NULL
Skriv ut sidan - Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette
Anbytarforum
Titel: Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2014-05-18, 10:23
I mitt sökande efter Peter Rochet (Rochette / Roschet / Roschette / Roquette), så fann jag många uppgifter om Claude Rocquette, adlad Hägerstierna och hans möjliga släktingar som inte blev adlade. Peter Rochet samarbetade med personer gör det sannolikt att ha är släkt med Hubert de Besches hustru Maria Rochet och hennes broder Claude Rocquette, adlad Hägerstierna
Om den introducerade adelssläkten Hägerstierna, se http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/37913.html?1400403900
Hägerstierna nr 652
Adliga ätten Hägerstierna nr 652 ?
Claude Rocquette, adlad Hägerstierna, till Hällabäck i Burseryds socken, Jönköpings län, Stjärneborg i Släps socken, Hallands län, Mauritsberg i Östra Husbysn Östergötlands län, Tranbygge i Västra Ryds socken, Uppsala län samt Bohult. Född i Languedoc i Frankrike. Inkom till Sverige och blev först drottning Christinas hovskräddare och sedan 1645-08-23 hennes hovköpman, för att sälja till hovet allehanda kramgods. Borgare och handelsman i Stockholm. Adlad 1654-06-02 (introd. 1660 under nr 652 ). Död 1682-08-08 (1681-08-08 enl. vapnet i Västra Ryds kyrka )1 i Stockholm utan söner och slöt således själv sin adliga ätt samt begraven i Ryds kyrka Uppsala län. 'Han gjorde kronan ansenliga försträckningar och blev därför adlad, varande han samt Carl Beckerfelt, Johan von Thier och Jakob Lithman de sista, som drottning Christina vid sin avgång från regeringen upphöjde i adligt stånd.'. Gift med Magdalena Moijal, död 1685, enda dotter av Jean Moijal från Languedoc och Maria de Besche i hennes 2:a gifte samt änka efter Jean de Flon, som var farfar till kommissarien Johan de Flon, adlad Adlercrona.
Barn: . Magdalena Hägerstierna, döpt 1642-08-19 i Stockholm. . Maria Hägerstierna, till Limsta i Kila socken, Västmanlands län, vilket hon 1686 lät bebygga till säteri. Döpt 1644-03-29 i Stockholm. Gift där 1662-07-13 med generalmajoren Tomas von der Noth, friherre von der Noth, död 1677. . Christina Hägerstierna, till Mauritsberg. Född 1646, död 1693. Gift 1662-08-12 1 Stockholm Nikolai förs. i Stockholm med envoyén Johan Ekeblad, i hans 1:a gifte, född 1629, död 1697.
Källa: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
Källa: Adelsvapen Hägerstierna nr 652 --------------------------------------------------
NN Rocquette. Tavla 1
Gift. . Claude Rocquette Hägerstierna. (SoH1976)
Marie Rocquette. Tavla 1 Född 1591 i Languedoc, Frankrike. Död 3 januari 1648. Gift med Hubert de Besche. Tavla 1 Slottsbyggmästare och Brukspatron. Född 1582. Död 1658. Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarkonsten och anlade järn. och mässingsverk. Barn: 1. Katarina de Besche. Tavla 1 Född 1616. Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål). Gift 1638 med Henrik de Trij(de Try). Tavla 1 Industriledare, Brukspatron. Född i Liége, Belgien. Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östergötland). Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134). Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider troligen omkring 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i Sankt Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).
Barn: Dotter . Begravd 12 december 1641. Död 1641.
Hubert de Trij. Kornett. Begravd 8 januari 1654.
Dotter . Begravd 6 augusti 1654. Död 1654.
Peter de Trij. Tavla 1 Brukspatron på Överums bruk. Född 1639 i Norrköping. Död 1699 i Överum, Lofta (Smål). Sin ungdom tillbringar han vid Gusum, där han tidigt blir arbetsledare. Parallellt med sin verksamhet vid bruket upptas han till borgare i Söderköping 1664. I Gusum förälskar han sig i dottern till en av de vid bruket anställda arbetarna. Trots föräldrarnas motstånd mot mesalliansen gifter han sig 1668 med Elisabeth Noé. Bröllopet leder till en total brytning med familjen och Peter görs arvslös. Samma höst anställs Peter av sin morbror Gillis de Besche som skrivare vid Överums bruk. Han avancerar till förvaltare och köper 3/6 1672 tre fjärdedelar av bruket. Den återstående fjärdedelen ägs av morbrodern. Vid Överum kommer Peter att bli verksam till sin bortgång 1699. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).
Henrik de Trij. Bruksinspektör. Född 1642. Död 24 april 1708 i Risinge (Östg). (SoH1976) vid faderns död 1669 inträder han som medhjälpare till modern i skötseln av bruksrörelsen. Henrik ägnar i första hand sina krafter åt Ankarsrums bruk, där han är förvaltare och delägare fram till 1679, då han flyttar till Tryserums sn. År 1691 blir Henrik bruksinspektör vid Finspång. Den 26/4 samma år äktar han sin betydligt yngre syssling Maria Fosti i Hedvigs kyrka i Norrköping. Hans mor, Catharina de Besche, har avlidit fem år tidigare. Om hon varit i livet skulle hon säkert ha ogillat även detta äktenskap, eftersom också släkten Fosti från början var en arbetarsläkt i Sverige. Henrik avlider 24/4 1708 i Risinge sn. Hustrun gifter om sig och slutar sina dagar 1750 i Tryserum sn. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).
Elisabet de Trij. Född 1646. Död 26 juli 1676 i Gusums bruk, Ringarum (Östg). I Snällebo, Tryserum avlider en Elisabet de Trij 1718 1/12 vilken med åldersberäkning är född 1646. Kolla!!!!
Daniel de Trij. Döpt 28 september 1650. Begravd 16 mars 1656.
Hubert de Trij (står de Besche!). Född 1655. Begravd 17 maj 1692. Bor kvar hos sin mor till hennes död 1686. I slutet av 1680-talet blir han militär och tillhörig Norra Skånska Kavalleriregementet. Han avlider redan efter några års tjänst och jordfästs i familjegraven i Sankt Olai kyrka i Norrköping 17/5 1692. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).
Katarina Maria de Trij. Döpt 2 februari 1655.
Om släkten de Trij, se även http://www.litenupplaga.se/1221 ---
2. Gillis de Besche. Född 1624. Död 1709.
Källa: http://www.barbrobehrendtz.se/sidor/landeen/0001/6320.htm och http://www.barbrobehrendtz.se/sidor/landeen/0001/16339.htm ------------------------------------
Catharinas mor: Maria Roschuette von Hegerstern F. 1591 Languedoc, Frankrike. D. 1648 Näverkvarns Bruk, Tuna. Källa: http://www.poppyfield.se/ThomasKarlsson2d.htm ------------------------------------
NN Roquette
Född: uppskattas till mellan 1526 och 1586
Död: 3 januari 1648
Närstående:
Husband of NN Father of Maria Rouchette; Claude Roquette Hägerstierna och Antoine Roquette
Skapad av: S Åström, 1 mars 2008 Källa: http://www.geni.com/people/NN-Roquette/5327082370560085603 ------------------------------------------------------
Claude Hägerstierna Död: 1681 - Nikolai församling, Stockholms län
Affärsman
Band 19 (1971-1973), sida 605 Meriter
Hägerstierna (Hegerstiern), Claude (före adl Roquette), död 1681 i Stockholm (själaringning i Nikolai församling 8 augusti)[1]. Avlade borgared i Stockholm 22 aug 1640, hovköpman 23 augusti 1645, adlad 2 juni 1654, ledamot av 1663 års undersökningskommission för Palmstruchska banken.
Gift senast 1640 (Helmfrid 6, s 552) med Magdalena Moyael(Moijal), död 1685 i Stockholm (själaringning i Nikolai församling 18 juli), dotter till bryggaren Jan Moyael(Moijal) och Maria de Besche.
Biografi
Hägerstierna kallas i adelsbrevet Roquette de Languedoc och härstammade sannolikt från detta sydfranska landskap. Till samma släkt hörde enligt uppgift (Köler) Hubert de Besches (bd 10) hustru Maria Rochette och hennes bror Pierre Rochet (HH 29), som från 1624 arrenderade Forsmarks bruk i Uppland tillsammans med bl a Huberts bror Gerard de Besche.
Under namnet Claude Roquette påträffas Hägerstierna tidigast i räkenskapsnotiser 5 och 25 mars 1640 från de av Hubert och hans bror Gillis de Besche ledda Nyköpingsverken (Leufstaarkivet). Den gängse uppgiften, att han skulle ha börjat sin bana i Sverige som drottning Kristinas hovskräddare, har ej kunnat verifieras och förekommer veterligen ej förrän i mitten av 1700-talet (Stiemman). Då han 1645 antogs som hovköpman, tilläts han införa och till bl a drottningen och hennes hovstat försälja allehanda slags frantzösische kramvaror och kramgods, såsom sidentyg, hattar, handskar och strumpor. Han skulle vara beredd att med tjänliga varor följa henne och hovet på resor samt låta sig sändas till Holland eller Frankrike för inköp.
Denna affärsverksamhet blev så småningom mycket betydande och utvidgades till allt fler områden. Som borgensman för stockholmsborgaren Pierre Terreau, som var gift med en dotter till Gerard de Besche, blev han på 1650-talet inblandad i det sk Ryska handelskompaniets köp av rysk rabarber för försäljning i Danzig, Hamburg, Amsterdam, Rouen och London (revisionsakt 6 april 1664 o Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 152:2, 154: 10 o 175: 12, RA). Senare var han engagerad i Sockerkompaniet (Börjeson) och Västerviks skeppskompani och hade även affärer med Tjärkompaniet, Saltkompaniet och Afrikanska kompaniet. Han kan också nämnas bland Stockholms redare, ehuru han ej tillhörde de främsta.
1653 övertog H Kroppa järnbruk i Värmland, som kommit i lägervall efter att från 1633 ha varit utarrenderat till Louis De Geer. 1654 donerades detta bruk till Hägerstierna under bergfrälsefrihet för hans stora lån till kronan. Redan 1659 sålde han det emellertid till Otto Dress (bd 11). Från 1660 finansierade Hägerstierna driften av det nyanlagda mässingsbruket Gusum i Ringarum, Ög. Det ägdes av Henrik De Try (bd 11), vars hustru var kusin till Hägerstiernas hustru och dotter till Hubert de Besche och Maria Rochette. För anskaffande av koppar till mässingstillverkningen invecklades Hägerstierna i livliga affärer med olika personer i Falun, men sedan De Try råkat i ekonomiska svårigheter, lämnade Hägerstierna Gusum. Abraham Kock, adlad Cronström (bd 9), och hans bröder samt deras svåger Jacob Momma, adlad Reenstierna, gick i borgen för De Trys skuld till honom och övertog mässingsbrukets finansiering. Omkr 1670 blev Hägerstierna medlem av det konsortium som grundade juftmakeriet (lädertillverkningen) vid Himmelstalund i Norrköping, och våren 1671 gjorde han en resa till Amsterdam för att anskaffa färger och andra förnödenheter för denna verksamhet. Sedan en annan medlem av konsortiet, kanslirådet Johan Olivecrantz, efter mitten av 1670-talet börjat alltmer ohöljt visa sin avsikt att tillvälla sig den totala ledningen, drog sig Hägerstierna emellertid tillbaka även från detta företag och överlät sin andel till Abraham Cronström.
Som ovan nämnts hade Hägerstierna redan tidigt lånat stora summor till kronan, vilket framhölls i hans adelsbrev 1654. På 1660-talet förskotterade han kostnaderna för Erik Dahlberghs teckningar till Karl X Gustavs historia. Ännu i mitten av 1700-talet hade hans arvingar ekonomiska anspråk på kronan. Även åtskilliga adelsmän och andra privatpersoner lånade pengar av Hägerstierna, vilket ibland ledde till processer. Hägerstiernas låneverksamhet resulterade i att han kom i besittning av gods i nästan alla svenska landskap. En tid skrev han sig till Hällabäck i Burseryd, Jönköpings län, och Stjärneberg i Släp, Hallands län, men dessa säterier gav han 1662 till sina döttrar som hemgift. På hans huvudbanér i Västra Ryds kyrka, Uppsala län, nämns som hans viktigaste säterier förutom Tranbygge i Västra Ryd Mauritsberg i Östra Husby, Östergötlands län, och Bohult i Lidhult, Kronobergs län. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Österlånggatan och en malmgård vid Hornsgatan. Han ärvdes av sina två döttrar, som var gifta med generalmajoren Thomas van der Noot och residenten Johan Ekeblad. Författare Hans Gillingstam
Arkivuppgifter
Hägerstiernas konceptböcker, räkenskaper och inkommande brev i De la Gardieska samlingen, LUB (20-tal volymer). Hans brev till svärsonen Johan Ekeblad (93 stycken) och dennes maka (26 stycken) i KB. I RA brev från Hägerstierna till bl a drottning Kristina (K 90), Per Brahe (11 stycken), M G De la Gardie (10 stycken) och B Horn (Ericsbergsarkivet), i UUB till N Gyldenstolpe.
Källor och litteratur
RR juli-sept 1645, f 342v- 343, maj-juni 1654, f 777 ff, KK:s underd skr 1 dec 1752, Reduktions- o räfstemyndigheters underd skr, vol 16, f 233-36, Biographica, Handel o sjöfart, vol 42, 45, p 240, 51: Ryska kompaniet o 57, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 164: 16, 172: 19, 177: 9, 200:1, 209:8, 226:11, 249:5 o 277:13, Likv, serie 94, Reduktionskollegiets arkiv F I, vol 62, Köpegodskontorets arkiv F VI, vol 98, Förpantningar, vol 60, nr 349, B Cronbergs saml, vol 97 o 105: Västerviks skeppskompani, Leufstaarkivet, kartong 50, P Terreaus brev till D Uttermark i Stegeborgssamlingen, RA; STb 22 aug 1640, SSA.
Adelns RiksdagsProtokoll från och med år 1719, 17 (1906), s 349 ff, 18 (1911), s 257; E Appelgren, Vallonernas namn (i968); D H T Börjeson, Stockholms segelsjöfart (1932); E W Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923); DGA 8 (1837), s 194, 10 (1838), s 153-56, 158; J Ekeblads bref, 2 (1915); G Ekman, Ur Storforsverkens historia (1921); E Ericsson och E Vennberg, Erik Dahlbergh (1925), s 95 f; B Fahlborg, Ett blad ur den svenska handelsflottans historia (HT 1923), s 225; K Forsberg, Gusums bruks hist 1653-1953 (1953), s 17-21; Frälsegods 1:2-3:2 (1931-47), 4 (korr i RA); Björn Helmfrid, Tiden 1568-1655 och Tiden 1655- 1719 (Norrköpings hist, 5-6, 1965-71); K-G Hildebrand, Falu stads historia till år 1687, 1-2 (1946); [C A Klingspor,] Bidrag till Upplands beskrifning (UFT 2, 1877-90); J Köler, likpredikan över Elisabeth de Besche (1700), s 62; O Mannerfelt, Släkten Ekeblad och dess samlingar på Stola (PHT 1922); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971), s 205; A A v Stiernman, Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, 1 (1754), s 527; E Tegnér, De la Gardieska samlingen i Lund på Löberöd (VHAAH 32, 1895), s 51 f; G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661-67 (1914), s 240.
Gjorda rättelser och tillägg 1. Korrigering av tidigare uppgift, , 2014-02-17
Gift med 1) Maria Roquette (Rochet), av samma släkt som ätten Hägerstierna, f. 1591 i Languedoc, d. 21 jan. 1648, 56 2/3 år gammal (begraven under samma sten som mannen); 2) Märta Fredriksdotter.
Se i övrigt, ang. de B:s första hustru, likpredikan av J. Köler 1700 över hans dotter Elisabet, gift med postförvaltaren i Norrköping Albrekt Tillman och dennes efterträdare Antoni Witten. Källa: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17310 --------------------------------------------------------------------------
4. Gerard de Besche, f. i mars 1585 i Liége, d. 18 juni 1656 på Forsmark, Industriidkare, Arkitekt. --- köpte jämte Peter Rochet Forsmark 27 nov. 1646 och blev genom process med Rochet ensam ägare till brukspossessionen (exekution sommaren 1655). --- Under sina processer med Peter Rochet åberopade de B. i en odaterad, vid medlet av 1650-talet ingiven supplik sin trogna 46-åriga tjänst i Sverige. --- Redan 1622 byggde han jämte Velam Wervier och Peter Rochet en stångjärnshammare i Börstils socken. Denna nedlades visserligen ganska snart (1634), men dessförinnan hade de B. fastare knutits vid det uppländska bruksdistriktet. Den 15 apr. 1624 arrenderade han nämligen tillsammans med Wiliam Wervier, Evert Hoos(Hoes) och Peter Rochet för 5,771 dlr jämte särskild betalning för gärdepersedlar Forsmarks bruk samt Frösåkers och Närdinghundra härad. --- Efter åtskilliga förändringar bestod det där verksamma konsortiet av de B., Rochet, Velam Wervier och Henrik Lemmens, den sistnämnde på Gustav Adolfs befallning upptagen som bolagsman 1630. Dessa övertogo 6 okt. 1633 Västlands (Vesslands) bruk, som året förut (9 maj) utarrenderats till de B., Rochet och en tredje medintressent. Därjämte började de B. i medlet av 1630-talet bygga ett eget bruk i Berkinge, och slutligen anlade han och Rochet gemensamt Viggelsbo(Vigelsbo), liksom Berkinge beläget i samma socken som Forsmark, Valö. Lemmens var ej mindre verksam på sitt håll, han innehade redan tidigare Norrtälje gevärsfaktori och Ortala samt grundade i rask följd Åkerby bruk (1638), en ny masugn (1639) och Hillebola bruk (1640). Under sådana förhållanden kan det knappast förvåna, att konsortiet ej i längden kunde sammanhållas. Wervier utträdde 1640, övertog ensam Västland och grundade i grannskapet därav Dorkarby eller Strömsbergs bruk, medan Lemmens, som absorberades av sina övriga affärer, realiter drog sig tillbaka från Forsmark utan att dock uppsäga sin arrenderätt. Tack vare dessa förändringar i bolagets sammansättning blevo de B. och Rochet faktiskt ensamma om Forsmark. År 1642 moderniserade de fullständigt bruket; i det de i stället för 3 masugnar och 7 hamrar byggde 2 fransyska masugnar och 2 hamrar, säkerligen med större effekt än de gamla verken. Knappt var emellertid detta gjort, förrän den alltjämt osäkra besittningsrätten och tidens äventyrliga kreditförhållanden hotade att beröva dem frukterna av deras arbete. --- En möjlighet att förvärva även Forsmark syntes erbjuda sig, då arrendet 1643 skulle förnyas, de B. och Rochet sökte nämligen vid detta tillfälle göra sig kvitt Lemmens, men denne satte sig till motvärn. Av den sålunda uppkomna tvisten begagnade sig De Geer för att söka få arrendet överflyttat på sig: bruket hade, sade han, i verkligheten drivits av honom, de B. och Rochet voro »allenast hans tjänare». Såväl Lemmens - vilken dock ännu 1647 skulle göra ett försök att hävda sina anspråk - som De Geer misslyckades likväl. Kontraktet förnyades för de B. och Rochet, och De Geer fick åtnöjas med att hålla arrendatorerna i beroende genom omfattande hemmansköp i trakten och fortsatt kreditgivning. Med tiden visade sig emellertid de B. vara mannen att övervinna de risker, som följde med förlagsväsendet. Rochet åter fördjupade sig mer och mer i gäld och blev snart fullständigt beroende av De Geer. Detta, blev så mycket äventyrligare, som enigheten mellan de B. och Rochet ej länge kunde upprätthållas.
Redan ganska snart synas de båda bolagsmännen ha delat bruket mellan sig på så sätt, att de drevo en hammare och en masugn var. Länge dröjde det dock icke, innan de råkade i delo med varandra om kolköp och vattenrätt. Trots tvisterna avslöto de likväl 27 nov. 1646 ett gemensamt kontrakt med kronan, varigenom de tillhandlade sig Forsmark med fyra underlydande hemman för 3,000 rdr jämte en årlig »rekognition» på 1,000 dir smt för malmfångst och ström; i en tilläggsbestämmelse föreskrevs (19 dec), att de ömsesidigt skulle ha lösningsrätt, om kompanjonen ville sälja sin anpart. Troligtvis hade de B. hoppats, att Rochet ej skulle mäkta deltaga i köpet, men De Geer försträckte honom nödiga penningar. Bergskollegiet sökte samtidigt trygga enigheten genom att bemedla, en överenskommelse mellan dem (21 nov. 1646), vilken dock lika litet som en ny dylik av följande år (15 okt.) länge skulle respekteras. Särskilt synes konkurrensen om kolköpet ha blivit irriterande, ej minst därför att De Geer sökte begagna sin genom de ovanberörda hemmansköpen vunna maktställning till att gynna sin klient Rochet framför de B.
Ehuru De Geer ej konkurrerade med de B. och Rochet vid Forsmarksköpet 1646, är det tydligt, att han blott bidat sin tid. Snart nog kom det ögonblick, då Rochets affärer ej längre kunde hållas flytande. De Geer lagsökte honom 1651 och hade redan fått uppbud på hans andel i Forsmark, då bergskollegiet ingrep och förklarade de B. berättigad att använda sin lösningsrätt (resolution 4 dec. 1652, bekräftad av K. M:t 10 dec). Rochets andel värderades till följd härav i aug. 1653 till nära 20,000 dir, som de B. genast deponerade. Därmed var dock saken ingalunda klar, tvärtom följde uppskov på uppskov. De Geer sökte gottgöra sitt förhastande genom att lova Rochet ytterligare anstånd och nya försträckningar, medan denne vände sig till alla instanser med sina klagomål.
Utrymmet tillåter ej att här följa de fortsatta tvisterna, som urartade till handgripligheter, inbrott och egenmäktigheter, ja verkliga handgemäng mellan de båda antagonisternas söner och tjänare. Först sedan bergskollegiets utslag bekräftats genom flera K. brev, de sista av 11 jan. och 2 juli 1655, kunde kollegiet (11 juli) ge slutlig order om fullföljande av exekutionen mot Rochet. Men icke ens därmed var saken bragt ur världen, de B. förbehöll sig redan 12 juli skadeståndstalan och inkom i dec. med en lång lista på sina krav, som gällde ej blott Rochet utan även den under tiden avlidne De Geers son Laurens. Rochet åter, som i det sista K. brevet anbefallts till kollegiets välvilja »anseendes hans fattigdom», framträdde med anspråk på vissa inventarier vid Forsmark och lyckades på detta sätt hålla processen gående flera år efter de B: s död 1656. För att bli honom kvitt, samtyckte slutligen änkan år 1660 till en förlikning, enligt vilken hon skulle betala Rochet 5,200 dlr kmt mot att han avsade sig alla anspråk på Forsmark och Viggelsbo i löst och fast. Författare B. Boëthius med bidrag av A. Rahr. --- Källa: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17309 ---------------------------------------------------------------------
År 1624 arrenderades bruket af Gerhard de Besche och Peter Rochette, till hvilka det såldes 1646 af drottning Christina. Från 1653 tillhörde det de Besche ensam, och familjens eganderätt stadfästes af Carl XI år 1682, hvarefter det fortfor att tillhöra slägten de Besche. Källa: http://runeberg.org/hgsl/2/0368.html ---------------------------------------------------------------------
Vilhelm de Besche (son av Gillis de Besche, Tab. 1), född 1573-12-03 i Liège. Död 1629-02-10 på Finspång. Han erhöll i förläning Söderby i Runtuna socken. ?? Gift 1:o och ?? 2:o möjligen med två systrar, hans svägerskor, döttrar av Peter Dionysius. Gift 3:o med Elisabeth Rochette, död omkr. 1623. Gift 4:o med Marguerite de Vaux, död 1628-11-30. (oklara uppgifter om hans olika giften)
Barn: . Carl de Besche, natural. de Besche. se Tab. 6 . Joris de Besche, född omkring 1622, död 1651. Gift med Christina Möller
TAB 6
Carl de Besche, natural. de Besche, född 1612-02-21 i Nyköping. Död 1681 i Holland och slöt själv sin ätt. (son av Vilhelm de Besche, Tab. 5) Adlad 1664-08-29 för sin faders förtjänster (introd. 1668-06-16 under nr 763). Gift 1637-12-04 med Ida De Geer, kristna 1616-10-19 Amsterdam, dotter av bruksherren Louis De Geer, adlad De Geer nr 291, och Adriana Gerard.
Barn: . Adriana de Besche, född 1641-09-12, död 1714-06-03. Gift 1:o med ryttmästaren Gustaf Mauritz Mannersköld nr 128. Gift 2:o med ryttmästaren Otto Reinhold Bock. . Elisabet de Besche, född 1643, levde ogift i Haag 1696. . Vilhelm de Besche, född 1645. Död ogift 1673. . Ida de Besche, född 1647, död 1706. Gift med advokaten Jan Pyll. . Carolus de Besche, levde 1676 i Holland. Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De__Besche__nr_763 -------------------
boken Slekten de Besche i Norge skrevet av Arendt de Besche, 1938, bygger forhistorien i boken på to grunnleggende kilder: Stamtavle utført av Johan Peringskiöld i 1711 og Hubert Gillis de Besche's slektskrønike fra 1820. Henri de Besche, Liège 1483, gift med Johanna de Rochette. Källa: