NULL Skriv ut sidan - Hök / Höök

Anbytarforum

Titel: Hök / Höök
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2015-04-04, 09:45
Om ovan diskuterade Lars Johansson Hagtorn se  
 
-------------------------------------------------------------------------------- ---
 
Om Gyllenhöök http://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenh%C3%B6%C3%B6k_nr_1115
 
-------------------------------------------------------------------------------- ---
 
Anders Larsson Höök var brukspatron både i Gysinge bruk och i Wattholma bruk samt ägde Bergby gård i Vendels socken. År 1685 uppsattes i Vendels kyrka en predikstol som tillverkats på beställning av Anders Larsson Höök och var en gåva till kyrkan från denne och dennes hustru[1].
 
Referenser:
 
1. Harlin, Tord & Norström, Bengt Z; Vendels kyrka, Vendels församling, 2007, ISBN 91-975769-4-8, sid 74
 
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Larsson_H%C3%B6%C3%B6k
 
-------------------------------------------------------------
 
Anna Mackeij, född 1648, död 1704, var en svensk brukspatron över Gysinge bruk. Hon var dotter till Isac Mackeij d.ä. och faster till Anna Kristina Mackeij. Mackeij gifte sig med Anders Larsson Höök som ägde Gysinge. Höök gick bort 1687, och Mackeij skötte då driften fram till 1695, då hon gifte sig med Erik Benzelius d.ä., biskop i Strängnäs stift. 1701, då Benzelius blev ärkebiskop, tog Mackeijs dotter Eva Höök över Gysinge bruk.[1]
 
Referenser
 
Noter
 
1. Andersson, Gillis (2000). Gästrikland och järnet: från järnåldersugnar till global verkstadsindustri. [Sandviken]: [G. Andersson]. Sid. 145. Libris 8365032. ISBN 91-630-9794-X
 
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Mackeij
 
-------------------------------------------------------------------------------- -----
 
Bruket grundades 1668 i samband med att Peder Swensson Printz den 29 april av bergskollegium erhöll privilegium att anlägga en masugn. Tillgången på vattenkraft och skog för kolning gjorde det lämpligt att anlägga bruk på denna plats, som tidigare hade utgjort fäbodskiften för byn Klappstas bönder. Den första masugnen i Gysinge uppfördes omkring 1670 på den nuvarande hyttbacken.
 
Den 11 juli 1677 fick inspektorn Anders Larsson Höök genom ett kungabrev malmbrytningsrätt i Dannemora gruvor samt även tillgång till skog på närliggande allmänningar. Anders hade då redan tidigare anlagt ett faktori vid Gysinge där tillverkningen inriktades på produktion av krigsmateriel för den svenska armén. Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva stångjärnssmide och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket.
 
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gysinge
 
-----------------------------------------------------------------------
 
Peder Swensson Printz född troligen före 1620, död 1680, var en svensk auditör, mantalskommissarie och brukspatron.
 
Biografi
 
Om Peder Swensson Printz ursprung är inget känt. Han grundade 1668 Gysinge bruk, till en början för att tillverka gevär och granater, dock blev det snart ett renodlat järnbruk.[1] 1677 köpte inspektorn Anders Larsson Höök bruket. Printz ekonomi havererade mot slutet av hans liv, delvis till följd av den brand som drabbade hans sätesgård Ingbo i Enåker socken år 1671.
 
Printz var gift två gånger.[källa behövs] I första äktenskapet med Karin Håkansdotter föddes sonen Sven Persson Printz.[källa behövs] Hans andra hustru, Anna Rolandsdotter Bure var syster till Katarina Bure, och dotter till Roland Olai Bure. I andra äktenskapet föddes minst nio barn.[källa behövs] Sonen Roland övertog sätesgården Ingbo och gick i sin fars spår och blev mantalskommissarie, en syssla han innehade i 51 år. Genom sonen Abraham blev Peder Swensson Printz stamfader till adelsätten von Prinzencreutz och en annan son till ätten Printzsköld.
 
Källor:
 
1. http://www.gysingeherrgard.se/historik.html
Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
 
Källa:  
 
(På 1650-talet kom Ingbo herrgård i auditören Per Swensson Printz ägo. Då han dog 1680 övertog hans son Roland Persson Printz (1656-1739) gården. Källa: http://www.bygdeband.se/plats/340355/ingbo-herrgard/)
-----
 
År 1602 fick två bönder flytta från Testebo respektive Backa i Valbo till Hade när Gävle stad behövde mer mark för sin expansion. Bönderna hette Olov Jonsson och Olov Larsson. Olof Jonssons son Olov Olofsson var drottning Kristinas personlige skräddare och senare hovman. Olov Olofsson adlades Stiernhöök av drottningen han fick också en stor donation om totalt 24 hemman av henne. Det var främst gårdar i byar i Österfärnebo socken. Stiernhöök uppförde i mitten på 1600-talet ett hus med säteritak i en våning i Hade.
 
Efter Stiernhöök tog Anders Larsson Höök född i Vendel 1637 och Anna Mackeij över Hadeholm. De startade dessutom Gysinge bruk. Anders hade en bror Per Larsson Höök adlad Gyllenhöök som var jaktkamrat med Karl XI. Anna Mackeijs far, patron Isac Mackey ägde under några år bruken Gästrike Hammarby och Gammelstilla. Familjen bodde kvar på Hadeholm som byggdes ut med två flyglar efter 1686. Dottern Eva Höök gift med Henrik Insen (senare adlad Insenstierna) tog därefter över Hadeholm och drev Gysinge Bruk vidare.
 
1700-talet-1900-talet
 
Efter Henrik Insenstiernas död, 1701, gifte Eva Höök om sig med Carl Broman 1702, som bland annat var lagman i Norrland. De ägde Hade, Gysinge och halva Söderfors bruk. Efter Eva Hööks död 1742 övertog Israel Broman ägandet, men sålde Gysinge och Söderfors år 1748.
 
År 1751 ärvde Fredrik Ulrik Insenstierna såväl Gysinge som Hadeholm och bosatte sig i Hadeholm, vars tak under den perioden höjdes med två stockvarv. Insenstierna var hovmarskalk och landshövding i Västmanlands län och övertog även Aspnäs gård i Östervåla. Han utökade driften i Gysinge och leveranserna av blandmalm från Hade gruvor. Han var först gift med kusinen Ulrika Feif och därefter omgift med Sofia Charlott Kjerrman och ägde Gysinge och Hadeholm till 1768.
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hadeholm
 
-----
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergby,_Tierps_kommun
 
(Meddelandet ändrat av simson 2015-04-04 09:47)