NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2008

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2008
Skrivet av: Maria Ljungdahl skrivet 2001-01-03, 18:00
Änkeprostinnan och hennes släkt!
 
Jag börjar väl också med att hålla diskussionens perspektiv kring prostinnan Ljungdahl i Hedemora, som man nog på den tiden (mitten av 1800-talet) benämde vår släkting Sophia Regina Gezelius (1808-1879), gift Ljungdahl.
 
Hennes make, min farfars farfar, prosten Samuel Lorentz Ljungdahl, föddes den 17 februari 1809 i Karlshamn där hans far en tid var verksam som apotekare. Samuel L. Lj. var yngst av (åtminstone) fem syskon, och när fadern Nils Peter Ljungdahl dog 1816 flyttade modern Anna Beata (hon var av släkterna Schwan och Botin från Kalmar respektive Södra Möre, och syster till politikern Hans Niklas Schwan i Stockholm) från Blekinge (ev Småland - det finns en uppgift om att de bodde på en gård i Fagerhult, men inget om vilket landskap eller vilken socken som avses) till Bergslagen och Lindesberg. Jag gissar att anledningen till flytten var att en av de äldre sönerna redan bodde där, då han sägs ha varit inspektor på Vedevågs bruk. Modern dog kort därefter, 1818.
 
Jag undrar nu hur Samuel Lorentz Ljungdahls barndom, uppväxt och övriga liv kan ha påverkats av att föräldrarna dog när han var omkring 8 år gammal? Hos vem bodde han? Vem bestämde om och bekostade hans studier? Hur träffade han sin blivande hustru? Vilken relation hade han till sina släktingar på sin fars, sin mors och sin hustrus sida?
 
Jag vet:
 
att han av sina lärare ansågs vara mycket läsbegåvad, han gick i skola först i Örebro och sedan på gymnasiet i Västerås, från 1827 studerade på universitetet i Uppsala, blev prästvigd 1832, gifte sig med Sophia Regina Gezelius den 28 december 1837, undervisade från 1838 på gymnasiet i Västerås och blev 1843 rektor där, var kyrkoherde i Hubbo från 1841, prost 1842, var riksdagsman från 1844, flyttade till västkusten och blev kyrkoherde i Skepplanda 1849 (vald 1848), kände sig som en främling där och 1859 sökte tjänst i Hedemora i stället, tillträdde där 1860, var föreslagen till biskopsvalen (Västerås stift) 1849 och 1866.
 
Jag vet också att han dog 1869 och är begravd på protestantiska kyrkogården i Karlsbad i Böhmen (Tjeckien), men jag vet inte varför han befann sig där (men det var väl troligen av studie- eller hälsoskäl snarare än för en nöjestripp) och vet inte om hans hustru eller barnen (då ca 31, 29 respektive 28 år gamla) var med på resan.  
 
Jag har också fotografier som jag tror föreställer prosten och prostinnan. Det är de äldsta släktingar jag har bild på, förutom de få och mycket avlägsna släktingar som var kändisar och fick sina porträtt målade på 1700-talet, vilka sedan finns reproducerade i olika uppslagsverk. Förmodligen kan väl målningar av äldre präster i släkten också gå att få tag på, även de som inte var ett dugg kända eller märkvärdiga utanför sina församlingar?
 
Angående Sophia Regina undrar jag om någon vet var hon bodde efter makens död? Flyttade hon från Hedemora och till sonen Samuel Johan (1840-1903) eller till någon av döttrarna? Den yngsta - Edla Sophia (1841-1892)- var ogift, men den äldsta - Carolina (1838-1914)- gifte sig med en professor Lars Edward Walmstedt i Uppsala, där de bodde i den Walmstedtska gård som numera är någon sorts museum.
 
Sonen Samuel Johan Ljungdahl gifte sig för övrigt 1875 med en dotter till provinsialläkare Grill i Hedemora, så då bör ju de unga - Anna och Sam - ha träffats medan änkeprostinnan bodde kvar i staden.
 
Någon som känner till var Sophia Regina är begravd?
 
En annan detalj kring Gezeliussläkten som leder till ytterligare frågor om livet förr, är att prostinnans kände farfar Georg Gezelius (1735-1789) (han som bl a skrev sin tids stora personhistoriska uppslagsverk, Försök till ett biographiskt Lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män) inte kan ha haft tillfälle att övervaka sin son Carl Ludvig Gezelius (1770-1812) utbildning och familjebildning, då sonen var ca 19 år när fadern dog och svärdottern Carolina Sophia Trolle (1786-1829) var då ett småbarn på ungefär 3 år. Det är intressant att reflektera över just sådana här frågor: vilka av förfäderna var egentligen samtida, och vilka var det bevisligen inte, fast man kanske hade trott det? Var kan det ha funnits brott i familjetraditionerna, genom att någon har dött, man har flyttat från släkten eller på annat sätt förlorat kontakt med uppgifter och material om äldre generationer?
 
Prostinnan Ljungdahl hade alltså en mor som var född Trolle (dotter till kyrkoherde Carl Trolle, 1757-1809, i Gillberga). Att forska på Trollesläkter är ett rent getingbo, misstänker jag, då allt som låter det minsta fint ger upphov till spekulationer. Vore kul att få hitta någon *trovärdig* förklaring till varför de hette Trolle, och varför (om?) de inte går att spåra längre bak än till prostinnans morfars far, Thomas Trolle (inga årtal), inspektor på Fiholm i Jäder, och hans hustru Brita Stina Eklind (1732-1759).
 
Om de kända Gezelii-prästerna finns skrivet i den gamla Svenskt Biografiskt Handlexikon, som finns på Projekt Runeberg på internet. Jag har renskrivit artiklarna som är inscannade där, men mina korrektur tycks av någon anledning ännu inte ha publicerats på sajten.  
 
Angående Lejdströmsläkten, och den andra av de Ljungdahlsförgreningar som utgår från Flöxhult i Älghults socken (vi kan kalla den Hedenstjerna-grenen) så har jag uppgifter så långt som till att Ulrika Juliana AMALIA Ljungdahl, 1836-69, möjligen hette Hedvig Juliana Amalia istället (men det är osäkert). Äktenskapet mellan Amalia Ljungdahl och Johan Robert Lejdström var hans första gifte. Deras ena dotter hette Hedvig Lejdström (f 1860) och gifte sig med en kyrkoherde i Hedemora! Stilen på mitt gamla släktträd är svårtydd här, så jag kan inte tolka om det står att maken hette Axel Schram eller Axel Schmidt eller Axel Lehman eller någon helt annat. Johan Robert Lejdström gifte för övrigt om sig med Amalias kusin Charlotta Lovisa Aurora Hedenstjerna (f 1839). Vet inte om de hade några barn.