Titel: Piculell
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2015-07-15, 23:57
Enligt sedermera kyrkoherden Jöns Bernhard Santesson ska Pinkornelli ha varit en dansk desertör och underofficer. Han tycks ha varit en allmänt skum figur, och Santesson berättar en hel del om honom i sina memoarer (Santesson, Jöns Bernhard, Memoirer, sid. 83-84, på Universitetsbiblioteket i Lund): »Men efter jag talat om sökande efter nedgräfna pgr, får jag gifva mig tid at uptekna än en anecdot, som wisar fullkoml. huru menniskor kunna bedåras, som i den wägen willja blifwa rika. Det tilldrog sig i Ystad den tid jag war där emellan åren 1759 och -60.
En dansk deserteur, underofficer, som kallade sig Pinkornelli kommer till Ystad, wacker karl, blir bekant i en köpmans hus wid namn Schmal, och under det han wistads i staden giorde han ofta promenader utom staden och omsider yttrat för sin wärd at han märkt otaliga summor af pgr wara nedgräfna på stadzens ägor: men han förtrodde tillika at han icke sielf tilltrodde sig gå i land med den äfwentyrliga operationen: men hade en förtrolig wän i Köpenhamn som hette Wäckter, som NB hade warit Jesuit, gådt i swarta scholan (skratta intet nu, läsare) och kunde mana mörksens andrar, at de i stället för att skada skulle hielpa. Han tillstyrkte at med första förobligera denna Wäckter till at resa här in, men hwartill fodrades pgr medan han icke woro en man som så lätt läte sig bruka. Schmalen wille wäl icke gierna dela den stora winsten; men stort förlag fruktade han giöra. Med Pinkornellis goda minne togo de då Interessenter, som skulle gå in i saken dem jag förwisso mins och wet woro handelsman Jöran Filenius, hans syster-son Hammel, och en Tullskrifware. Pinkornelli behöfde kläder: han wille resa för at få; men de qvarhöllo honom och klädde upp hederligen, och gofvo fult underhåll.
2:ne handelsBetienter affärdas med bref till H:r Wäkter från hans wän at han skulle wisa den grace at wara de utsända fölljaktige, men de reste fåfängt hem: han fantz icke men 2:dre gång de kommo: måste de med fara stiäla denna karl från Köpenhamn. Han kom med them oklädd, penningelös: de klädde och födde honom ock han promenerade med Pinkornelli utom staden, kom hem till sina principaler, och på deras frågor swarade han stundom med obehagl. runkning på hufwudet: och stundom snart wille börja operationerna: han swarade en gång: ja en annan gång wisade han sig förtörnad. Stundom woro nätterna för liusa och stundom för mörka. En tid war marken för frusen, en annan tid för torr. De forcera honom, och då will han resa bort. Emedlertid tog han dem någon gång ut, och wisade dem at där i sten-ryssian, där i backen woro ärsättning nog för det lilla de wågat på honom och Pinkornelli.
Han besåg Biärrsiöholms Herregård, så wäl som Krageholm, önskade de blefo så wist tahla[?], som han på en natt tager upp lösen fast han ej begär mer än 1/4 del af fynden. Halfannat år går omkring. Dessa herrar må wäl, gå på källaren (där råkar H:r Wäckter den Rossou, som jag förut omtalt, hwars bofstycke Wäckter kändt i Flensburg, och då Rossou wille röja Wäckter som Bedragare, nödgades han tiga, det ena swvärd höll det andra inne) emedlertid hade Pinkornelli blifvit så känd med handelsman Schmals dotter, at hon intet war smal: hon blef hastigt gifft med honom som Jungfru tiock, och den stora Brudskatten låg nu i jordens giömmor. Nu ändtl. börjar Interessentskapet blifva oroligt. Herrar skattzen gräbers sätta ut dag och timma om afftonen: de samlas, gå ut med tillhöriga redskap: Wäckter har länge Laborerat på Spiritus och Essencer, har flaskor at bestryka både arbetare och wärk-tyg, slag-rutor på många sätt skurna - men hwad händer? Han skall börja: och ärhindrar sig at han glömdt taga med sig en Ingredience nembl. Radix Cubica (skratten nu fult ut läsare) en af Interessenterna sändes till Apothequet begär köpa ett lod. Gesällen har ej hört förr den kryddan nämnas. Apotheqvaren såg ock igenom hela sitt register men swarar at hon intet fants och war han ej skyldig at hafwa henne. Denna sorge-pust kom tillbaka: de gå hem: Wäckter säger at hon fins i Köpenhamn. Hammel reser, söker på alla Apotheqve där; örten fans intet ej heller roten.
Han kommer hem med oförrättat ährende. Wäckter säger: så snart wi war rest ångrade jag at jag ej gaf mitt Creditio med; ty den Apotheqvaren ensam har det, och lämnar icke förän han ser min hand: bud gå åter åstad. Apotheqvaren swarar: Jag känner hwarken H:r Wäckter eller Radix Cubica, I defvels skinn och sten. Nu kom budet andra gång hem utan at hafwa denna Rot. Wäckter försäkrar dock heligt at om han får rese-pgr skall han skaffan. Han reste och blef borta. Pinkornelli war ensam i pant qwar: Interessenterna woro blottade på pgr. Schmal befordrade sin måg till v: Corporal: han blef sedan Gästgifvare i Anderslöf, men rymde från hustru och barn: sedan han aldeles utarmat swärföräldrarna, som stackare flyttade till Trelleborg, och lefde i uselhet med Dottern och hennes barn».