NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 04 oktober, 2010

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 04 oktober, 2010
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2006-08-28, 23:40
Anders Arvidsson Hall är med största sannolikhet son till Arvid Hall, rusthållare i Vagnsvik, Lommaryds sn, gift 1708-09-04 i Lommaryd med Katarina Larsdotter Green. Arvid Hall bodde före giftermålet på Viredaholm, Vireda sn. Tituleras omväxlande trädgårdsmästare, arrendator, skogsvakatre och djurvaktare. Om han också hade ett tidigare gifte är okänt för mig i skrivande stund.
Enligt domboken (uppgifter som jag ännu ej kontrollerat, men inte betvivlar) VT 1712 Hullaryd: 19/1 1710 köpte arrendatorn välacktat Arvid Hall  av sin svärfader, välbetrodde befallningsmannen Lars Nilsson halvparten av Rustning=skattehemmanet Wagnsvik i Lommaryds socken för två hundra daler silvermynt. Fasta VT 1712.  
 
Anders Hall  själv sålde, del i Vagnsvik till Helena Hall den 17/11 1733.
 
Arvid Hall och hustrun hade följande av mig kända barn:
Elisabeth Hall, gift med Isak Giersell, organist i Lommaryd. (Om klockarsläkten Giersell (Jerselius) finnns en utförlig beskrivning på GF.) Säljer del i Vagnsvik till Helena Hall den 27/10 1731.
Maria Hall - enligt uppgifter jag fått gift med en djurvaktare vid namn Johannes Lind.  Säljer del i Vagnsvik till Helena Hall den 17/6 1730 (domb).  
Helena Hall född 1710 (åu), gift 1:o med Lars Svensson Hulthan, f. 169? i Hult Norrgård i Norra Solberga. Död 1732-06-07 i Vagnsvik, Lommaryd Den 7 juni 1732 om aftonen uti en olyckshändelse drunknade uti Wagnsviks sjö länsman Lars Hulthan, vilken tillika med fendricken Lorentz Bange, var uti en ekebåt som med dem bägge nedsiönk. Lars Hulthans andelösa lekamen blev uti hederligt folks närvaro begrafwhett uti Lommaryds kyrkogård den 12 hujus  
Gift 2:o med Brodde Stålberg, inspektor på Brostorp, Vireda sn, död 1752-09. Bodde också i Önnarp, Adelövs sn.
 
Dina uppgifter om Anders Arivdsson Hall är mycket välkomna och jag kan återkomma med kompletterande uppgifter vid tillfälle.
Vänligen,
Olle Elm