NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 06 juli, 2010
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 06 juli, 2010
Skrivet av: Anders Hellster skrivet 2008-07-13, 09:51
Hej Jan!
Jag är också intresserad av släkten Hagman eftersom min farmors mormor var Anna Christina Samuelsdotter (f. 1859). Som Du kan se härovanför så kastade jag ut en fråga redan 2000 om hennes farfars fars familj. Din lista motsvarar på ett ungefär mina kunskaper om släktens utbredning. Något riktigt genombrott i forskningen har jag inte lyckats åstadkomma. Här följer dock lite kompletterande information:
Stamfadern Sven Hagman är fullt möjligt identisk med gossen som föddes på angivet datum i Amiralitetsvarvsförsamlingen, men saken har inte tillfredställande kunnat kontrolleras. För jämförelsens skull tarvas ett exakt födelsedatum angivet i någon senare källa. Att sjötullsvaktmästaren Hagman föddes just år 1773 är dock källorna relativt eniga om. I ett flyttbetyg från Dalsland (se nedan) står det emellertid 1772. En äktenskapsattest (bilaga till vigsellängden) från 1794 uppger att ”Betjenten, then äreborne Sven Hagman” var ”barnfödd” i Göteborgs Garnisonsförsamling (Gfs). När han nu saknas i dess födelsebok är det väl ändå ganska rimligt att anta att han föddes i någon av stadens andra församlingar, t ex Amiralitetsvarvsförsamlingen. Tyvärr är den aktuella födelsenotisen rätt intetsägande. Moderns egennamn saknas helt och om fadern står det vara ”sjöman ___ Hagman”. (Varifrån kommer uppgiften på Din webbplats att fadern hette Bengt Hagman?)
Kanske har jag hittat en släkting (bror?) till Sven Hagman. ”A. Hagman, Constapel vid 9 fält companit” bevittnade i oktober 1822 en arvsförening mellan Sven Hagmans barn.* (Gfs HII:15, pag. 395) Eftersom han bara var vittne måste han inte nödvändigtvis inkluderas i den kollektiva beteckningen ”Barn och Slägtingar”. Möjligen var han var deras namnfrände av en ren slump. I så fall skrev han under endast i sin egenskap av att vara bekant till familjen (såsom sonen Adolf Fredriks närmaste befäl). Likväl, blotta chansen att han var en släkting, gör honom intressant. Kan hans person ge ledtrådar till Sven Hagmans eget ursprung?
Konstapeln ”A. Hagman” står med i en 1822, av kyrkan, upprättad namnrulla över Göta Artilleriregementes 9:e fältkompani. Hans nummer var 51 och hans hustrus namn Maria. (Gfs AIA:7) En annan förteckning över församlingens militära ledamöter under åren 1817 till 1831 är visst måtto utförligare. Vid samma kompani står här om nr 51 att han hette Anders Hagman, var född 1779, transporterad från nr 28, avskedad d. 22 april 1822 och död 1829. Hustrun, Maria Hubner, sägs vara född 1778 och bara kunna läsa på sitt modersmål, tyska. En dotter Sofia nämns desslikes. (Gfs AIA:4) Konstigt nog så nämns inte graden konstapel varken här eller i dödboken. I den senare källan sägs blott att ”Anders Hagman, invalid” dog i lungsot den 16 april 1829, 50 år gammal. Eftersom en änka Maria Hagman kort därefter, den 23 juli, agerade dopvittne åt en dotterdotter till Sven Hagman får hypotesen om att hennes framlidne make var en släkting ytterligare eldunderstöd.
Tyvärr har jag inte hittat Anders Hagman i församlingens personalförteckning AIA:2 (1816–1820), då den bara listar åtta fältkompanier. Den rullan innehåller annars rätt detaljerade uppgifter om folks födelseorter. För mig återstår att leta efter Anders Hagman i regementets egna papper. Kanske kan bilden av hans bana vid artilleriet då klarna. Dottern Sofia (liksom andra eventuella barn) bör också uppspåras i födelseboken för det fall det bland faddrarna finns släktingar på fädernet.
I syfte att få veta något mer om Sven Hagmans yrkesliv tittade jag för ett antal år sedan i Sjötullens ”personella berättelser” på Riksarkivet. I skrivande stund hittar jag inte mina avskrifter från detta tillfälle men jag minns uppgiften om att Sven Hagman, när han så småningom fick en fast tjänst, arbetade vid den s.k. ”Jern och Metall Wågen”. Besöket i Marieberg bjöd inte på så mycket annat av substans.
Till att börja med kallades Sven Hagman för besökare eller visiteur. Under senare delen av sitt liv var hans titel vaktmästare. Möjligen betyder det att han genomgick en liten befordran men jag är osäker.
Hustrun Britta Christina Hernqvists ursprung är mig ännu okänt. Det finns ett par ledtrådar men jag är rädd att de är otillräckliga. I äktenskapsattesten från 1794 sades hon som ”dygdesam jungfru” ha fått ”god sedel från domkyrkan”. När dottern Susanna döptes den 12 augusti 1803 framträdde en Anna Maria Hernqvist som fadder. Eftersom namnet Hernqvist, jämfört med exempelvis Hagman, är ganska ovanligt så måste det vara fråga om en släkting till modern, kanske en syster. Anna Maria Hernqvist tillhörde domkyrkoförsamlingen. Enligt tomtöreslängderna ägde hon 1795–1801 tomt nr 117 i Göteborgs stads andra rote. (Se Göteborgs tomtägare 1637–1837 av Olga Dahl, tillgänglig på: www.gbgtomter.se (http://www.gbgtomter.se).) Tillsammans med en underofficer som hette Torsten Halling fick hon tre (eller fyra?) utomäktenskapliga barn. Hon påstod att de var avlade under äktenskapslöfte men Halling gifte sig snart med en annan kvinna. Detta ledde till en process vars förlopp och utfall jag ännu inte undersökt. (Ärendet är dock prioriterat.) På ett ställe i födelseboken kallas Anna Maria Hernqvist ”Larsdotter”. Hennes far kan alltså ha varit känd som ”Lars Hernqvist”. I domkyrkoförsamlingen fanns faktiskt under andra hälften av 1700-talet en sadelmakare med detta namn. (Hans son Niklas blev för övrigt kyrkoherde i Solberga vad tiden led). Tyvärr har jag inte hittat något ytterligare indicium på att han skulle vara far till Anna Maria Hernqvist. Hon (liksom Britta Christina) lyser helt med sin frånvaro i bouppteckningen efter Lars Hernqvists hustru Helena Hallberg (död 1775).
Sven Hagman gifte om sig den 31 mars 1823 i Garnisonsförsamlingen med änkan Stina Olsdotter Göthberg. Hon måste vara identisk med en hammarsmed Olof Göthbergs dotter, född 176(5). Ytterligare upplysningar om Olof Göthbergs familj finns på annan plats i Anbytarforum, se Släkter > Smedsläkter > Göthberg. Smedsläkten Göthberg hade anknytning till Töftedal i Dalsland. Antagligen hade Sven Hagmans vistelse i denna socken under 1820-talets inledning samband med det förestående giftermålet. (Se Gfs HII:15, pag. 144, enligt vilken attest ”Wacktmästaren Sven Hagman” flyttat till Göteborg från Töftedal; han sägs här vara född 1772 ”enligt visad attest från Götheborg” [varav framgår att han flyttar tillbaka].) Stina Göthbergs öde efter makens snara död är mig okänt.
Bland Sven Hagmans barn har Du missat Johan Vilhelm, född den 21 juli 1799. Han och den äldste sonen, Benjamin August, måste ha dött tidigt eftersom det står kors vid deras födelsenotiser och de saknas i 1822 års arvsförening. När sonen Adolf Fredrik drunknade var han ännu ungkarl. (Dödsfallet timade 1837, som Du har noterat.) Sonen Gustafs fortsatta liv har jag inte lyckats kartlägga. Dottern Susanna gifte sig med en finländsk adelsman 1829 men hon och deras fyra barn dog inom loppet av bara fem år (se mitt inlägg under Släkter > Introducerad adel > Stiernvall). Det verkar alltså som att det bara är den yngste sonen Emanuel Gottlieb som har idag levande ättlingar.
I Din förteckning står det att Emanuel Gottlieb Hagmans två äldsta barn nedkom i Ytterby. Det är fel; de var också födda i Hålta. Emellertid saknas min förfader Samuel Emanuelsson i födelseboken, uppenbarligen beroende på slarv från prästens sida. I följande generation saknar Du två barn till Samuel Emanuelsson: Johanna Charlotta, född 1864 i Ytterby, och Carl August, född 1870 ibidem. Sistnämnde blev kolarbetare och avled 1948 i Örgryte (Sveriges Befolkning 1890 och 1900 samt Sveriges dödbok).
Med vänlig hälsning Anders
-------------------- * Sven Hagmans barn (Gustaf, Adolf Fredrik, Susanna och Emanuel Gottlieb) berättar här att någon bouppteckning aldrig upprättades efter moderns död eftersom boet var så litet. Med detta sagt lovar de att inte i efterhand ställa krav på arv när nu fadern planerar att ingå ett andra äktenskap. Till vittne har även en Christina Dahlström undertecknat, ”som Hagmans wärdinna”.