Titel: Spegel
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2003-09-25, 12:33
Hej Kenth mfl !
I Älmebodaboken [Älmeboda förs. hembygdsbok] år 1964 finns en artikel: Komministern i Älmeboda Lars Persson Spegel och den släktkrets han tillhörde av Paul Wilstadius. Där har framförts om hur äldre forskare har vilseletts av en förfalskad äldre släkttavla. Jag citerar (aa s 9-10): Släkten Spegel - biskopen och psalmdiktaren Haquin Spegels släktkrets - har givit anledning till en mängd funderingar, främst beroende på att släktens historia redan under biskopens livstid blev föremål för den herostratiskt ryktbare urkundsförfalskaren Nils Rabenii intresse, i det att han på ett mycket listigt sätt konstruerade ren stamtavla, som så gott som helt och hållet är ett rent falsarium. Stamtavlan hade av Rabenius infört på sista bladet i ett ex. av Birgittas revelationes (Uppenbarelser), tryckt i Lybeck 1492, och detta ex. lät han på ett eller annat sätt komma i biskopens händer. När Haquin Spegel var död, krävde Rabenius boken tillbaka från dödsboet med påpekande av att däri stod med gammal hand skriven Speglarnes familia. Denna stamtavla eller släktanteckningar skulle ha nedtecknats annandag jul 1591 av kyrkoherden i Kulltorp Lars Gudmundsson Spegel, som då skulle ha varit bokens ägare. Släkten skulle leda sitt ursprung från småländska fogdar och hövitsmän på 1400-talet och ledes så fram till växjökaniken Gudmuns spegel - som verkligen var en historisk person - och som söner till denne givne författaren - Kristoffer Spegel i Karlstorp, Jonas Spegel i Långaryd och Johannes Spegel i Dädesjö. Ingen av dessa är emellertid bevisligen son till växjökaniken. Lars Spegel i Kulltorp har försetts med ett flertal barn, bland vilka en son vid namn Eskil. När Peter Wieselgren 1844-45 utgav första delen av Ny Smålands Beskrifning, var det känt, att en släkt Spegel i slutet av 1500- och början av 1600-talet bott i Tånnö socken vid Värnamo. Han kombinerade då djärvt dessa nya uppgifter med Rabenii falska stamtavla, i det att han gjorde den förenämnde kulltorpskyrkoherdens föregivna son Eskil identisk med den Eskil Spegel, som vid mitten av 1500-talet ägde Stora Rolstorp i Tånnö socken och som hade tre söner: Håkan, Lars och Germund (Östbo dombok 1641 14/10). Av dessa var Håkan gift med Elin på Sundet, en syster till kyrkoherden i Värnamo Arvidus Petri farfar. Han och brodern Lars behöllo Stora rolstorp som arv och Germund upptog på gårdens utägor ett torp - nuvarande gården Germundstorp. Germunds son Nils Germundsson Spegel var död före 1629 och efterlämnade sonen Erik, i vars omyndiga år gården inbördades av kyrkoherden i Värnamo Arvidus Petri, som erhöll fasta och skötning vid Östbo ting 1629 6/6. År 1641 14/10 klagar Erik Nilsson Spegel, att gården olagligen gått honom ur händerna och samma år 4/11 är målet uppe i Göta hovrätt, där det remitterades till lagmansrätt, som dömde Erik Nilsson Spegel såsom rätter ägare och bördsman. Dessa uppgifter äro dokumentariskt belagda ur Östbo häards domböcker och Göta hovrätts protokoll, men Wieselgren bygger ytterligare på dem genom att göra den ovannämnde Håkan Spegel till Haquin Spegels farfar. Farmodern skulle i så fall ha varit Elin på Sundet, syster till värnamokyrkoherden Arvidus Petri farfar, emn för att få en någorlunda trovärdig kronologi, kallar Wieselgren henne försiktigtvis Hr Arwids i Wernamo fränka2. den veterligen förste, som genomskådade denna suspekta filiation, var komministern i Lekeryd Johan Edvard Lagergren, som i sin Smålands Slägtbok2 (Manus i KB) 1856 12/2 gör följande reflektion: Det må så vara, men troligt är det ej, att arvid Petri, som dog 1637, var samtida med ärkebiskop spegel, som föddes 16452. För att få alla Speglar under s.a.s. samma tak, inför Wieselgren i tånnösläkten två hypotetiska medlemmar: Per och Måns spegel, som skulle vara söner till antingen Lars och Håkan Spegel på Stora Rolstorp. Per Spegel skulle vara fader till 1:o Lars Spegel, stud. i Uppsala 1634 (feltryck för 16549. - 2:o troligen även till Harald Spegel, stud. i Uppsala 1680. Måns Spegel skulle ha haft sonen Haquin Spegel, enligt Wieselgren kyrkoherde i Linköpings stift. I själva verket förhåller det sig så, att de bägge Lars Spegel äro en och samma person - identisk med älmebodakomministern Lars Spegel - under det att Harald och Måns Spegel voro bröder, varom mera nedan. Däremot har wieselgren rätt, när han säger, att Lars Spegel var fader till kyrkoherden i Agunnaryd Petrus Spegel, som i sin tur hade sonen Carl Lorentz, med vilken Wieselgren avslutar sin framställning av släkten och följande sentens: Så hade den eken (dvs det spegelska stamträdet) sin fornade (=vissnade) topp. Följaktligen är det ättartal, som för släkten Spegel presenteras i Schlegel & Klingspor: Den med sköldebrev förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor (Sthlm 1875) s. 275 en ren konstruktion, byggd på Rabenii falsifikat och Wieselgrens rudbeckianska historieskrivning. Den som vill försöka tränga in i spegelsläktens historia, måste alltså slå in på helt nya vägar.
Min personliga undran är nu vad den bok (Birgittas revelationes (Uppenbarelser), tryckt i Lybeck 1492) som Rabenius infört felaktiga uppgifter i idag finns. P Wilstadius anger i en fotnot (aa s 13, mot 8) att den år 1927 fanns i friherre Vult von Steijerns bibliotek i Saltsjöbaden. Det skulle vara intressant att få ta del av en kopia på originalet av nämnda handskrivna stamtavla för att utröna vad Rabenius tillagt och vad som möjligen kan hänföras till Kulltorpskyrkoherden Lars Gudmundsson. Det behöver ej vara så att alla uppgifter i de äldsta leden (ex. filiationen Lars Gudmundsson - domprost Gudmund Spegel i Växjö )behöver vara förfalskade men tills vi inget säkert vet om detta måste vi betvivla dem alla. Har någon stockholmsforskare möjlighet att ta reda på vart denna gamla bok kan finnas idag - möjligtvis få fram en digital kopia av stamtavlan här ?