare vid hovet, och Catharina Charlotta Stålhammar (egentligen Stålhand). Familjen var fattig och bodde på Kindstugatan, och de åtta döttrarna blev under namnet flickorna Löven kända som tillhörande den finare stockholmska demimonden, det vill säga lyxprostituerade[1] Hennes syster Fredrica Löf var stjärna på Dramaten.
Euphrosyne Löf debuterade på Dramaten den 1 november 1790 som Märta Baner i Gustaf Adolfs ädelmod. Debuten var lyckad och hon kontrakterades 1791 på Dramaten, där hon fick en kort men uppmärksammad karriär. Hon ska också ha varit verksam i Kungliga Baletten på Operan. Löf spelade i Gustav III:s pjäser, och som Iphigenie, Märta Banér och Ebba Brahe i Gustav Adolf och Ebba Brahe (1794). Euphrosyne Löf ska ha uppmärksammats främst för sin skönhet och vackra kropp och fick ofta göra så kallade Byxroller[1] ; år 1794 spelade hon tillsammans med Inga Åberg de två manliga huvudrollerna August och Teodor i Kexels översättning av De två kammartjänarna av Dezéde och Mantauffeld, som först hade premiär på Drottningholm, där de båda gjorde stor succé.[1]
Euphrosyne Löf hade 1793 en förbindelse med hertig Karl och fick som betalning 1 500 rdr av operamedlen, officiellt för att ha varit Gustav III:s mätress.[1] Hon omtalades i politiska sammanhang. Då siden och kaffe förbjöds år 1793 sade opinionen i Stockholm: I Stockholm sades öfverljudt, att så länge mamsellerna Löf och Slottsberg (hertigens maitresser) buro siden och all slags grannlåt, borde sådant ej vara förbjudet.[1] Löf troddes av allmänheten ha inflytande på kaffeförbudet, och då ståthållaren De Besche tilläts sälja en majorsindelning till krona med förtjänst, något som ogillades i vida kretsar, ansåg man det som en gentjänst för att De Besche presenterat hertig Karl för Löf. [1]
År 1795 blev hon mätress till prins Fredrik Adolf efter att dennes förhållande med Sophie Hagman tagit slut och var hans värdinna på Tullgarn. Fredrik Adolf avslutade förhållandet genom att lämna henne kvar då han reste utomlands år 1800, enligt uppgift för att hon hade haft andra förbindelser. [1] Hon hade då försäkrats sig om en pension. Löf ska fram till sin död ha levt ett bekvämt och ekonomiskt bekymmersfritt liv och på 1820-talet fortfarande visat sig i dyrbara kläder i Stockholm. Som arvingar var hennes systrar Lovisa, friherrinna von Stedingk; mademoiselle Sara i Ryssland och mademoiselle Sophia i Södertälje upptagna, men trots det övertogs kvarlåtenskapen av kronouppbördskommissarie Carl Wilhelm Broberg.
Noter [redigera]
1.^ [a b c d e f g] Carl Forsstrand: Sophie Hagman och hennes samtida. Några anteckningar från det gustavianska Stockholm. Andra upplagan. Wahlström & Widstrand, Stockholm (1911)
Källor [redigera] Svensk uppslagsbok (1947) Georg Nordensvan: Svensk teater och skådespelare från Gustav III till våra dagar. Första bandet 1772-1842 Euphrosyne Löf i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864) Euphrosyne Löf i Nordisk familjebok (2:a upplagans supplement, 1925) Fredrik August Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar.
Systrarna Löf var berömda för skönhet och behag. Äldsta dottern Johanna Fredrika (Jeanette Fredrique) debuterade 1788-05-06 med stor framgång på Kungliga teatern som Siri Brahe i Gustav III:s pjäs Siri Brahe och Johan Gyllenstierna och ansågs allmänt som en av denna scens mest framstående skådespelerskor. Hon var speciellt känd för sin påfallande skönhet och grekiska drag, och sin både klara och milda röst och charmfulla väsen. Hon hade förhållande med Johan Henric Kellgren, samt med skulptören Johan Tobias Sergel. Systern Euphrosyne gjorde sig också känd som skådespelerska, och efterträdde Sophie Hagman som hertig Fredrik Adolfs mätress. Huruvida hertigen även hade förhållande med Johanna Fredrika är osäkert, men han uppges i Svenskt Biografiskt Lexikon vara far till hennes båda döttrar (se fotnot nedan).
TAB 1
Johan Gottfrid Löwe, (sannolikt son till körsnärsåldermannen i Stockholm Gottfrid Löwe och Dorothea Danberg), hette först Löwe eller Löwen, men kallade sig senare Löf; kunglig löpare, taffeltäckare och munskänk i Stockholm; ? änkling 179? (levde ännu 1792, men var ? före 1799-08-04). Gift omkr 1759 med Catharina Charlotta Stålhand(1), född 1738, ? 1787-09-25 i Stockholms hovfs, begr 28/9, 49 år.
Barn:
Aktrisen Jeanette Fredriqe Löf (Löwen) (1760-1813). Källa: Svenskt biografiskt lexikon (SBL) . Johanna Fredrika (Jeanette Fredrique) Löf, född 1760-10, dpt 7/10 i Klara fs (dopvittnen var idel ädel adel, riksrådet och fältmarskalken Axel von Fersens grevinna, Hedvig Charlotta De la Gardie, riksrådet greve Hans Henrik von Liewen, en fröken Ribbing samt ryttmästaren Hans Fredrik Ramel); aktris vid Kungliga Teatern i Stockholm; kallade sig själv Löwen; ? 1813-07-17, under vistelse hos sin måg major Andersson på Sörby i Torsåkers sn. Barn: (döttrarna möjligen födda i moderns förhållande med hertig Fredrik Adolf av Holstein-Gottorp(2). Johanna Fredrika (Jeanette Fredrique) Fredrisen, född 1779, ? 1854. Gift med sångmästaren vid Kungliga Teatern i Stockholm Carl Magnus Crælius, i hans 1:a äktenskap (gift 2:o i Rom med Caterina Silvia Gertrude Calderari, född 1785-05-18 i Rom, ? 1860-04-26), född 1773, ? 1842. Fredrika Theresia Fredrisen, född 1780, ? 1864. Gift 1:o 1797 med majoren vid adelsfanan Anders Andersson, född 1767, ? 1818. 2:o 1824 med inspektorn och arrendatorn på Kalkudden i Södermanland Jonas Peter Rundlöf, född 1787, ? 1861. Johan Davidson, for 1802 till sjöss. . Charlotta Löwe, född 1762-02-11 i Stockholms hovfs, ? 1783-05-20 i barnsäng på Bogesund, Östra Ryds sn. Gift 1780 med översten i armén, friherre Axel Adam Hierta, i hans 1:a gifte (gift 2:o med sin svägerska, se nedan), född 1749, ? 1823. . Lovisa Ulrika Löwe, född 1764 i Stockholms hovfs, ? 1832. Gift 1:o 1786-08-02 med sin svåger, översten och friherren Axel Adam Hierta, från vilken hon blev skild, född 1749, ? 1823. 2:o 1794-07-02 med generalamiralen Viktor Carl Ernst Bernhard Henrik von Stedingk, natural och friherre von Stedingk, född 1764, ? 1832. . Eva Löf, född 1766-03-20 i Stockholms hovfs, ? 1791-07-31. . Sara Löf, född 1768-01-09 i Stockholms hovfs; bodde 1828 i S:t Petersburg. . Sophia Löf, född 1769-12-01 i Stockholms hovfs, ? 1834-09-08. . Euphosyne Löf, född 1772-03-09 i Stockholms hovfs; aktris vid Kungliga Teatern i Stockholm; ? 1828-07-01. . Gustaf Carl Fredrik Löf, född 1774-02-10 i Stockholms hovfs, ? s å 14/7. . Albertina Löf, född 1775-05-05 i Stockholms hovfs, ? 1799-08-04.
Fotnot
1. Catharina Charlotta uppges på de flesta ställen i kyrkböckerna samt i Svenskt Biografiskt Lexikon heta Stålhammar, men är på ett ställe i fb för Hovförsamlingen kallad Stålhand. Hon finns inte upptagen i Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36 under adliga släkten Stålhammar.
2. Om systrarna Löf se Örnberg Svenska Ättartal 9 s.293-297 och Carl Forsstrand Sophie Hagman och hennes samtida (1911) s.172-185. I Svenskt Biografiskt lexikon band 9 s.62 anges att Gustav III:s bror, hertig Fredrik Adolf, var far till Jeanette Fredriques dotter Johanna Fredrika Fredrisen, men i artikeln om Fredrique Löf i samma verk band 24 s.496-497 nämns inget om detta, däremot uppges där att systern Euphrosyne efterträdde Sophie Hagman som hertig Fredrik Adolfs mätress. Någon möjlig fader till Johanna Fredrika och hennes syster uppges inte i varken Örnberg eller Forsstrand. Dock finns en notis på s.183, som säger: i skildringen av Sophie Hagmans levnadsöden har i förbigående nämns hur hertig Fredrik, då förhållandet mellan honom och henne upplöstes, ingick en förbindelse med en mamsell Löf eller hur Lars von Engeström härom nedskrev betraktelsen, att familjen Löf räckte till åt alla.
Källor
Kyrkböcker; Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36; Svenskt biografiskt lexikon (SBL). Forskare: Mattias Loman