NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22
Skrivet av: Niclas Rosenbalck skrivet 2005-01-13, 19:01
En diskussion under Raus (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=17905) berör en målare Carl Ruuth. Ger här ett svar på en fråga där.
 
Ur: Fägna & förnöja - Jönköpings målare, bildhuggare och tapetmakare under fem sekler av Per Ericsson (Jönköping, 2002) s 46-47:
 
Ruuth från Råå
  1734 fick Peterson kännedom om att målaren Carl Ruuth engagerats av Tofteryds församling. Tillsammans med Kinnerus stämde han honom inför kämnärsrätten, där Peterson kallade honom bönhas, en av dessa som ”stryka landet omkring och borttaga deras bröd och förtjänst” och ”continuerligen gör dem intrång och förfördelade i deras profession, samt bortager det arbete för vilket de egentligen skattar”. Ruuth hade ej vågat infinna sig på grund av målarnas hotelser, utan sänt sin hustru Anna Maria Heggman, som för rätten meddelade att den före detta artillerikonstapeln lärt hantverket vid Stockholms amt och efter avskedet 1717 slagit sig ner i ”retrenckementet” Rau (Råå). [not 107]
   Inte heller vid en andra förhandling vågade Ruuth komma, utan lät genom hustrun meddela att han var sjuk. När målaren med hot om kraftiga böter vid uteblivande instämdes en tredje gång infann sig två representanter för fösamlingen med en skrivelse i åtta punkter. I denna uttalades förtrytelse över att jönköpingsmålarna lade sig i deras val av målare, i synnerhet som det rörde sig om en före detta militär som sökte ”ärligen förtjäna sitt bröd med vad han i kristlig stillhet kan göra” hellre än att gå omkring och tigga, ljuga, bedraga och stjäla, ”som landsstrykares man?r är”.  Församlingen skulle aldrig ha antagit Ruuth till kyrkomålningen för det skäliga arvode som betingats med honom, om han inte haft riktigt avskedspass både ur krigstjänsten och från sin hemort och visat ”vackra attesta ifrån herrar pr?posites och pastoribus på de ställen där han till allas nöje hade arbetat.”
   Kämnärsrätten vidhöll sin tidigare resolution om böter och begärde landshövdingens hjälp att få Ruuth inför rätta, men något vidare hörs ej om detta i staden.
   Ruuths målningsarbete bestod dels av att - efter anvisningar av kyrkoherde Enevald Pihlgren efter förlaga av kopparstick i Heinrich M?llers andaktsbok Himmlicher Liebeskuss - måla långhustaket, som med ramlist var inrutat i 63 rutor, dels måla bänkarna och renovera predikstol och nummertavla. För detta kvitterade han ett arvode av 170 dlr smt. [not 108]  Tofteryds kyrka revs 1835.
   Pastor svalander, som 1703 sett till att Conrad Banck målade i Åkers kyrka, hade 1733 engagerat Ruuth för att dekorera i annexförsamlingen Kävsjö. Här synes målaren hösten detta år ha försett kyrkans kortak med en målning med motivet segerfursten och väggarna med ”bibliska historier” samt även målat en medaljong över sakristians dörr. För detta kvitterade Ruuth i december 84 dlr smt.
   Takmålningarna förfall påtalades redan 1759 och 1768 och hela kyrkan vitmålades 1870. Vid restaureringar 1922 och 1953 framtogs de åter, inklusive de draperier kring fönstren, som målaremästare Samuel Lindgren målat 1805.
   Tofteryds och Kävsjö församlingar var nöjda med Ruuths arbete, men när denne 1736 målade i Villstads kyrka fann sockenborna arbetet ”oförsvarligt” och ville att han skulle göra om det. Om så ej kunde ske önskade man hjälp av Landskansliet i Växjö att återfå arvodet, vilket hade varit blygsamma 75 dlr.
   På Öland målade Carl Ruuth 1743 för 18 dlr smt  ”upå lächtaren” i Smedby kyrka och två år senare altartavlan i samma kyrka för 20 dlr smt samt bänkarna och klockarestolen för 13:24 dlr smt. Han återkom 1746 till Öland och utförde i Södra Möckleby kyrka målning ”vid altaret, stolarna och läktaren för 16 dlr smt. [not 109]”  
 
noter:
107 : Avser den skanslinje, retranchement, som på Stenbocks order återanlades vid Råå 1712-1713 och försågs med ett batteri 1716-1717. Ruuth kan därför ha tillhört det artilleriregemente, som 1717 hade förläggningar i Malmö, Karlshamn, Kristianstad och Ystad.
 
108 : I Tofteryds kyrkböcker nämns ej målarens namn. Parantetiskt kan meddelas att för ingen av de målare i Jönköping, för vilken bouppteckningar bevarats, nämns böcker varur de kan ha hämtat förlagor för sina motiv.
 
109 : Meddelat av Boström i brev till förf. 2002-01-27, med hänvisning till Smedby kyrkoarkiv AI:1, LI:1, 3. Målaren kallas omväxlande Carl Ruther och Carl Ruth.
Boström håller för möjligt att med altartavlan avses ”en gammal trädtafla, med bilder, som stått på altaret..”, dvs ett medeltida altarskåp.