NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-01
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-01
Skrivet av: Stig Östenson skrivet 2005-04-10, 10:18
Essan Gradhman! Din 11 månader gamla fråga om häradshövding Klint kan besvaras. Han var ju verksam i Småland från 1653 till sin död 1675 men var bördig från Uppland. Den tidigt bortgångne Nils Bremberg nämnde i ett brev den 27/4-3/5 1969 en samling i RA på mer än 300 brev, som kamreraren Erik Nilsson Klint på 1650-talet skrivit till sin principal generalguvernören i Livland Gustaf Horn. Bland dessa brev hade Bremberg även påträffat ett från Klints bror Johan Klint, daterat i Linköping den 27/8 1653, vari denne tackar för tre års stipendium och berättar, att han studerat två år i Frankrike och Holland (enl. Leydens Universitets matrikel immatrikulerades den då 24-årige Johannes Nicolai vid universitetets matematiska fakultet) och meddelar, att han nu fått fullmakt på tjänsten som häradshövding i Sevedes,Aspelands och Handbörds härader. Att Erik och Johan Klint var bröder bekräftas av Aspelands härads dombok, där Erik Klint på vintertinget 1676 den 13 februari inbjuder nämnden att övervara begravningen av Johan Klint, som han kallar sin sambroder (J.E.Almquists uppgift, att häradshövdingens patronymikon var Larsson är alltså oriktigt). Erik och Johan Klint tillhörde en stor syskonskara, som hade kyrkoherden i Teda i ärkestiftet Nicolaus Olai Klint (enl. det gamla herdaminnet bel. som präst fr. 1624 till sin död 1653) till far, men vars mors namn inte uppges i Hm, som däremot innehåller namnen på tre söner, Olof,student,Carl,Philos.Cand.och Eric, student. Dessa tre, Olaus, Carolus och Ericus Nicolai Klinth inskrevs samtidigt vid universitetet i Uppsala, i februari 1633, tre år före sina yngre bröder Johannes och Andreas Nicolai Klinteri, Upl.,inskrivna 10/2 1636 (Johannes Klinterus = den blivande häradshövdingen). Den 5/11 1643 inskrevs Petrus Nicolai Klint, trol. en sjätte broder. Även deras far hade studerat i Uppsala, inskriven den 3/12 1605 (Nicolaus Olai Klint). Av hans söner blev Erik far till Nils Klintenhielm, adlad 1687, medan Karl Klnthius, son till kyrkoherden i Teda Nils Olsson Klinthius, avled redan 1642 och hedrades med begravningsverser av åtta studiekamrater (finns på KB)Om hans familj upplyste en av de åtta, att fadern och söner var närvarande vid dödsbädden, att en syster var död, att andra systrar levde annorstädes (väl gifta), samt att modern och två söner var fjärran, väl hemma i prästgården. Den blivande Nils Klintenhielm inskrevs vid Uppsala universitet den 28/9 1661 som Nicolaus Klint Holmensis jämte sina bröder Johannes (= den blivande notarien vid konsistoriet i Lund Johan Klinthe, vars änka 1738 blev Johan Jacob von Döbelns andra hustru [EAÄ II, s. 378b])och Gustavus. Hans syster Elisabet blev gm.Bernt Piper (EAÄ V,s.713a). Bremberg omhuldade en gissning om bröderna Klints fars ursprung, som dock aldrig lät sig bevisas, varför han lade den åt sidan. Jag vill ändock nämna den. Han hade i Jämtlands och Härjedalens historia del II sid 255 påträffat en krigspräst vid namn Nicolaus Olai Byriensis Klinth, eljest okänd,på Frösö skans under den kortvariga svenska ockupationen av Jämtland 1611-13. Han associerade tillnamnet Byriensis till namnet på Börje socken i Ulleråkers härad nära Uppsala med byn Klinta, där det i flera generationer från mitten av 1500-talet fanns nämndemän och häradsdomare. Både tids-, namn- och yrkesmässigt passar ju denne väl in som tänkbart mellanled i Nicolaus Olai Klint(hius)karriär från student i Uppsala 1605 till präst fr.o.m. 1624. Hypotesen skulle kunna prövas genom att jämföra fältprästens namnteckning på ett kvitto för lön 1612, nämnt i Jämtlandshistorien, och senare underskrifter av kyrkoherdens tiondelängder för Teda, men Bremberg tappade lusten att följa upp detta spår, då han i Ulleråkers domböcker inte fann minsta stöd för anknytning mellan prästen i Teda och bönderna i Klinta by i Börjes socken.