NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2012
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2012-04-15, 18:02
Om släkten Hülphers / Hilper / Hilpher /Hylphert i Svenskt Biografiskt Lexikon på nätet:
Hülphers, släkt, enligt vad H 1 Abraham Abrahamsson Hülphers uppgivit, härstammande från stålsmeden Hans Hilper, som skall ha varit född i Schmalkalden och jämte sin bror Jannich Hilper kommit till Nyköping med Marcus Kock (1626; jfr bd 9, s 348). Jannich uppges därifrån ha flyttat till Vedevågs bruk i Linde, där stålsmeder med namnet Hilphert levde ännu i mitten av 1700-talet. Hans Hilper skall senare ha slagit sig ner i Hedemora, där hans uppgivne son Johan Hansson eller Johan Hillpert (1638-1682) på Åsen blev borgare 1667. Dennes yngste son, Jacob Hylphert (1680- 1744), var postmästare och rådman i Hedemora. I äktenskap med en dotter till den som förfalskare av medeltidsbrev bekante prosten Nils Rabenius var han far till Nils H?lpher (1712-76), som blev postmästare i Hedemora efter fadern och borgmästare där 1760. Han var riksdagsman 1755-1756 och 1765-1770. Jacob Hylpherts bror handlanden Abraham Hylphers (1673-1737) i Stockholm var far till superkargören vid Ostindiska kompaniet Abraham H?lphert (1717-1768), som 1756-1762 hade en fabrik i Göteborg med nära 300 arbetare för tillverkning av bomullstyget parkum. Dennes son handlanden Isac Wilhelm Hülphers (1750-1815) i Stockholm var herrnhutare och ledamot av Evangeliska sällskapet (Ribbner). Han var farfar till drottning Desiderias livmedikus Herman Wilhelm Hülphers (1822-1905), senare regementsläkare vid Andra livgardet (sedermera Göta livgarde).
Brorson till Jacob Hylphert och Abraham Hylphers var rådmannen i Västerås Abraham H?lphert (1704-1770). Han idkade en omfattande och inkomstbringande handel med importvaror, kram, textilier och vin över hela östra Bergslagen. I Västerås ägde han två stora hus, garveri och tobaksspinneri och drev även virkeshandel (Brolin). Han var riksdagsman 1740-1743 och 1755-1766. I en anteckningsbok i Västerås Stadsbibliotek med uppgifter om medlemmar av släkten ända sedan 1638, som han övertagit från en äldre bror, har han infört talrika självbiografiska anteckningar. Hans son direktör Abraham Abrahamsson Hülphers (H 1) var far till bergmästaren i Öster- och Västerbergslagen Abraham Hülphers (1777-1839, bd 17, s 251), gift med före detta premiärdansösen Hedvig Christina Hjortsberg (s 132), och till grosshandlaren Sebastian Grave Hülphers (1778-1818) i Västerås (jfr Dahlgren), som var riksdagsman 1817-1818. Bror till H 1 var rådmannen Lars Petter Hülphers (1746-1813) i Västerås. Hans son Johan Didrik Hülphers (1787-1853) drev tillsammans med sin kusin Sebastian Grave Hülphers firman Grave H & C:o i Västerås. Han var farfar till författaren Ernst Walter Hülphers (H 2). Dennes kusin metodistpastor Ernst Walter Abraham Hülphers (1875-1949) i Stockholm var far till kommunalrådet Torsten Walter Reinhold Hülphers (1901-65) i Malmö och till kapellmästaren Arne Hülphers (f 1904), gift med sångerskan och skådespelerskan Zarah Leander, f Hedberg (bd 18, s 391).
Johan Hansson Hillpert uppges (Trotzig) ha varit bror till stålsmeden Michel Hansson eller Michel Hilpert (d 1700) vid det av Marcus Kock (jfr ovan) grundade järnbruket Davidshyttan i Hedemora. Dennes son Jan Hylphert (d 1729) i Davidshyttan var sannolikt (Lagergren) far till gruvarbetaren Michel Jansson Hülphers (1727-1796) i Falun. En sonson till denne upptog sin styvfars namn Lindström och var far till länsveterinären Carl Emanuel Lindström Hülphers (1845- 1904) i Karlstad. Son till honom var professor vid veterinärhögskolan Gustav Bernhard Hülphers (H 3).
Källor och litteratur
Källor och litteratur: Biographica H 33 a, Öfver-postdirektörens arkiv, vol 55, Riksarkivet; A Hulphers genealogier, 3, p 84, filmkopia, Kungliga Biblioteket; F Wanckes samlingar, kuvert 11-14, Stockholms Stadsarkiv; Hedemora vigselbok 4 juni 1677 och 3 okt 1680, Hedemora rådhusrätts arkiv A 1:1, p 29, Anders Gotthard Holmquist, Om vår släkt: 95:15 D, H-L, 129: 84: IX: 41, Uppsala Landsarkiv; Be 39, Cd 1 och 8, Västerås Stadsbibliotek; H Lagergrens samlingar, Stads- och länsbiblioteket, Falun.
Bergskollegium; G Bodman, Fabriker och industrier i det gamla Göteborg (1925); B Boethius och Å Kromnow, Jernkontorets hist, 2: 2, 3: 1 (1955-1968); LJ C Bratt,] Herman Wilhelm Hülphers (KrVAH 1905, s 257 f); P-E Brolin, Hattar och mössor i borgarståndet 1760-1766 (1953); L Dahlgren, En svensk herrgårdssläkt (1909), s 221 ff; E Edholm, Herman Wilhelm Hulphers (Tidskr i militär hälsovård, 30, 1905, s 112-118); Grape; [A A:son Hülphers,] Genealisk tafla, som viser några grenar af fordom biskopens i Westerås M:r Olai Stephani Bellini efterkommande (1758); dens, Ättar-tal öfver den sv slägten Wallwik (1765), s 43; G Indebetou, Det Hülpherska hemmet i Västerås (Rig 1940); Leijonhufvud; M Lindgren-Fridell, En bruksbild och ett porträtt (Mora tidn 16 febr 1938); dens, Ett köpmanshus i landsorten. Några bouppteckningar kring Abraham Hülphers namn (Rig 1940); Millqvist; E Olån, Ostindiska compagniets saga (1923), s 113 f; T Ribbner, De svenska traktatsällskapen 1808-1856 (1957); S Rönnow, Wedevågs bruks historia (1944); SLH 3:1, 3 (1886-1901); SMoK; Sohlman; SPG; Svenska folkrörelser, 2 (1937); ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); Torsten Hülphers (SvD 22 sept 1965); K Trotzig, Hedemora stads historia (1943), s 302, 311, 329 f; Uppsala Universitets Matrikel 4:2 (1971); Walter Hülphers t (SvD 8 maj 1949); F Wildte, Hemsjö (1954), s 203-209; Västerås stifts herdaminne, 1, 3 (1843, 46); Örnberg, 5.