NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
Skrivet av: Erik Mangsbo skrivet 2014-10-19, 20:18
Det leder måhända ingen vart att ifrågasätta Fryxell utan att ha bevis på att det ligger till på ett annat sätt - men det gör jag ändå! Om inte annat kanske det resulterar i att någon kan ge bättre stöd för hans uppgifter än vad jag har kunnat finna?  
 
Jag tror inte att Fryxell hade tillgång till särskilt mycket mer uppgifter än vad vi har idag. Min hypotes är att han har använt kopplingen till Glumserud i Väse för att försöka beskriva Uggelsätersläktens utseende. Sambandet med Glumserud framgår dels via fastebrev daterat 1589 och dels via käromål i Väse härads dombok 1629.
 
I Glumserudsbrevet från 1589 framgår att ”Simon i Uggelsäter” med sina syskons godkännade säljer jord i Glumserud . Med ambitionen att finna sambandet bakåt i tiden för Glumserudssläkten tror jag att Fryxell möjligtvis felaktigt har lockats att anta att Hr Laurentius Laurenti skulle vara anledningen till att Simon med syskon var delägare i Glumserud.
 
I brevet från beskrivs även ett jordbyte där andelar i Glumserud byts mot andelar i Hällbostad. För att Björn Jonsson i Glumserud skulle kunna utföra bytet måste han först lösa ut sina syskon Jon och Karin från deras bördsrätt i Hällbostad. För detta betalade han 600 järn. Med normala arvsregler innebär det att han hade löst en brodersdel värd 400 och en systerdel värd 200. Tillsammans med sin egen brodersdel skulle syskonens arvedel i Hällbostad alltså ha varit värd 1000 järn. För att uppnå jämvikt i bytet behövde han därutöver lämna en övergåva om 2000 järn. Enligt uppgift (I Dandenell) gällde vid denna tid relationen 1 fat = 5 hundrade och sammanlagt motsvarar vederlaget alltså 6 fat järn.
 
I samma handling beskrivs att Björn Jonsson också köpt två andra andelar i Glumserud till samma värde (6 fat per del) av familjer i Mässvik, en till Uggelsäter ganska närliggande gård. Därefter konstateras att Björn Jonsson ärvt och köpt så att han ägde 3/4 av gården och att sista 1/4 ”komme dem allom till”.  Innebörden är inte helt klar men det skulle kunna tolkas som om arvet efter tre syskon på Värmlandsnäs hade sålts till arvingarna efter ett fjärde syskon som varit bosatt i Glumserud. Om varje syskondel var på 6 fat skulle Björn kunna ha löst till sig 3/4 medan sista 1/4 var ärvd men ännu odelad mellan Björn och hans syskon. Det går att göra andra tolkningar av fastebrevet men att tre jämnstora delar innehades av familjer på Näset kommer man inte ifrån.
 
I brevet beskrivs vidare att Jon Olsson (som sannolikt är Björns far) tidigare hade löst en mindre del från Nils i Mässvik samt delar av okänd storlek från föräldrarna till Håkan Andersson och Anders Håkansson.  
 
Jag antar att hela gården Glumserud ägdes av Sone Jonsson omkring år 1500 (vilket indikeras av fastebrevet från 1497). Bakgrunden till de tre lösta delarna är i därför min hypotes att tre av Sones barn genom börd på sitt fäderne eller möderne bosatt sig på Värmlandsnäs (=Uggelsäter, Mässvik och Hällbostad) medan ett barn stannat i Väse som innehavare av Glumserud. Syskonet som brukade Glumserud skulle enligt samma tankegång ha innehaft en arvslott om 1/4 som Jon Olssons familj sedan delvis ärvt och delvis löst från några medarvingar i fjärdingen. Exempelvis hade Nils i Mässvik (en av två Nils som förekom i Mässvik/Hällbostad) lösts ut med 1200 järn, ett värde som är litet jämfört med en hel syskondel enligt ovan och därför tydande på att han inte var arvinge i första led. Köpeskillingen motsvarar i själva verket 2/5 av de ”hela” andelar som Björn köpte senare varför man kan uppfatta det som att Jon Olsson löste en brodersdel av Nils samt att det därutöver funnits tre systerdelar á 1/5 i fjärdingen. Eftersom det är en Lasse som skattar för hemmanet Glumserud 1540-1551 är det troligt att det är han (eller möjligen hans far) som är arvinge i första ledet efter Sone och att femtedelarna sedan fördelats på arvingarna (Larsbarn) i nästa led varav Jon Olssons hustru troligen var en.  
 
Det kan konstateras att fastebrevet från 1589 inte innehåller något patronymikon på Simon i Uggelsäter (det står alltså inte Simon Simonsson, vilket antytts i tidigare inlägg). Han var redan länsman i Näs härad sedan ett år tillbaka och därmed av en ålder som är passande snarare till att vara make till kyrkoherde Laurentii dotter än till att vara hennes son. Det är rimligt att anta att han är identisk med den Simon som var skyttehovman från 1572. Därför tilltalar det mig mycket att sammankoppla honom med Simon Sonesson som mönstrade till ryttare 1570 och som omtalats i tidigare inlägg ovan. Det relativt ovanliga namnet och närheten i både tid och plats talar för att kopplingen är riktig och signalerar starkt att han borde vara son till Sone i Uggelsäter som förekommer i skattelängder 1540-1566.
 
Via namnet Sone får man en vink om att Sone Jonsson i Glumserud kan vara en förfader. Man kan till och med förlänga hypotesen med att sätta 1400-talets Joen Skragge i Hällebostad som möjlig far till Sone Jonsson. Inte alls bevisat men det vore en möjlig förklaring till Glumserudssläktens kopplingar till gårdarna Hällbostad, Uggelsäter och Mässvik på Värmlandsnäs.