Titel: Kant
Skrivet av: Niklas Kant skrivet 2012-02-09, 19:39
I Domkapitlet i Linköping EV:2, katekisationlängden över Bankekind sn (år osäkert); finner man under Strömsbro: Befallningsman Carl Risholm, hustru Regina Bartels och jungfru Sara Risholm. Längden är förmodligen upprättat någon gång sent 1708 eftersom Anna Kant är skriven som hustru under Grävsten. Noterbart är att varken Margareta, Elisabet eller Hans Kant finns på Strömsbro.
Hans bodde möjligen hos brodern Lars i Söderköping, vilken slutsats man indirekt kan dra av detta citat,
Pijgan Ingrid inkallades då Erland Nilsson refererade, at Pijgan gådt öfwer kyrkiogården, då han frågat om Hr Factoren woro hemma, hwar till han swarat Neij, och nähr han frågade efter Hr Factorens Broder Hans Canth, swarades och Neij. då han sade dat war illa, iag tenkte om Hans Canth skulle wa- ra hemma i mårgån ähr det 3die dag Påsk, så skulle wj gådt uth och skutit så kunde wij fådt hundarne och Byssorne, då Pijgan swarat, dat kun- nen i wel få endå, och om mårgånen skulle han fått en Byssa till låns af Ingrid, och den senare skulle han sielf tagit, nähr han begiärt låna den, skul- le honom hafwa blifwit af amman swarat; han står där den andra stod.
I Johan Kants andra sejour i Söderköping (ca 1719-1721) återfinns han bara en gång i domboken, då han är ombudsman åt en Ulrik Kossfeldt,
Infant sig äfter den Låfl:e Rådstugu Rättens Resolution af d 21 hujus Hr Borgmästaren Joh: Nordman Kiärande till Hr Cossfelt. Sammaledes inkom Hr Ulric Cossfeltz ombudz- man Sr Johan Canth, insinuerandes en ur- sächtz skrift att i dag comparera bredewijd en vidimerat copia af Höglofl:e Kongl: Giötha HåfRättens Bref af d: 17 Octobr: 1719 till Högacktat Hr Borgmästaren Johan Ernst uti Linkiöping med befallning att uti Saken emellan Hr Borgmästaren Joh: Nordman och Hr Ulric Cossfelt Ransaka och dömma; hwarföre med samma saak differeres till bem:te Hr Borgmästares ankomst.
Johan nämns alltså bara i Söderköpings domböcker åren 1707-1709 och 1719 under perioden 1690-1727.
Samma dag lät Commissarien Lars Cant igenom sin sohn Petter Canth insinuera en skriftz utan dat: ....
Denna Petter Kant hittar man i Östgöta kavalleriregementes GMR 1741, under Närby, nr 50 för Livkompaniet, där den då framlidne Lars Kant står som ägare fortfarande.
Johan Berg död d. 5 Junij 1741 i stället antagit Petter Canth [ 30 | 1/4 | ogift ]
GM skedde för Livkompaniet 1741 5/10. Åldern 30 stämmer inte helt, han föddes 1706 2/2 i Söderköping och bör således vara 35 år. Att han har tjänat 1/4 år betyder att han inte varit i tjänst tidigare vid Östgöta kavalleriregemente, d.v.s 1/4 år avser, 5/6 - 5/10. I GMR 1744 får vi mer information:
Factoren Lars Cant död, har efter sig lemmnat 2 söner och 2 döttrar, häradskrifwaren Anders Höök är gift med den ena dottren Margareta Cant, som uthlöst swågren Lorentz Cant, så at han nu är ägare af halfwa Rusthållet hwar- före han häradsskrifwaren Höök med berörda sin hustru för hälften i detta Rustthåll d. 22 Febru: 1742. blifwit inskrifwens deß S:Ten för närby, Petter Cant dödt i Finland. I deß ställe antagen d. 23 Januari 1743. Jonas Berg [ 26 | 1 3/4 | Östergötland ]
Eftersom Anders Höök och Margareta Kant endast äger halva Närby efter de utlöst Lorentz Kant tyder det på att Petter Kant eller hans sterbhus tillsammans med Elisabet Kant äger den andra halvan.
Tyvärr saknas en hel del mantalslängder på SVAR, men av de som finns så var Petter alltid som vuxen mantalskriven på Närby till sin död: 1727, son. 1734. son. 1740, hushållsföreståndare tillsammans med systern [ej nämnd med namn]. 1741, svåger till Anders Höök. Med en kommentar i högerspalten, att han är gratis i huset. 1742, ryttare. 1743, ej mantalskriven.
Petter Kant måste allså dött före 23/1 1743, troligen under 1742. Kan inte låta bli att tycka det är märkligt att Lars äldsta son blev ryttare och dessutom vid en ålder av 35 år! Lars och hans hustru Catharina hade 9 barn som dog vid ung ålder.