Titel: Laver
Skrivet av: Leif Gson Nygård skrivet 2016-02-27, 22:14
Det ifrågasätts hur jag kan avfärda Anders Andersson Lafvers födelseår 1684 som meddelas av prästen i Voxna församling när Anders avlider 1773. Som om en präst uppgifter under alla omständigheter är korrekta och med verkligheten överensstämmande. Nej, så är det inte.
Som släktforskare ska man också källkritiskt kunna granska vilka källor prästen grundar sina anteckningar och under vilka förutsättningar de har tillkommit, Vid åtskilliga tillfällen under mina 20 år som släktforskare har jag fått korrigera det prästen har angivit i kyrkoböckerna. Så sent som igår hände det igen.
Erik Jakobsson, född 1723 i Kloten, i samma socken som Anders Andersson Lafver: Ramsberg, bryter sig loss från torparlivet i skogsbygden och påbörjar en karriär som smed. Och den startar som smeddräng vid Bergshyttan, flytt till Skinnskatteberg, giftemål i Falun, smide vid Bergshammaren och Sjösmedjan, Skinnskatteberg och vidare till Seglingsbergs bruk i Ramnäs, där omgifte sker, fortsatt yrkesliv som hammarsmedsmästare och i fallandesot vid 53-års ålder slutligen avlider. Levnadsteckningen av prästen i Ramnäs församling är sedan något utöver det vanliga:
»På denna högtidsdagens morgonstund hafve vi jorden öfverlämnat jordiska hyddan af hammarsmeden Mäster Eric Jacobson från Seglingsberg. Han är född hit til verlden år 1718 i Nya Kopparberget af Ärl. och X:tel föräldrar. Fadren Kolaren Ärl. och beskedel. Jacob Ersson och Modren dygdesamma hustru Kersten Mati D:r. Efter den naturliga födelsen är han straxt befordrad til dop och X:tendom, hvarigenom han är uptagen för ett Guds barn och arfvinge jord til den eviga saligheten, I sin ungdom har han ständigt, til det 8.de året, varit hemma. Kom sedan i Smedja, då han började tjena i Ramshyttan. Flyttade efter någon tid til Skinsberg och Uttersbergs Bruk, der han gifte sig med sin för detta afledna hustrun med hvilken han haft 4 barn, af hvilka 1 Son och 1 dotter lefva. Efter 9 års förlopp flyttade han til Seglingsberg såsom Mästare. Blef änkling och gifte sig åter med sin nu i djup sorg efterlefvande hustru Anna Hans D:r från Fermansbo. Och har deras ägtenskap blifvit välsignat med 8 barn, 3 Söner och 5 dåttrar, hvilka alla ännu lefva så länge Gud behagar. Hans lefvnad har varit stilla och beskedlig Flitigt och andägtigt ha han läst och betraktat Gud i ord hemma i sit hus, oftast besökt herrans hus och med vördnad anammat den hel. Natvarden. Hvad dess sjukdom anger så blef han för 8 år sedan betagen af fallsoten, som förorsakat honom mycken vedermöda och dess hustru och anhöriga stor sorg och smärta; utan at märka någon annan förgången sjukdom, afled han den 20 nästledne Martii, sedan han här i jämmerdalen lefvat 53 år. Så hava nu han i frid och ro men vi som här i verlden bo, måste alltid redo vara, vi skola ock i sinom tid hädanfara. Test til Kyrkan 2 D:lr Klockor och bårkläde 2 D:lr fattige 2 D:lr»
Eftersom jag har ägnat mycket tid åt att framforska uppgifter om Erik och hans ursprung i bl a byarna Kloten och Sandtjärn, där f ö jag har mitt ursprung på fars sida, kan jag konstatera att det här finns ett antal fel i uppgifterna om Erik: 1. Han är född 1723, inte 1718. 2. Och inte i Nya Kopparberg (Ljusnarsbergs församling) utan Ramsbergs. 3. Faderns namn är Jakob Mårtensson, inte Jakob Eriksson. 4. Och han är torpare och dagsverkare, ingenstans har jag sett att han är kolare. 5. Moderns efternamn är Olofsdotter, inte Matsdotter.
Fem (5) uppenbara felaktigheter av prästen, som skulle få vem som helst att ifrågasätta om uppgifterna som jag presenterar verkligen stämmer. (Har upptäckt att Örjan Hedenberg delvis har registrerat den här smedsläkten och stannat vid uppgiften om förfadern Jakob Eriksson. Jag kommer därför insända uppgifterna till honom för en uppdatering och komplettering. Får se om detta antas och hamnar i nästa version av Smedskivan…).
Vad kan man då dra för slutsatser av detta i fallet Lafver/Laver? Det är flera:
- Ramnäs ligger blott 32,9 km från Skinnskatteberg kyrka – Voxna ligger 237 km från Skinnskattebergs, dessutom i ett annat län.. - Kyrkoböckerna från Skinnskatteberg börjar redan 1623 (ministerialböckerna) och 1663 (husförhörslängderna) – Voxnas dito 1759 resp. 1779.
Om prästen i Ramnäs församling 1771 har så pass dålig information om Eriks bakgrund i Skinnskattebergs (och Ramsbergs) församling, som ligger i samma län, ett kort stycke – även i äldre tid – från Ramnäs och med bevarade kyrkoböcker tidigt i kyrkligt hänseende, är det lätt att förstå om prästen i Voxna församling 2 år senare har sämre informationsunderlag om personer från andra församlingar och dessutom län vid författandet av dödsrunor.
För om prästen inte har kyrkoböcker att luta sig emot, vad har han då? Jo, det blir utsagor av vederbörande personer själva (när de var i livet), företrädare, närstående och andra församlingsmedlemmar. Han fick förlita sig till muntliga berättelser helt enkelt. Och vid muntlig informationsöverföring kan, som bekant, brister uppstå: personen det gäller kan vid något tillfälle ha sagt ett felaktigt år – av misstag eller att ”försköna” sin egen historieskrivning av någon anledning; att han är yngre eller äldre än han egentligen är – som sedan har blivit gällande, prästen har uppfattat året eller orten fel, han kan ha hört rätt men nedtecknat en felaktig uppgift, närstående kan vara felaktigt informerade eller ha glömt och ”gissat” att ”så var det nog” och sedan vidarebefordrat till prästen.
Prästen i Voxna hade således i praktiken en svår uppgift vid särskilt vid fastsällandet av födelseår- och orter vid dödsnotiser för inte bara utomsockens utan utomläns födda församlingsmedlemmar. Det var mycket som kunde gå fel.
Tidsaspekten är en annan försvårande omständighet; det hade gått drygt 80 år sedan Anders Andersson Lafver föddes. Och ju längre tiden gått sedan händelsen inträffade, desto osäkrare blir uppgiften. Sedan kanske prästen var den andra (eller tredje?) i tjänsten sedan Anders ankom till Voxna omkring 1730. Han kunde därför knappast känna till hur förhållandet var i trakten för drygt 40 år sedan. Voxna församlingen fanns f ö inte utan området/socknen måste ha ingått i en annan, större församling.
Det är mot denna bakgrund man måste bedöma sanningshalten av prästens anteckning av Ander Andersson Lafvers födelseår. I övrigt har han naturligtvis full koll på Anders hela namn och hans yrke.
Några uppgifter ytterligare om Ander Andersson Lafver/Laver:
• Yrket som skomakare i Voxna kan inte tala emot att det är dagkarlen Anders Andersson från Östra Kloten, gift med Anna Larsdotter i Skinnskatteberg, som sedan återfinns i Voxna. Han kan naturligtvis ha lärt sig yrket ”på vägen” och särskilt sedan han nedsatt sig i Finnstuga, Voxna. Dessutom vet vi inte när detta sker.
• Torkel Lavér (inlägg under Landskap – Västmanland – Socknar – Skinnskatteberg) (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43704.msg666769#msg666769) har inte, trots många års efterforskningar, funnit någon skomakare Anders, f. 1684 i Ramsbergs församling som skulle kunna vara identisk med Anders Andersson Lafver i Voxna och den som gifter sig med Anna Larsdotter. Och det har inte jag heller. Mina anor på fars sida har sin utgångspunkt i främst byarna Östra Kloten och Östra Skogstorp (som kallades ”Skogen” i äldre tider) i Ramsbergs församling. Så jag har under 20-års släktforskning på heltid ägnat avsevärd tid åt att utforska just dessa gårdar/byar, från när de uppstod och hur de utvecklades under historien gång.
• Och ju mer jag studerar området i trakten av Östra Kloten, Östra Skogstorp och Sandtjärn desto klarare bild får jag av flyttningsrörelserna mellan Ramsberg och Skinnskatteberg (men även Söderbärke). En flytt mellan två församlingar, i detta fall Ramsberg och Skinnskatteberg och vice versa, kan få en att tänka stora avstånd. Men det är slående hur oftast korta avstånd det handlar om. För de flyttade bara ett kort stycke över läns- och sockengränsen – omkretsen är kanske är 1,5-2 mil – för tjänstgöring som dräng eller piga och ingiften i främst byarna Haraldsjön, Tackbyn, Lövslätten, Övertjärn, Skilån och Holmsjön och vice versa.
• Vid ytterligare studium av mantalslängderna för Skinnskatteberg kan jag konstatera att Anders skriv som ”dagkarl under Baggå bruk” i mtl 1725 (Västmanlands län, nr 82, 1725, s 2510). Och det stärker uppgiften att Anders Andersson från Östra Kloten, Ramsberg är identisk med den som gifter sig med Anna Larsdotter från just Baggå. Att dets skulle röra sig om någon annan Anders Andersson är för mig osannolikt.
• Det antecknas sedan att paret utflyttar till ”Hällsingeland” 1728 vilket skulle kunna tyda på att det är ett annat par än dem som återfinns i Voxna. Men det var nog lätt hänt att vid den här tiden inte känna till var Voxna låg exakt, inte ens kartorna var helt exakta vid tidpunkten. Dessutom låg Voxna inom en större församling vilket säkert påverkade bedömningen av läget. (Jag har själv svårt att idag få grepp om var man kan hitta mantalsängder för Voxna. Som enskild socken registreras den inte i Gävleborgs län förrän ett stycke in på under 1800-talet).
• Att Anders tar sig tillnamnet ”Lafver” vid ankomst till Voxna, anser jag stärker hans släktkoppling till Lars Larsson Lafver genom hans bosättning på Skogen/Östra Skogstorp under 40 år – uppgifter ur hustru Britas dödsruna – där också Anders farfar – min förfader – Eskil Eriksson slogs sig ned. Det var således från ”Lafvers” (eller liknande benämning av torpet där han bodde) i Skogen/Östra Skosgtorp detta namn Lafver/Laver kommer. (Jag har i min utredning om Mjölnaren i Avesta Erik Eriksson Näf och hans hustru Anna Davidsdotters okända anor (1998) (https://drive.google.com/file/d/0B1Lb2zLdNXFqMDhkMDc4NjQtYmQ2OC00ZjJiLTliY2ItNGVjMzViNWVhYWRi/view?usp=sharing) visat hur en sjö – Näfden/Nävden i Grytnäs socken, Dalarnas län – kan ge upphov till ett namn och skingra villfarelser. Det kostade å andra sidan en vänskap…). Jag känner inte till någon annan släkt Lafver/Laver i Ramsberg eller Skinnskatteberg som skulle ha kunnat gett upphov till namnet. Torkel Lavér nämner att det skulle kunna ha koppling till Anna Larsdotters far, Lars Eriksson i Berget, Söderbärke, men jag ser ingen sådan koppling.
• Svenskt Släktregister gör slutligen gällande att släkten skulle har sitt ursprung i Ramshyttan, Kil sn, Örebro län men som jag försökt visa är det uppenbarligen en felaktig uppgift. Dessutom är registret en efterhandskonstruktion utifrån olika källor som jag inte känner till och kan kontrollera. Så de tidigaste uppgifterna där måste tas med en nypa salt.