NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
Skrivet av: Leif Gson Nygård skrivet 2008-03-02, 21:41
Jag fortsätter med Spilhammar här eftersom inlägget passar bättre här än under Örebro Dombok D00072, 1660 s. 442-443 (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/96227.html?1204449235), som rör läshjälp av ett domboksprotokoll och därmed är en lite vilseledande rublik:
Birgitta,
Om jag har missuppfattat dig, så tror jag nu vi är på rätt våglängd igen!
Uppgifterna från KrA tyder då på att Lars Spilhammar är son till Lars Spilhammar d.ä. och som också skrivs som Lars Larsson Spilhammar, om jag förstått saken rätt (men det är jag inte säker på att jag gjort!). Men på vad grundar de uppgiften att han är sonen Lars Spilhammar? Är det något du anförde vid din förfrågan?
Uppgifterna i ö tyder dock på att han iaf vid tidpunkten tillhörde Livgardet och inte Livregementet till häst (i Närke) som, tillsammans med Adelsfanan, var de enda kavalleriregementena vid slutet av 1600-talet. Det är viss skillnad. Sökningen måste delvis bli därefter.
Nu till något väsentligt för din vidare forskning. Du har ju flera dokument, särskilt domboksprotokoll, som visar Spilhammars anknytning till vissa hemman i Närke, bl a Berg i Sköllersta och Vallby i Längbro socken. För att förstå hur detta hänger ihop, behöver man kunskap om det militära indelningverket i Närke. Och även om Hans Högman kan ge mycket värdefull information, hittar du specifik informationen gällande Närke i Från Bergslag och Bondebygd 1997. Där behandlas av Berndt Fredriksson problemet som låg bakom indelningsverkets införande, skattesystem (visar t ex kategorier inom det militära indelningsverket och ständiga knektehållet och de inbördes skattebetalningsrelationerna mellan indelningshavare och skattebetalare), befälets indelning, rusthållet, ständiga knektehållet mm. [Folk och försvar. Agrarsamhället och militära indelningsverket i Närke 1680-1901, s. 11-68]. Jag ägnade en del av gårdagskvällen till att sätta mig in i detta och när det gäller kavalleriet är det inte alldeles enkelt. Men mycket lärorikt!
Vi får veta t ex att i Sköllersta socken fanns 15 rustningsstammar (inom Östra Närkes kompani av Livregementet till häst). Berg var nr 73 som utgjorde ½ mantal arv- och eget samt ½ mantal krono. Exemplet rör mitten av 1700-talet. Men genom att läsa Berndt Fredrikssons initierade artikel lär du få ett bättre grepp om hur det förhöll sig 100 år tidigare och varför Berg kom att förknippas med Spilhammar.
Lika intressant är artikeln senare i volymen av Björn Asker: ”Grevar, skottar, bondsöner. Närkesregementenas officerare 1650-1700” s. 186. Där beskrivs bl a social ursprung, släkt- och klientförbindelser med beskrivning av några befordringsgångar. T ex denna:
Som exempel på en av tidens många obemärkta ofrälse officerare kan nämnas ryttmästaren Bengt Andersson vid Upp- lands ryttare. Han uppgav själv år 1638 eller 1639, att han ifrån min barndom Sve- riges krono för krigsman tjänt haver. Ef- ter några år som menig och med all san- nolikhet också som underofficer blev han 1627 fänrik vid Jacob Setons regemente upplandsfotfolk. Aret därpå blev han kor- nett vid Claes Christersson Horns fana Upplands ryttare. Med Upplands ryttare deltog han i kriget i Livland 1628-29, i trettioåriga kriget och i Karl X Gustavs krig. Bengt Andersson blev löjtnant 1631 och kaptenlöjtnant senast 1640. År 1643 förordnades han i fält till ryttmästare; i fältmarskalken Lennart Torstensons re- kommendation till krigskollegiet om ryttmästarfullmakt uppges att han tjänt väl och länge. Sommaren 1657 avled han un- der det pågående polska fälttåget. Änkan Elisabeth Matsdotter anhöll för sin och barnens del om ekonomiskt understöd; med vilket resultat har inte undersökts. Bengt Anderssons sociala ursprung är okänt, men eftersom han uppges ha tjänat några år som menig knekt hade han med all sannolikhet fötts i ett vanligt bonde- hem. Om Bengt Anderssons militära och sociala avancemang medförde några bestå- ende fördelar för hans anhöriga är obe- kant.
Detta kan också bidra till större kunskap om dina Spilhammar, t ex när de ungefär har blivit födda och efterforskning om vilket ekonomiskt understöd änkorna har fått. Jag tror dock utsikterna att hitta uppgifter om dem i mantalslängder är tämligen små. Adelsmän med hushåll och soldater var ju skattebefriade. Att änkan Anna noteras var just för att hon var änka. (Hade löjtnant Per Spilhammar varit i livet skulle hustru Anna lika lite ha noterats). Så jag skulle, som sagt, inrikta min ansträngningar till KrA.
I noten till Bengts Anderssons biografi (ovan) anges att uppgifterna har kompletterats genom KrA (krigskollegium, brevböcker, 1643; Rullor -1723; Regementsräkenskaper -1723) och RA (M 989). De suppliker (brev) jag tipsade om för något år sedan, hade väl hämtades just från Krigskollegium? Det kan alltså finnas flera uppgifter i Rullor och Räkenskaper som rör alla Spilhammar, oavsett om de är släkt eller ej, men som aldrig har undersökts eller upptecknats och därför inte blivit offentliggjorda. En rad personer uppräknas t ex i Björn Askers artikel, men ingen Spilhammar.
Så det går tyvärr inte att gör all grundforskning om släkten/släkterna via nätet, även om man naturligtvis helst skulle önska att det gick för sig!