NULL
Skriv ut sidan - Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette
Anbytarforum
Titel: Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-05-28, 06:49
Vigelsbo masugn i Valö socken anlades 1641 för Forsmarks bruk av Gerard de Besche och Peter Rochet och drevs för dess räkning fram till 1725, då den nedlades. Malmen togs till en början från Dannemoragruvorna, och det vid Vigelsbo förfärdigade råjärnet transporterades sedan till Forsmark för vidare bearbetning.
Under 1600-talet påträffades malmförekomster vid Vigelsbo och år 1688 fick Isack Breant(Isak Briant) privilegium på Vigelsboda gruva.
Se också: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=hist orik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013575 (http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013575) -----
1 febr 29 slöt kronan kontrakt med Henrik/Hinrich Lemmens, Villem Vervier och Peter Rochet om bl a just försträckning till pistolmakarna i Norrtälje, fyra års arrende av Forsmarks bruk jämte Frösåkers och Närdinghundra härad med gruvor och strömmar samt fri seglation på främmande land. Kontraktet förnyades 20 dec 33, nu med Lemmens som representant för intressenterna, och upprepades senare under många turer och oenighet mellan medarrendatorerna. Bolaget var tidvis ekonomiskt beroende av Louis De Geer, som också sökte komma åt arrendet. 33—40 arrenderade Lemmens, tillsammans med Vervier, Rochet och Gerard de Besche även Västlands bruk, Örbyhus härad, men bolaget upplöstes definitivt 40. Vervier tog Västland, de Besche och Rochet Forsmark. Lemmens avsåg inte att släppa Forsmark definitivt, men senare försök att återfå arrendet misslyckades. Däremot hade han 30 ensam övertagit norrtäljefaktoriet, så att han t ex i kontrakt 12 mars 34 kunde kallas för faktor över hantverkarna uti Norrtälje. Källa: http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211 (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211) ----------
2. De Besche, Hubert, byggmästare. Den föregåendes bror. Född 1582. De B. inkallades till Sverige af Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613–19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, hvilket förstördes af eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk. Död 1664.
Gift 1: med Maria Roschuelte von Hegerstern och 2: med Märta Fredricsdotter. Källa: http://runeberg.org/sbh/a0223.html (http://runeberg.org/sbh/a0223.html) ------------
Järngruvor
I Bygdsiljum på Bygdeträskets sydöstra sida finns en järngruva som anlades den 6 Maj 1637 av borgaren Anders Hindriksson från Stockholm. Inom ett år var bönderna i trakten tvungna att överta driften med Kungliga Bergskollegiets understöd, driften uppehölls därefter i ett tiotal år. År 1659 lyckades Bergskollegiet locka Peter Roschet, en i Uppland inflyttad Nederländare, att pröva sina krafter i Bygdsiljum. Källa: http://www.burtrask.se/gruvdrift/ (http://www.burtrask.se/gruvdrift/) ---------
Angående Forsmarks bruk 1646 köpte De Besche på sin och Roschets (Cl. Roquette Hägerstjernas?) vägnar af Dr Christina och K. CammarColl. Bruket med condition att ingen annan participant skulle under någon pretext i bruket inkomma och om de ville det sälja skulle det blott Cronan upplåtas. Se köpebr. af d 26 Nov 1646. Kongl. General-Bergsamtet lade än strängare villkor dertill. Uppå Frösåkers ting uppböd dock Roschet en brukspart till Louis de Geer, 3:dje gången 1652 d. 12 Mart. för 18,200 dlr, en dito till Berendt Haek (?) för 24,654 dlr &c. De Besche inköpte dock alltsamman för 19,833 dlr; följde derå Drottningens confirmation. Alstrades dock en process mellan De Geer och De Besche der den sednare för en skarp penna. Lorentz De Geer hade tidigt inträdt såsom contrapart. Källa: DelaGardiska archivet: eller Handlingar ur Grefl. DelaGardiska ..., Volym 9 Av: Peter Wieselgren,Jakob Gustaf De la Gardie (grefve) http://books.google.se/books?id=t2oOAAAAYAAJ&pg=PA39&lpg=PA39&dq=Roschet&source= bl&ots=be9O_C1vFw&sig=ONBfTv_TkysCexuIjQrSJoi-Xc8&hl=sv&sa=X&ei=ODl4U8nVOcjYOrSK gPgM&ved=0CE0Q6AEwBw#v=onepage&q=Roschet&f=false (http://books.google.se/books?id=t2oOAAAAYAAJ&pg=PA39&lpg=PA39&dq=Roschet&source=bl&ots=be9O_C1vFw&sig=ONBfTv_TkysCexuIjQrSJoi-Xc8&hl=sv&sa=X&ei=ODl4U8nVOcjYOrSKgPgM&ved=0CE0Q6AEwBw#v=onepage&q=Roschet&f=false) ------------------------
Hubert de Besche (son av Gillis de Besche, Tab. 1), född 1582. Slottsbyggmästare, Brukspatron. Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613–19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk. Död 1658 och begraven i Tuna kyrka, där hans gravsten med vapnet (3 fiskar) finnes. Skall av kejsare Ferdinand III hava upptagits bland tyska rikets adel. Gift 1:o med Maria Roschet (Roschette), död 1648. Gift 2:o med Märta Fredriksdotter.
Barn i gifte 1:o med Maria Roschet: • Catharina de Besche, född 1616, död 1686. Gift med brukspatronen Henrich de Trij. • Hubert de Besche, född 1617. Brukspatron. Död 1653 gift med Ingeborg Wachttorn, dotter av Olof Knutsson Wachttorn nr 301 och Anna von Capell. • Gillis de Besche, född 1624. Brukspatron. Död 1709. Se adliga ätten de Besche nr 1253.
Barn i gifte 2:o med Märta Fredriksdotter: • Helena de Besche, född 1654. Gift med Magnus Jonae Uhr. Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De__Besche__nr_763 (http://www.adelsvapen.com/genealogi/De__Besche__nr_763) -------
Welam Wervier kom troligen till Sverige år 1618. Under åren 1621, 1622 och 1629 var han agent åt den svenska staten för anskaffande av bruksfolk i Frankrike, Nederländerna och Tyskland. Wervier anlade år 1622 Kabida hammare tillsammans med landsmännen Peter Roschet och Gerard de Besche. Henrik Lemmens och ovan nämnda valloner fick 1624 arrendera kronobruket Forsmark och Norrtälje gevärsfaktori. Den 6 oktober 1633 fick de fyra entreprenörerna ett kontrakt angående arrenderandet av kronobruket Wessland i Uppland.
Strömsbergs bruk
Det vallonska konsortiet delades upp år 1640 och Wervier tog ensam över Wesslands (Västland) bruk. Samma år gjorde Wervier en anmälan till Bergskollegium om att få uppföra en hammare för utsmidande av muskötplåt vid Dorkarby (Strömsbergs bruk). Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Welam_Wervier (http://sv.wikipedia.org/wiki/Welam_Wervier) ------------------
Rochett, Rochette, Roschet (Se även Armén, ansökningar och meritförteckningar) Rocquette (Hägerstjerna) Källa: http://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+141af370-c801-4421-9ec6-bf621 27d91be&infosida=amnesomrade-allmant-och-blandat&flik=1&s=TARKIS08_Balder (http://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+141af370-c801-4421-9ec6-bf62127d91be&infosida=amnesomrade-allmant-och-blandat&flik=1&s=TARKIS08_Balder)