NULL
Skriv ut sidan - Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette
Anbytarforum
Titel: Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-05-19, 06:18
Från den renoverade domboken, Västerviks rådhusrätt 1658 30/8:
Samme dag kom Jacob Rodtskedt(Jakob Roschett/Rochet) för rätta, och besweradhe sig öf:r hustro Margareta Baselers(Margareta Basilier) angåendhe en påike som honom af Niclas Baseler(Niklas/Nicolas Basilier) i tienst är satt, huillken påike hon med sig lockat haf:r hit till Westerwik den hon och achtadhe med sig taga till Tyslandh(Tyskland). begerte wenligen af retten att hon måtte låta ho[n]o[m] få samme poike igen.
I lika måtto Protesterade han på sin Tijdz försummelsse och omkostnadt emodt henne, som hon har giort ifrån quarn i Kristbergz sochn och hit till Westerwik. Johan Bertellsson(Bartels) fullmechtig af hustro Margareta Beselers hen swarar, att hon eij påiken Tubbat haf:r med sig wtan påijken mötte henne på wägen, och då hon hörde att påiken led nöd hos honom Rotskedt(Roschett/Rochet) både om Matt och Kläder, tog hon den med sig hit, Af or- sak hon hade hennes faders Niclas Baselers(Basiliers) tilstånd, det hon Johan Bertellsson(Bartels) och medh Baselerens bref till henne skrifwidt bewijs[ar] hwillket uthi siellfua originalet at see ehr som ibland andra Cämnars docomenter er förwaratt, Ehuru wel b:te bref är ituskurit, doch för serdeles orsaker skull, angåendhe en particular sak, som icke angick be:te påike wtan Peter Steensnidare(Stensnidare) i Linköping.
Hwarföre blef Resolverat Emedan han Rotskedt(Roschett/Rochet) henne icke bewist i att hon påiken med sig tubbat haf:r hit till Westerwik skal hon wara för hans tillmäle frij. Och Påiken skal sig igen hoss sin hus- bonde instella, och der Rotsket(Roschett/Rochet) will hafua någott för sitt omak för han haf:r rest effter påiken : Söke han det hos Baseleren dhet bäste han kan och gitter, emedan påiken igänom Basselerens In- rådande är olofuandes bortluppen. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- -------------
Några förtydligande, quarn i Krixbergzsohn bör vara Qvarn i Kristberg socken, en gård som Nicolas Basilier förvärvade 1635. Johan Bertellsson är Johan Bartels och Jacob Rodtskedt bör vara Jacob Roschett, se nedan.
Ur SoH 1969:1 Släkten Basiliers svenska gren till omkring 1660. av Sara Basilier-Löfgren på sida 193:
Den 18 mars 1648 protesterade landshövding Hans Strijk mot att Nicolaus Basilier tänkte sälja sin gård Qvarn till Jacob Roschett, som redan erlagt betalning. Rätten deklarerade, att eftersom Qvarn var Basiliers avlingegods fick han sälja gården till vem han ville. Vid nästa ting den 15 maj 1648 protesterade Basiliers svåger Petter Mundt, som bott i Qvarn, mot att Basilier sålt till Jacob Roschett för 400 rdr både gården och den nya hammare han med mycken omkostnad där hade förfärdigat. Mot försäljningen protesterade också Basiliers måg Johan Bartels och tillämnade måg Johan Phrillst. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- --------------
Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):
Jacop Person Roschet(Jakob Persson Rochet) gift N.30 p.50, död N.107 p.118
1683. N.30 3 Jun. Jacop Roschett(Jakob Rochet) hade bröllop medh Enkjan Elizabeth Ångersteen(Angersteen).
Jacop Roschetz Hustru utfl. N.43 p.70 (eftersom hon står under E, började sannolikt hennes förnamn på E.)
(Pagina) 70. Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara:
(Nr) 43. dhen 4 Maj 1692 förpassades Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen), eller Jacop Roschetz(Jakob Roschets) Hustru medh ett gott pass, då hon wille räsa ått Stockholm att besökja sina barn.
(Pagina) 118. De Dödas Uptechningh 1694 Jacop Peterson Roschet (Jakob Pettersson Roschet/Rochet) födh 1649 dhen 25 Martij, om Påskedagh. Wedh Forsmarks Bruk Fadren Bruchzförwaltare Herr Petter Roschett Modren Lucretia Bonell, kom Hijt till Landett medh sin Fadher och Swåger Wilhelm Facht. Warit allt sedan wedh Brukett och brukadde(?) för en Bruchskriffware. 1683 giftade han sigh medh Enkjan Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen). Wart siukaff Frossan förledhn Sommarh, Höll an intill sin dödhstundh. begich Herrans Nattwardh dhen 3 Januarij 1694 döde dhen 18 Feb. Wart begraffwen dhen 4 Martij och ligger begraffwen på höger eller söder sida om Altaret. Åldren 45 åhr mindre 5 Wekor. -------------------------------------------------------------------------------- -------------
Kjell Lindbloms bok Nordisk vallongenealogi del I sidan 161 tabell 4 berättar om Gerhard/Jöran Cudriots(Jörgen Pettersson Kydrios) anställning hos herr Petter Roschett i Forsmark bruk.
Lummelunda kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrkan, specialräkenskaper, SE/ViLA/23058/L I b/1 (1689-1720) Sidan 13: 1691. Bruchzfolchettz Utgift. Jacop Roschet 12 öhr. Källa: och http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1334882#POST1334 882 ------------------------------------------------------------------
Forsmarks bruk i församlingen med samma namn ägdes ännu 1655 av kronan. Gerhard de Besche, en tredje son, hade från 1624 tillsammans med Welam Vervier, Evert Roos och Peter Rochet arrenderat bruket. Från 1630 arrenderade de Besche och Rochet Forsmark, tidvis med Louis De Geer som tredje intressent. --- Bland bruksbefolkningen vid Forsmark, som redovisas tillsammans med den svenska befolkningen utan särskiljande rubrik, fanns enligt 1655 års mantalslängd omkring 25 valloner. Hela församlingen omfattade 238 mantalsskrivna. Någon speciellt privilegierad ställning hade knappast vallonerna vid Forsmarks bruk. Bruket var kronans egendom till 1646 och utarrenderades, varför det inte fanns samma frihet för en av kronans arrendatorer att ordna någon speciell religiös verksamhet som när en ägarfamilj helt dominerade bruket. Dock kom Gerhard de Besche och Peter Rochet, arrendatorer från 1624, att utgöra kontinuiteten bland dem som arrenderade Forsmark. De Besche och Rochet köpte som nämnts Forsmark av kronan 1646 och 1653 köpte de Besche även Rochets andel. Under följande år dominerade en tvist mellan de Besche och Rochet om rätten till bruket. Några särskilda förvaltare har inte kunnat beläggas före 1655. --- År 1653 hade Gerhard de Besche löst in Peter Rochets andel i Forsmarks bruk och blev därmed ensam ägare av bruket. Han avled 1656. Under de följande åren tvistade de Besches arvingar med Rochet om rätten till bruket. Omkring 1660 fick arvingarna definitivt besittningsrätten till bruket. (Nisser, Marie: 1984 ”Forsmarks bruks historia.” Forsmarks bruk: en uppländsk herrgårdsmiljö, utg. Sverker Janson, Bengt Janson. Stockholm. Sidan 17-18.)
Vallonerna var fördelade på följande sätt mellan olika yrkeskategorier:
Smides- och hyttpersonal Bevy, Farke, Galan, Giers, Guillaume Kolar- och skogshuggarpersonal samt körare Maltsio, Carlier
Hantverkare Cudriaux (hjulmakare), Ficqué (bälgmakare) De flesta av vallonerna hörde alltså till smides- och hyttpersonalen.
Vallonerna från Liège var inte lika dominerande här som vid Lövstabruk men från furstbiskopsdömet kom dock Guillaume och Bevy.
Från Spanska Nederländerna hade familjerna Galan och Giers flyttat in.
Anknytningar till Sedan fanns genom Elin Touron, gift med hjulmakaren Cudriaux (Cudriot/Kydrio), genom Catherine Michot, gift med masmästaren Farke, och troligen även genom Maltsio kolare. Ursprunget för de övriga vallonerna Bevy, Carlier, Cudriaux, Farke och Ficqué har inte kunnat fastställas. Den ende vallonen vid bruket som bar ett gammaltestamentligt namn var Daniel Bailli. ---
Några direkta uppgifter om kalvinism vid bruket har inte påträffats i domkapitelsmaterialet. Inte heller finns kyrkoboksmaterial i vilket vallonerna skulle kunna följas.
Per Pehrsson behandlar dock, utan att meddela om kalvinism avses och om den avlidne var vallon, hur kyrkoherde Borstelius 1643 vägrade den avlidne Benjamin Bonel begravningsplats i kyrkan och på kyrkogården. I ett brev från drottningen till ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus beslutades med anledning av problemet med Bonels begravning att främmande trosbekännare, då de ändå var kristna, skulle få begravas i kyrka eller kyrkogård, dock utan högtidligare ceremonier. Pehrsson 1905, s. 88-89, bygger här på Palmskiöldska samlingen, UUB. – Benjamin Bonel kallas hos Pehrsson en ung man. Han presenteras inte närmare.
Kyrkoherde Ericus Johannis Borstelius avlönades av kronobruket med spannmål och stångjärn. Efter kronans försäljning av bruket till Gerhard de Besche och Peter Rochet skall dessa ha innehaft patronatsrätten till Forsmarks församling. Eftersom Rochet 1660 lämnade sin andel i bruket till Margareta von Emersen, de Besches änka, och kyrkoherde Borstelius avled först 1669 kom denna rätt tydligen ej att utövas av någon främmande trosbekännare. Kyrkan skall ha byggts 1613. Den var timrad, rektangulär och försedd med ett torn. Ett speciellt kvarter i kyrkan var reserverat för bruksägarens hushåll och dess gudstjänstbesök. Någon kyrkogård fanns till en början inte utan begravningarna ägde rum i Valö. I februari 1643 fick församlingen rätt att låta begravningarna ske i Forsmark mot skyldighet att ersätta sin kyrkoherde därför. Det är kanske förklaringen till att Benjamin Bonels begravning samma år diskuterades.