Titel: Hersing
Skrivet av: Ulf Ståhlberg skrivet 2002-04-27, 15:21
Frågor kring släktnamnet Hersing
En anfader till undertecknad hette Magnus Hersingoch var skräddare i Råda i Värmland. I äktenskapet med Ellika Sofia Gevert blev han upphov till många släktingar här i Sverige och i Nordamerika. Ingen av dessa lystrar dock till efternamnet Hersing.
Namnet Hersing är ganska ovanligt i Sverige -- mest frekvent tycks det ha förekommit i Värmland under 1600- och 1700-talen. Bröderna John och Nils Ericsons morfarsmorfar hette som bekant Sven Nilsson Hersing, till yrket bergsman vid Horrsjön nära Filipstad. (Se t.ex. en artikel av Helmer Lagergren i Personhistorisk Tidskrift 1908, eller Håkan Skogsjös utredning i Svenska Antavlor 5/1982.) Utanför vårt land är hersingarnas antal betydligt större. även i modern tid. Men var kommer namnet ifrån och vad betyder det?
Att det i grunden är ett germanskt ord råder det knappast någon tvekan om, men det finns förstås ett antal konkurrerande etymologiska förklaringar kring detsamma. Mest frestande är det att anta ett samband med begreppet för här(skara), alltså med krigföring. Från norrön tid stammar Eyrbyggia Saga, en berättelse om den norska expansionen västerut. Huvudpersonen här kallas Kettil Flatneb (Flatnäbb?) och bär titeln hersir. Med detta menas, att han var härskare över land och folk, tillika krigsherre -- exakt i vilken utsträckning framgår inte. Vissa lärde vill ha det till att hersing är en avledning från ordet hersir.
Enligt en seglivad men ogrundad uppfattning har den värmländska (=svenska) Hersingsläkten skotskt ursprung. Om det finns en utländsk bakgrund tror jag mera på att såväl släkten som namnet kan emanera från det tysk-holländska språkområdet eller från Danmark. En enkel sökning på webben ger dock vid handen, att namnet Hersing är väl så utspritt över den anglosaxiska världen.
Nå, lösningen finns kanske närmare tillhands än man anar. Jag vill här tacka Håkan Skogsjö för följande lika enkla som logiska förklaring: Namnformer slutande på -ing el. -ling har uppkommit genom kopplingen till geografiska begrepp, naturfenomen såsom berg, vattendrag, öar o.s.v. Så anspelar en släkt Elfving på den värmländska Klarälvsdalen, medan släkten Hising har anknytning till bohusön Hisingen. Dessutom, påpekar Skogsjö, är efterledet -(l)ing vanligt bland smedsläkter (Esping, Forsling, Hedling etc). Om värmländska hersingar och deras ursprung menar Håkan Skogsjö, att ovannämnde Sven Nilsson Hersing kan ha tagit familjenamnet från Horrsjön, men att han, för att slippa anspelningar på ordet hor, valde att göra ett vokalbyte i namnet!
(Som en kuriositet -- med anknytning till den martialiska etymologin ovan -- kan nämnas, att officeren i den kejserliga tyska flottan, Otto Hersing, gått till krigshistorien som världens allra förste ubåtschef i strid. Första världskrigets år 1914, den 5 september, riktade Herr Leutnant zur See Otto Hersing i sin SM U 21 torpedtuberna mot den brittiska lätta kryssaren HMS Pathfinder i Firth of Forth. Krigsfartyget sjönk inom några få minuter med man och allt. Hersing lyckades under krigsåren sänka inalles 36 fiendefartyg.)
Tyvärr är gängse arkivforskning över både Magnus Hersing och Sven Nilsson Hersing svårt hämmad av att uppgifter om föräldrar och/eller syskon saknas. Egendomligt nog saknar Magnus Hersing också patronymikon (mellannamn) genomgående i annalerna. Det går således inte att på ett enkelt och pålitligt sätt utreda om dessa båda herrar var släkt med varandra och, i så fall, på vilka vägar. Den geografiska närheten mellan deras respektive vistelsesocknar i den värmländska Bergslagen gör det förstås alltför lätt att gissa att ett nära släktskap förelåg. Varifrån kom de och hur hamnade de i dessa karga, men ack så sköna nejder?
Jag har koncentrerat mina sporadiska sökningar på 1700-talets Norra Råda med dess grannsocknar. Förutom mäster Hersing och hans familj (se nedan) har jag endast stött på en Maria Hersing på Risberg (födelsedata obekanta), närvarande vid ett barndop 1747. Var hon månne syster till Magnus Hersing? Endast tre döttrar -- av totalt åtta barn -- överlevde honom. I all korthet, alltså:
Magnus Hersing, 1713?-1772; skräddaremästare i Råda. Vigd (1552) med Ellika Sofia Eriksdotter Gevert, 1729-1801; styvdotter till Erik Henriksson Gevert. Hennes mor var Maria Persdotter Wikström från Karlstad -- Ellikas biologiske far är okänd för oss. (Efter Hersings död gifte hon om sig med en Kristoffer Janson i Norra Råda.)
Deras döttrar: Kajsa Maria Hersing, f. 1753. Gift med Kristoffer Gevert, Gustavsfors (Gustav Adolf). Lisa Hersing, f. 1756. Gift med Per Eriksson i Nordtorp (N. Råda). Britta Stina Hersing, f. 1758. Gift med Erik Kleme(n)tsson vid Flåsjön (Gustav Adolf).
Från Britta Stinas dotter, Stina Er(ik)sdotter, gift Nilsson, har jag dubbla Hersinganor via min far (av nordvärmländsk Stolpe-släkt) och min mor, född och uppvuxen i Rämmens socken.
Som lätt frustrerad amatörgenealog är jag givetvis mycket angelägen att få veta ifall någon mer framgångsrik forskare har lyckats forcera de arkivaliska hindren. Finns det fler Hersingsläkter el. -ättlingar runt om i landet? Ni som vet något om detta -- hör av er i så fall! Har någon dessutom ytterligare synpunkter på själva namnfrågan så skulle jag bli glatt överraskad. Jag kommer att vara oerhört tacksam för varje bidrag till fallet Hersings uppklarning!
Med vänlig hälsning till alla engagerade Ulf Ståhlberg